Arbetarskyddstillsynens anvisningar 1/2024

1. Anvisningens syfte

I denna anvisning redogörs för tillsynen över ordnandet av företagshälsovård som är på arbetsgivarens ansvar. Anvisningen tillämpas på arbeten som omfattas av tillämpningsområdet för arbetarskyddslagen (738/2002).

Genom tillsynen kontrollerar man att arbetsgivaren på det sätt som förutsätts i 
lagstiftningen har

• ordnat lagstadgad företagshälsovård
• genomfört företagshälsovård och
• samarbetat med personalen på arbetsplatsen och med företagshälsovården.

Målet med anvisningen är att förenhetliga tillsynen av företagshälsovården och öka tillsynens transparens. Avsikten är att anvisningen ska förtydliga arbetartillsynsmyndighetens tillsynsroll och förfaranden både inom arbetarskyddsförvaltningen och för kunderna. Syftet med anvisningen är att informera kunderna om arbetarskyddsmyndighetens verksamhetsmöjligheter och skyldigheter.

Denna anvisning ersätter anvisningen för tillsynen över företagshälsovården 1/2019.

2. Rättsgrund

Genom arbetarskyddsinspektioner kontrollerar inspektören att arbetsgivaren uppfyller sin lagstadgade skyldighet att ordna företagshälsovård. De väsentligaste bestämmelserna om tillsynen finns i lagen om företagshälsovård (1383/2001):

• 2 kap. 4–10 a § arbetsgivarens skyldigheter och
• 3 kap. 11–13 § allmänna principer för företagshälsovården, genomförande av företagshälsovården samt dess innehåll.

Arbetarskyddslagen innehåller bestämmelser om ergonomi, fysisk och psykosocial arbetsbelastning samt vissa andra risker i arbetet. Andra författningar som ska beaktas i tillsynen är statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning som krävs av yrkesutbildade personer och sakkunniga (708/2013) samt statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001). Bestämmelser om hälsoundersökningar som unga arbetstagare ska genomgå finns i lagen om unga arbetstagare (998/1993), och i lagen om läkarundersökning av fartygspersonal föreskrivs om läkarundersökningar av fartygspersonal (1171/2010).

Företagshälsovårdens bedömningen av betydelsen för hälsan och arbetsplatsutredningen ska innehålla de kemiska, biologiska och fysikaliska faktorer som påverkar hälsan och arbetsförmågan och som föreskrivs i bland annat följande författningar:

• statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet (715/2001)
• statsrådets förordning om skydd för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser (933/2017)
• statsrådets förordning om agenser som medför risk för cancersjukdom, mutagena agenser och reproduktionstoxiska agenser i arbetet (113/2024)
• lag om ändring av lagen om förteckningar och ett register över dem som i sitt yrke är exponerade för ämnen och processer som medför risk för cancersjukdom (117/2024)
• statsrådets förordning om skydd för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet (143/2024)
• statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som orsakas av buller (85/2006)
• statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker om orsakas av vibrationer (48/2005)
• statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som uppstår vid exponering för optisk strålning (146/2010)
• statsrådets förordning om skydd av arbetstagare mot risker som uppstår på grund av elektromagnetiska fält (388/2016).

Både arbetarskyddslagen och lagen om företagshälsovård föreskriver om utredning och bedömning av riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ansvarar för att riskerna utreds och bedöms (arbetarskyddslagen 10 §). Företagshälsovården utarbetar en arbetsplatsutredning och bedömer riskfaktorernas hälsoverkningar (företagshälsovårdslagen 12 §) utifrån arbetsgivarens egen riskbedömning (SRf 708/2013, 6 §).

Arbetsgivaren ska samarbeta med arbetstagarna och deras företrädare när arbetsgivaren bereder sina beslut om genomförandet av företagshälsovården. Dessa ärenden ska behandlas i arbetarskyddskommissionen eller tillsammans med arbetarskyddsfullmäktigen eller personalen (företagshälsovårdslagen 8 §).

3. Verksamhetsprinciper

Syftet med arbetarskyddsmyndighetens tillsyn är att främja ett hälsosamt och tryggt arbete, arbetsmiljön och en fungerande arbetsplats. Detta inkluderar bland annat att förebygga risker och olägenheter för hälsan i samband med arbetet liksom även att upprätthålla, främja och följa upp arbetstagarnas hälsa samt arbets- och funktionsförmåga i olika skeden av arbetslivet.

