Arbetsförhållanden
Agenser som medför risk för cancersjukdom, som kan orsaka mutagenitet och är farliga för den reproduktiva hälsan
Ämnen som orsakar risk för cancersjukdom, som kan orsaka mutagenitet och är farliga för den reproduktiva hälsan kallas CMR-ämnen. Förkortningen CMR kommer från engelskspråkiga ord som betyder:
- cancerframkallande, dvs. karcinogen (carcinogenic)
- kan skada arvssellerna, dvs. mutagen (mutagenic)
- är farlig för den reproduktiva hälsan, dvs. reproduktionstoxisk (reprotoxic).
Användningen och förekomsten av CRM-ämnen på arbetsplatserna regleras strängare än andra kemiska agenser.
I följande tabell presenteras kemikalier som vanligtvis förekommer på finländska arbetsplatser och deras farliga egenskaper:
| Agenser som medför risk för cancersjukdom | Agenser som kan orsaka mutagenitet | Agenser som är farliga för den reproduktiva hälsan | |
| Etylenoxid | x | x | |
| Vinylklorid | x | x | |
| Bensen | x | x | |
| Akrylamid | x | x | |
| 1,3-butadien | x | x | |
| Hydrazin | x | x | |
| Propylenoxid | x | x | |
| Epiklorhydrin | x | x | |
| Trikloretylen | x | x | x |
| N,N-dimetylformamid (DMF) | x | ||
| 1-metyl-2-pyrrolidon (NMP) | x | ||
| Kolmonoxid eller koloxid | x | ||
| Bly och dess föreningar | x |
Exponering kan orsaka bestående olägenheter för hälsan
Ämnen som medför risk för cancersjukdom: Cancer är en sjukdom med okontrollerad tillväxt och spridning av celler till olika delar av kroppen. Cancern utvecklas vanligtvis under en lång tid och är till en början symtomfri. Normalt kan kroppen reparera och bekämpa förändringar och förhindra cancern. Cancer konstateras i allmänhet 10–40 år efter exponeringen för en agens som medför fara har börjat.
Ämnen som kan orsaka mutagenitet: Faktorer som skadar könscellernas arvsmassa kan leda till ökade mutationer och skada DNA. Mutationer i könscellerna kan vara skadliga och orsaka ärftliga sjukdomar. Många mutagena ämnen kan också orsaka cancer.
Ämnen som är farliga för den reproduktiva hälsan: Agenser som är farliga för den reproduktiva hälsan kan påverka den reproduktiva hälsan, fertiliteten eller utvecklingen av avkommor negativt.
Kemikalier som vid inandning, förtäring eller upptagning via huden kan orsaka andra än ärftliga skador hos avkomlingarna eller öka förekomsten av ärftliga biverkningar är farliga för den reproduktiva hälsan.
Vissa kemikalier kan försämra spermiebildningen i testiklarna och orsaka infertilitet. Exponering för organiska lösningsmedel har konstaterats öka antalen missfall. Giftiga ämnen kan orsaka embryots eller fostrets död, störa fostrets tillväxt eller orsaka strukturella avvikelser eller funktionella förändringar. Via bröstmjölken kan de också ha en skadlig inverkan på barnet som ammas.
Arbetsgivarens skyldigheter
Arbetsgivaren ska bedöma exponeringens art, omfattning och varaktighet i all verksamhet där arbetstagarna kan exponeras för agenser som medför risk för cancersjukdom, är mutagena eller farliga för den reproduktiva hälsan.
Arbetsgivaren ska också utreda vilka risker exponeringen medför för arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Därefter ska arbetsgivaren vidta nödvändiga åtgärder för att hantera de farliga agenserna.
Arbetsgivaren skall i första hand ersätta en cancerframkallande eller för reproduktionsstörande agens som används på arbetsplatsen med ett ofarligare ämne, en blandning eller en metod.
Prioritetsordning för hanteringsmetoderna
Arbetsgivaren skall förfara i följande prioritetsordning för att hantera farliga agenser:
Exempel på dessa är hantering av
- Den farliga agensen ska i den utsträckning det är möjligt avlägsnas genom att ändra den process eller produkt där ämnet används.
