Var en ansvarsfull beställare; ingå inte underprissatta avtal
Nyhetsrapporteringen om varvsbranschen har lett till en omfattande diskussion om arbetsrelaterat utnyttjande. Många blev upprörda över den information som kom ut till allmänheten. Undertecknad, förmodad tjänsteman i Åbo, blev tyvärr inte överraskad.
Min första kontakt med de attityder som rådde inom branschen sträcker sig till början av förra årtiondet när jag gjorde en inspektion hos ett beställarföretag på ett varv. Verkställande direktören konstaterade med klara ögon att 15 euro är alldeles tillräckligt som timpris för en östeuropeisk underleverantör. Tillsammans med den arbetarskyddsmyndighet som jag representerar var jag inte av samma åsikt som honom, och beställaren påfördes en försummelseavgift med stöd av beställaransvarslagen. Beslutet vann laga kraft när det fastställdes av förvaltningsdomstolen.
Bedömningen av prissättningen är en del av tillsynen över beställaransvar
Enligt beställaransvarslagen är beställaren skyldig att betala en försummelseavgift på tre grunder. I denna skrivelse fokuserar jag på en situation där beställaren har ingått ett avtal trots att hen måste ha känt till att den andra avtalsparten inte har haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare. Då kan man påföra en förhöjd försummelseavgift, alltså 24 420–79 380 euro. Försummelseavgiften är avtalsspecifik, vilket innebär att en inspektion kan leda till flera avgifter. Beslut om påförande av försummelseavgift fattas av arbetarskyddsmyndigheten.
Fall av underprissatta avtal inom varvsbranschen
Låt mig ge ett exempel på ett avtal till underpris. På 2020-talet inspekterade jag två företag som drevs av en verkställande direktör inom varvsbranschen. Beställaren hade ingått skriftliga avtal om hyrd arbetskraft med flera ukrainska och ryska företag. Timpriserna i avtalen var några mynt högre än de tidigare nämnda 15 euro. De inhyrda arbetstagarna var utstationerade arbetstagare. Varje avtalspart hade meddelat att den följer kollektivavtalet för arbetstagare inom teknologiindustrin.
Så här bedömdes underprissättningen
Vid inspektionerna konstaterade jag att när det är fråga om hyrt arbete har arbetet utförts under beställarens ledning och övervakning. En central del av arbetsledningen är planering och övervakning av arbetstider. I ljuset av de presenterade uppgifterna kunde det anses uppenbart att beställaren har varit medveten om att avtalen kommer att innehålla så många arbetstimmar att även andelen övertidsarbete borde ha beaktats i prissättningen. På basis av arbetets svårighetsgrad borde arbetstagarna ha fått åtminstone en timlön enligt kravgrupp 4 i det kollektivavtal som tillämpades. Vid bedömningen av prissättningens tillräcklighet borde man ha beaktat de tillägg i kollektivavtalet som ska betalas till varje arbetstagare. Dessa var i detta fall en personlig lönedel, ett separat tillägg för utjämning av arbetstiden, semesterpenning och övertidsersättning.
Dessutom borde beställaren ha beaktat att lönebikostnaderna bestämdes i enlighet med lagstiftningen i avtalsparternas ursprungsländer. Kostnader hade också uppkommit för utstationering av arbetstagare samt i fråga om tredjeländer bland annat för ordnande av lagstadgad olycksfallsförsäkring i Finland.
Beställaren fick försummelseavgifter på 106 000 euro
Efter att ha hört beställaren konstaterade arbetarskyddsmyndigheten att det var uppenbart att beställaren hade ingått avtal med vetskap om att avtalsparterna inte uppfyller sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalsparter och arbetsgivare. Beställarens företag påfördes sammanlagt 106 000 euro i försummelseavgifter. Beställaren nöjde sig med besluten och överklagade dem inte till förvaltningsdomstolen.
Beställaransvarslagen är inte löneövervakning
När man talar om arbetsrelaterat utnyttjande är det bra för läsaren att komma ihåg att beställaransvarslagen inte möjliggör löneövervakning under avtalstiden. Beställarens utredningsskyldighet gäller i regel tidpunkten för när avtalet ingås och den information som föregår den. Ett underprissatt avtal kan dock avspegla sig på lönenivåerna för avtalsparternas arbetstagare och därigenom på arbetsrelaterat utnyttjande.
Den egentliga löneövervakningen vid arbetarskyddsmyndigheten utförs av inspektörer som specialiserat sig på minimianställningsvillkoren.
Bekämpningen av arbetsrelaterat utnyttjande är allas ansvar
Den offentliga debatten om arbetsrelaterat utnyttjande fokuserar ofta på myndighetsåtgärder och lagstiftningsnyanser. Myndighetsverksamheten och lagstiftningens aktualitet är naturligtvis centrala frågor, men enbart med hjälp av dem utrotas inte grå ekonomi eller arbetsrelaterat utnyttjande.
Myndigheterna kan göra sitt bästa inom ramen för sina resurser och befogenheter, men det är företagen som vidtar de viktigaste åtgärderna för att bekämpa grå ekonomi och utrota arbetsrelaterat utnyttjande. Metoder för att identifiera utnyttjande finns till exempel på webbplatsen Grå ekonomi & ekonomisk brottslighet, som upprätthålls av olika myndigheter tillsammans: Beställare – observera riskerna för arbetsrelaterat utnyttjande.
Anvisningar till beställare för bedömning av prissättningen
När beställaren bedömer om prissättningen är tillräcklig är det bra att börja med följande frågor: Hur krävande är arbetet? Är det fråga om underleverans eller hyrt arbete? Vad ingår i det överenskomna priset? Vad förutsätter det kollektivavtal som tillämpas på arbetet? Är de personer som arbetar enligt avtalet utstationerade arbetstagare? Fastställs lönebikostnaderna enligt lagstiftningen i Finland eller avtalspartens ursprungsland? Som svar på dessa frågor får beställaren en uppfattning om huruvida avtalet är underprissatt eller inte.
Slutligen måste man i rättvisans namn konstatera följande, så att medieoffentligheten eller denna skrivelse inte ger fel bild: Inom tillsynen har man sett hur de egna åtgärderna hos det företag som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på varvet i Åbo har utvecklats betydligt under de senaste åren. Varvet har under årens lopp varit föremål för mycket tillsyn och har samarbetat aktivt med myndigheterna. Resan är lång, men riktningen är gemensam.