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att arbetsgivaren fullgör sin skyldighet att ordna och genomföra lagstadgad företagshälsovård. Inom arbetarskyddstillsynen behandlas arbetsgivarens skyldigheter i anslutning till avtalet om företagshälsovård, företagshälsovårdens arbetsplatsutredning, företagshälsovårdens verksamhetsplan, hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa samt företagshälsovårdssamarbetet. Ansvarsområdet för arbetarskyddet samarbetar vid behov med andra tillsynsmyndigheter i ärendet.

Ordnandet av sjukvårdstjänster är frivilligt för arbetsgivaren och ingår inte i den lagstadgade företagshälsovård som arbetarskyddsmyndigheten ska övervaka. Om arbetsgivaren erbjuder sjukvårdstjänster för sina arbetstagare ska dessa ordnas med beaktande av kraven på jämlikt bemötande. Den lagstadgade företagshälsovården omfattar mottagningsbesök på företagshälsovården för att utreda en sjukdom eller symtom som beror på arbetet. Sådana symtom kan vara till exempel symtom som beror på olycksfall i arbetet, exponering i arbetet eller skadlig arbetsbelastning.

Enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska arbetsgivaren med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, om olägenheterna och riskerna inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunskap ska han eller hon anlita utomstående sakkunniga. Företagshälsovården är med tanke på dess lagstadgade ställning en naturlig sakkunnig för arbetsplatserna.

4. Inspektionsverksamhet

4.1 Ordnande av företagshälsovård

Arbetsgivare ska på sin bekostnad ordna företagshälsovård för att förebygga och bekämpa risker och olägenheter för hälsan som beror på arbetet och arbetsförhållandena samt för att skydda och främja arbetstagarnas säkerhet, arbetsförmåga och hälsa (företagshälsovårdslagen 4 §).

Företagshälsovården omfattar alla de arbetstagare som också omfattas av arbetarskyddslagen (företagshälsovårdslagen 2 §). Tillämpningsområdet omfattar således också bland annat hyrda arbetstagare, sommararbetare, deltidsanställda, arbetstagare med kort visstidsanställning, praktikanter och civiltjänstgörare. På arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillämpas arbetarskyddslagen (738/2002), men inte företagshälsovårdslagen (1383/2001).

Lagstadgade företagshälsovårdstjänster ska ordnas på enhetliga grunder för alla arbetstagare oberoende av tjänsteförhållandets längd och form. Arbetsgivaren ska ordna lagstadgad förebyggande företagshälsovård även om han eller hon har bara en arbetstagare. Arbetsgivaren ska ordna lagstadgad förebyggande företagshälsovård även i sådana fall där arbetstagaren erbjuds företagshälsovård också av en annan arbetsgivare eller ett läroverk. Arbetsgivaren ska också i vissa fall som nämns i 2 § i lagen om företagshälsovård ordna företagshälsovårdstjänster under sex månader för en uppsagd arbetstagare.

Vid inspektionen begär inspektören att få se ett skriftligt avtal om ordnande av företagshälsovård mellan arbetsgivaren och tjänsteproducenten. Arbetsgivaren ska för inspektören verifiera de allmänna arrangemangen inom företagshälsovården samt tjänsternas innehåll och omfattning. Om omständigheterna på arbetsplatsen förändras till exempel i och med en organisationsförändring eller ändringar i företagshälsovårdens avtalsparter ska avtalet ses över (företagshälsovårdslagen 6 §).

Inspektören övervakar att arbetsgivaren har ordnat den lagstadgade företagshälsovård som avses i lagen om företagshälsovård och i författningar som utfärdats med stöd av den. Avtalet om företagshälsovård ska vara giltigt, uppdaterat och finnas till påseende för alla arbetstagare. Ingen tidsgräns har fastställts för aktualiteten av de handlingar som krävs inom tillsynen över ordnandet av företagshälsovård. Vid bedömningen av aktualiteten beaktas i synnerhet avtalsparternas aktuella uppgifter, förändringar i förhållandena på arbetsplatsen samt förändringar i organiseringen av arbetet och arbetssätten. Tjänsteproducenten kan bestå av arbetsgivaren själv, antingen ensam eller tillsammans med andra arbetsgivare, eller av någon annan verksamhetsenhet eller person som har rätt att producera företagshälsovårdstjänster (företagshälsovårdslagen 7 §). Om arbetsgivaren själv ordnar tjänsterna ska arbetsgivaren beskriva dessa på lämpligt sätt (företagshälsovårdslagen 6 §).