- Om användningen av ett farligt ämne inte kan avslutas, ska ämnet ersättas med ett ofarligt eller mindre farligt ämne.
- Om användningen av ämnet eller processen inte kan avslutas eller ersättas, ska exponeringen förebyggas eller minskas genom tekniska eller organisatoriska lösningar. Dessa är till exempel hantering av utsläppskällan (slutet system eller avlägsnande av föroreningar i luften från utsläppskällan), minskning av antalet arbetstagare som exponeras för farliga ämnen samt minskning av exponeringens varaktighet och styrka.
- Enligt lagen är användning av personlig skyddsutrustning den sista utvägen om exponeringen inte kan hanteras tillräckligt på andra sätt.
Bekämpningsmetoder
Arbetsgivaren skall dessutom använda följande bekämpningsmetoder i all verksamhet där det förekommer agenser som medför risk för cancersjukdom, är mutagena eller reproduktionstoxiska.
| Avvärjningsmetod | Beprövade praktiska observationer | |
| 1 | Mängden av ämnet som orsakar fara och användningen av arbetsmetoden begränsas på arbetsplatsen | I första hand strävar man efter att minska eller ersätta användningen av ämnen som orsakar fara. |
| 2 | Antalet arbetstagare som exponeras och eventuellt exponeras hålls så lågt som möjligt och vid behov begränsas deras exponeringstid | Arbetsområdet isoleras på förhand, tillträdet till det begränsas eller arbetsmomentet utförs när så få arbetstagare som möjligt finns på plats. På arbetsplatsen varnas för användning eller uppkomst av farliga agenser till exempel med varningsmärken eller larmanordningar. |
| 3 | Arbetsmetoderna och de tekniska bekämpningsåtgärderna planeras så att farliga agenser inte kan frigöras på arbetsplatsen eller så att mängden är så liten som möjligt. |
Hanteringen eller uppkomsten av farliga agenser beaktas redan i arbetets planeringsskede (t.ex. automatisering eller kapsling av ett arbetsskede). Ventilationen effektiveras och effektiva filter används (t.ex. hepa-filter för partiklar). |
| 4 | Farliga agenser som frigörs i luften på arbetsplatsen avlägsnas så nära som möjligt den plats där de frigörs med hjälp av lokala frånluftssystem eller allmän ventilation. |
Arbetsskedet utförs t.ex. i ett dragskåp eller i ett utrymme med punktutsugning. Arbetsutrustning med dammuppsugning används (t.ex. skiva, slipmaskin, sågar). Rörliga sugspetsar används rätt. |
| 5 | Halten av farliga agenser i luften mäts med lämpliga metoder på arbetsplatsen så att man i tid kan upptäcka i synnerhet onormal exponering till följd av en oväntad händelse eller olycka.
|
Personlig dosmätare (t.ex. 3-gasmätare, strålningsmätare). En kolmonoxidvarnare. I arbetsutrymmet mäts kemikaliehalterna kontinuerligt med sensorer. Man gör det möjligt att identifiera kemikalien organoleptisk till exempel genom att tillsätta färg. Larm vid hög koncentration. |
| 6 | Lämpliga arbetsmetoder och förfaringssätt.
