Arbetarskyddsmyndighetens svar på frågor om semester

Planeringen av semestrarna pågår just nu på många arbetsplatser, och arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning får också ofta frågor om saken. I den här webbnyheten svarar vi på frågor som vi ofta får av arbetsgivare och anställda.

Att ge semestern i delar 

Måste en arbetstagare ges fyra veckor sammanhängande sommarsemester eller kan semestern ges i delar?

Huvudregeln är att semestern ska ges utan avbrott. Endast om det är nödvändigt för att undvika avbrott i arbetet kan den del som överskrider 12 vardagar (dvs. två veckor) delas upp för att tas ut i en eller flera delar. I sådana fall ska man alltså ge en oavbruten semesterperiod på minst två veckor under sommarsemesterperioden. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan också avtala om att den del som överskrider 12 vardagar tas ut i en eller flera delar senast ett år efter semesterperiodens slut. 

Genom ett riksomfattande kollektivavtal kan man ha avtalat annorlunda om semesterperioden och om huruvida den del av semestern som överskrider 12 vardagar kan tas ut i en eller flera perioder. Kontrollera alltså om det finns bestämmelser om detta i det kollektivavtal som tillämpas i ert arbete.

Tidpunkten för semestern bestäms av arbetsgivaren 

Jag skulle vilja ha min sommarsemester i juli, eftersom jag brukar ha det. Min arbetsgivare sa dock att i år är min sommarsemester redan i juni. Får man göra så?

Tidpunkten för semestern bestäms av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska dock för arbetstagarna eller deras representanter redogöra för de allmänna principer som tillämpas på arbetsplatsen när semestrar ges. Arbetsgivaren ska också ge arbetstagaren möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern innan tidpunkten för semestern bestäms. Arbetstagarnas förslag ska beaktas så långt möjligt, och arbetsgivaren ska iaktta jämlikhet vid förläggningen av semestrarna.

Du får alltså framföra dina önskemål om tidpunkten för semestern, men arbetsgivaren är inte skyldig att tillgodose dem. Fråga din arbetsgivare om principerna för hur semester ges och om hur jämlikhet beaktas vid förläggningen av semestrar på er arbetsplats, om ni inte har behandlat dem tillsammans ännu.

Semester som ges som enstaka dagar

I arbetsskiftsförteckningen kan enstaka semesterdagar dyka upp här och där utan att dessa har diskuterats på förhand. Är det okej?

Som tidigare nämnts är utgångspunkten enligt semesterlagen att både sommarsemestern och vintersemestern ges utan avbrott. Innan semestern bestäms ska arbetsgivaren också höra arbetstagarna. Dessutom ska man beakta att arbetstagaren ska underrättas om tidpunkten för semestern senast en månad innan semestern inleds. Om detta i undantagsfall inte är möjligt, ska arbetstagaren underrättas om tidpunkten senast två veckor innan semestern börjar. Det lönar sig alltså att diskutera saken med arbetsgivaren.

Semestern börjar på en ledig dag

En arbetstagare har själv valt att arbeta fyra dagar i veckan så att måndagarna är lediga. Kan man ändå anteckna att semesterveckan börjar på måndag?

Enligt semesterlagen får arbetsgivaren inte bestämma att semestern ska börja på en dag som är ledig för arbetstagaren utan arbetstagarens samtycke, om detta leder till att antalet semesterdagar minskar. En högst tre dagar lång del av semestern får inte utan arbetstagarens samtycke ges så att en semesterdag infaller på en dag som enligt arbetstagarens arbetsskiftsförteckning är ledig.

I detta fall är dock den lediga måndagen ett arrangemang som genomförs på arbetstagarens begäran. Det tjänas in lika mycket semester som under en femdagars arbetsvecka, varpå semester förbrukas också enligt samma princip. En full semestervecka enligt semesterlagen förbrukar sex semesterdagar. Genom ett riksomfattande kollektivavtal kan man ha avtalat annorlunda, så det lönar sig att kontrollera det kollektivavtal som tillämpas i anställningsförhållandet. I den situation som avses i frågan kan semestern emellertid börja på måndagen, eftersom det inte leder till att antalet semesterdagar minskar. 

Att flytta avtalad semester på arbetsgivarens initiativ

Tidpunkten för min semester hade redan fastställts till midsommar och tre veckor framåt. Nu säger arbetsgivaren att det är bråttom på jobbet då och att hen måste flytta min semester två veckor framåt. Får man göra så?

Arbetstagaren ska underrättas om tidpunkten för semestern senast en månad innan semestern inleds. Om detta i undantagsfall inte är möjligt, ska arbetstagaren underrättas om tidpunkten senast två veckor innan semestern börjar. Om arbetsgivaren inte har meddelat att tidpunkten för semestern är villkorlig, är arbetsgivarens underrättelse om tidpunkten bindande och arbetstagaren måste kunna lita på det. Arbetsgivaren har alltså inte ensidigt rätt att ställa in eller flytta en redan fastställd semester till en annan tidpunkt. Ändringar kan endast göras genom överenskommelse med arbetstagaren eller på annat sätt med arbetstagarens samtycke. Det lönar sig att göra detta skriftligt.

Om arbetsgivaren trots detta ensidigt ändrar tidpunkten för en redan meddelad semester, kan arbetsgivaren bli tvungen att ersätta arbetstagaren för den skada som detta medför (enligt arbetsavtalslagen 55/2001, 12 kap. 1 §). Till exempel kan arbetsgivaren bli tvungen att ersätta kostnader för avbokning av en resa eller biljetter till tillställningar. Observera att arbetstagaren inte har rätt att kräva att semestern flyttas på grund av kostnader som uppstår – i slutändan är det alltid arbetsgivaren som bestämmer tidpunkten för semestern, även om hen sedan blir tvungen att ersätta arbetstagarens kostnader.

Mer information om semester

Läs mer på sidan Semester. Semester behandlas också i ett inspelat webbseminarium som kan ses på evenemangssidan Semesterinfo på finska, men man kan välja svenska som textningsspråk. (På YouTube väljs språket i inställningsmenyn längst ner till höger i videon.) På webbseminariets sida finns också en länk till ett podcastavsnitt (endast på finska) där man svarar på publikens frågor från Semesterinfon.