4.2 Företagshälsovårdens innehåll

Till företagshälsovård som arbetsgivaren ska ordna hör i enlighet med lagen om företagshälsovård och god företagshälsovårdspraxis att

• utarbeta en arbetsplatsutredning
• bedöma arbetets och arbetsförhållandenas, hälsoriskernas och belastningsfaktorernas betydelse för hälsan samt utreda arbetsrelaterade hälsorisker
• utreda, bedöma och följa upp arbetstagarnas hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga
• identifiera faktorer som medför särskild fara för ohälsa samt lagstadgade inledande undersökningar och periodiska undersökningar av arbetstagare i dessa uppgifter eller arbetsförhållanden
• lägga fram åtgärdsförslag i syfte att förbättra hälsan och säkerheten i arbetet, för att anpassa arbetet och för att bevara och främja arbetstagarnas arbets- och funktionsförmåga
• ge information, råd och vägledning beträffande arbetets hälsosamhet och säkerhet
• inom företagshälsovårdssamarbetet komma överens om en verksamhetspraxis för upprätthållande av arbetsförmågan (praxis för hantering, uppföljning och tidigt stöd av arbetsförmågan)
• följa upp och stödja möjligheterna för arbetstagare med en funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra arbetstagare att klara sig i arbetet
• ge en redogörelse över arbetsbelastningen som arbetstagaren begärt av grundad anledning
• fastställa ordnande av första hjälpen
• följa upp och bedöma företagshälsovårdssamarbetets effektivitet.

4.3 Företagshälsovårdens arbetsplatsutredning

Grunden för företagshälsovårdsverksamheten är en arbetsplatsutredning. När arbetsplatsutredningen utförs ska arbetsgivarens egen utredning och bedömning av riskerna utnyttjas (arbetarskyddslagen 10 §). I utredningen ska bedömas de hälsorisker, men, belastnings- och resursfaktorer som orsakas av arbetet, arbetsmiljön och arbetsplatsen och deras betydelse för hälsan och arbetsförmågan. Arbetsplatsutredningen ska också innehålla slutsatser om faktorer som påverkar hälsan och arbetsförmågan i arbetet och arbetsförhållandena samt eventuella åtgärdsförslag till arbetsgivaren om åtgärder som bör vidtas för att förebygga, hantera eller eliminera hälso- och säkerhetsrelaterade olägenheter och risker. Uppgifterna ska antecknas i det dokument som upprättas över utredningen.

Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsplatsutredningen genomförs och att den är aktuell. Arbetsgivaren ser till att utredningen har gjorts med beaktande av alla arbetsuppgifter och -förhållanden på arbetsplatsen så uttömmande att företagshälsovården kan ge åtgärdsförslag till arbetsgivaren för att främja hälsan och säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena. Arbetsgivaren ska se till att företagshälsovården får sådana uppgifter om arbetet, arbetsarrangemangen, yrkessjukdomar, olycksfall i arbetet, personalen, förhållandena på arbetsplatsen och förändringar i dessa samt om andra därmed jämförbara faktorer som behövs för att de risker och men för hälsan som arbetstagarna orsakas av arbetet ska kunna bedömas och förebyggas (företagshälsovårdslagen 15 §).

Arbetsplatsutredningen kan efter behov kompletteras med en riktad arbetsplatsutredning, där det finns möjlighet att närmare sätta sig in i olika riskfaktorer på arbetsplatsen, till exempel kemiska agenser, eller enskilda aspekter av arbetsplatsen, såsom psykosociala belastningsfaktorer eller ergonomin. En arbetsplatsutredning kan också göras per arbetsuppgift och yrke när det till exempel är fråga om mobilt arbete, distansarbete och multilokalt arbete.