|
Planering av arbetet och introduktion. Utnyttjande av automation och undvikande av skeden med manuellt arbete. Bra arbetshygien. Handledning i användningen av personlig skyddsutrustning, dessändamålsenliga förvaring och eventuella rengöring. Arbetsplatsens allmänna renlighet. |
| 7 | Personliga skyddsmetoder om exponering inte kan undvikas med allmänna skyddsmetoder eller på annat sätt. |
Användningen och uppkomsten av farliga agenser beaktas redan i planeringen av arbetet och arbetsskedet. Arbetsskedet ska planeras så att personlig skyddsutrustning inte behövs. Det är bra att utarbeta skriftliga anvisningar om skyddsmetoderna och informera arbetstagarna om dem. |
| 8 | Golv, väggar och andra ytor rengörs regelbundet med metoder som orsakar så lite damm som möjligt. Dessutom andra hygieniska åtgärder. | Lokalerna städas regelbundet med rätt vald städutrustning, t.ex. så att farligt damm inte sprids. Dammsugning och att torka av med fukt är att föredra istället för att borsta torrt eller använda tryckluft. Desinficering av arbetsutrymmena vid behov. Personlig arbetshygien med till exempel handtvätt före måltider. |
| 9 | Information till arbetstagarna | Arbetstagarna har rätt att veta att vissa kemikalier som används i arbetet och den exponering som arbetet medför är farliga för hälsan. Arbetstagarna ska introduceras i och utbildas i hanteringen av farliga ämnen och kompetensen ska upprätthållas t.ex. genom regelbunden utbildning. Säkerhetsdatabladen ska vara lättillgängliga för alla anställda. |
| 10 | Farliga områden avgränsas och lämpliga varnings- och säkerhetsskyltar används. Användning av skyltarna för rökning förbjuden i områden där arbetstagarna exponeras eller kan exponeras för farliga agenser. |
Farliga områden kan till exempel märkas ut med en skylt som anger allvarlig hälsofara (GHS08-skylt) samt med en tilläggstext: Hälsovådliga ämnen i användning! |
| 11 | En plan görs upp för nödsituationer som kan leda till en ovanligt stor exponering. |
Det är ytterst viktigt att identifiera farorna och bedöma riskerna när planen utarbetas. Nödsituationer ska i mån av möjlighet beaktas redan i planeringen av arbetsskedet. För nödsituationer ska det på arbetsplatsen finnas beredskap för första hjälpen samt t.ex. nödduschar och andra skyddsmöjligheter i arbetslokalerna. Företagshälsovården ska ha information om användningen av farliga kemikalier. |
| 12 | Slutna samt tydligt och synligt märkta tankar, förpackningar och apparater samt tydligt synliga varnings- och faroskyltar samt andra metoder för säker upplagring, hantering och transport |
Anvisningar om lagring ska ges: Arbetstagarna skall känna till den anvisade lagringsplatsen för varje ämne. Ämnena ska helst förvaras i originalkärl som placeras i avrinningskärl eller avrinningsbassänger. |
| 13 | Metoder med vilka arbetstagarna kan montera, lagra och bortskaffa avfall på ett säkert sätt, inklusive slutna och tydligt märkta behållare |
Utsedda personer ansvarar för avfallshanteringen. Separata, märkta kärl för farligt avfall. |
Arbetsgivaren ska bevara riskbedömningarna och de uppgifter som ligger till grund för dem. Om arbetsgivaren upphör med sin verksamhet, ska arbetsgivaren lämna dessa uppgifter till arbetarskyddsmyndigheten inom sitt eget område.
Exponering och uppföljning av hälsotillståndet
givaren är skyldig att följa upp arbetstagarnas exponering för agenser som medför risk för cancersjukdom, är mutagena eller reproduktionstoxiska. Om exponeringen inte annars kan bedömas på ett tillförlitligt sätt, ska arbetshygieniska mätningar utföras regelbundet på arbetsplatsen och därtill utföras biologiska exponeringsmätningar av arbetstagarna.
Om ett biologiskt gränsvärde har fastställts för en farlig agens, ska arbetstagarnas hälsotillstånd följas.
Om man hos en arbetstagare under uppföljningen eller i något annat sammanhang upptäcker en avvikelse, sjukdom eller hälsorisk som misstänks bero på exponering för agenser som kan medföra risk för cancersjukdom, är mutagena eller reproduktionstoxiska, eller om det vid mätningarna konstateras att det biologiska gränsvärdet har överskridits, ska arbetsgivaren ordna uppföljning av hälsotillståndet även för andra exponerade arbetstagare.
Unga arbetstagare
Arbetslagstiftningen skyddar unga arbetstagare under 18 år. Det är inte tillåtet att låta en ung arbetstagare utföra arbete som kan skada hens hälsa. Därför får vissa särskilt skadliga arbeten utföras av unga endast på vissa villkor. Mer information: Ung arbetstagare