Arbetsplatsutredningen förutsätter ett besök på arbetsplatsen, åtminstone

• när arbetsplatsutredningen görs för första gången (grundläggande arbetsplatsutredning)
• efter att det skett väsentliga förändringar på arbetsplatsen (nya arbetsmetoder och arbetsredskap, exponeringsfaktorer, arbetslokaler, förändrad organisation)
• när det i arbetet förekommer sådana faktorer som äventyrar arbetstagarnas hälsa och säkerhet eller andra för hälsan och arbetsförmågan väsentliga faktorer som endast kan bedömas genom observationer eller mätningar på arbetsplatsen av till exempel temperaturförhållanden, inomhusluften, buller och psykosociala belastningsfaktorer.

Vid inspektionen ber inspektören att få se den skriftliga arbetsplatsutredningen och övervakar att

• arbetsplatsutredningen är uppdaterad
• arbetsplatsutredningen finns till påseende för alla arbetstagare
• arbetsplatsutredningen omfattar all verksamhet, arbetsförhållanden och -uppgifter och arbetsformer på arbetsplatsen, exponerings- och belastningsfaktorer samt behov av hälsoundersökningar på grund av faktorer som medför särskild risk för ohälsa
• man i arbetsplatsutredningen har bedömt betydelsen av de hälsorisker och -olägenheter som arbetet och arbetsförhållandena medför för hälsan på arbetsplatsen i fråga
• man i arbetsplatsutredningen presenterar slutsatser om risk- och belastningsfaktorernas betydelse för arbetstagarnas hälsa och säkerhet
• eventuella åtgärdsförslag har antecknats i arbetsplatsutredningen
• arbetsgivaren har vidtagit åtgärder utifrån åtgärdsförslagen.

4.4 Företagshälsovårdens verksamhetsplan

Arbetsgivaren ska ha en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården som ska ses över årligen (företagshälsovårdslagen 11 §). Omständigheter som framkommit i arbetsplatsutredningen och det övriga företagshälsovårdssamarbetet tas i beaktande när företagshälsovårdens verksamhetsplan utarbetas och uppdateras. I verksamhetsplanen ska antecknas de allmänna målsättningarna för företagshälsovården, behov som är förknippade med förhållandena på arbetsplatsen och åtgärder som företagshälsovården vidtar med anledning av dessa (t.ex. hälsoundersökningar) samt hur företagshälsovården går till väga när modeller för tidigt ingripande och stödjande av arbetsförmågan genomförs på arbetsplatsen på grund av att en arbetstagare riskerar att förlora sin arbetsförmåga. Arbetsgivaren ansvarar för företagshälsovårdens verksamhetsplan och samarbetar med företagshälsovården för att utarbeta den.

Vid inspektionen ber inspektören att få se en skriftlig verksamhetsplan för företagshälsovården. Inspektören övervakar att verksamhetsplanen har uppdaterats antingen under innevarande eller föregående år och behandlats i samarbete på arbetsplatsen. Information som framkommit i företagshälsovårdssamarbetet, till exempel eventuella ändrings- och belastningssituationer på arbetsplatsen, utredning och bedömning av risker i arbetet, arbetsplatsutredningar, hälsoundersökningar och andra expertutredningar som utförts på arbetsplatsen, ska beaktas när verksamhetsplanen uppdateras.

4.5 Hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa

Arbetsgivaren ska inom ramen för företagshälsovården ordna lagstadgade inledande och periodiska hälsoundersökningar för arbetstagare som i sitt arbete blir exponerade för faktorer som medför särskild risk för ohälsa. Särskild fara för ohälsa förorsakas av sådana arbetsförhållanden där en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor sannolikt kan vålla sjukdom, för stor exponering eller hota den reproduktiva hälsan. Även nattarbete och/eller särskild risk för våld i arbetet kan förorsaka särskild fara för ohälsa (SRf 1485/2001). I lagen om företagshälsovård (1383/2001) och statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa definieras faktorer som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001).

Arbetsgivaren ansvarar för att 

• arbetsuppgifter som medför särskild fara för ohälsa samt behoven av hälsoundersökningar i anslutning till dessa har identifierats och bedömts i företagshälsovårdens arbetsplatsutredning
• man i arbeten som medför särskild fara för ohälsa genomför inledande och periodiska hälsoundersökningar inom den intervall som fastställts av företagshälsovården
• arbetsgivaren får en bedömning av arbetstagarens hälsomässiga förutsättningar för arbete som medför särskild fara för ohälsa. 

Enligt social- och hälsovårdsministeriets anvisning kan en hälsoundersökning som inte kräver fysisk undersökning av en person, provtagning eller testning genomföras på distans via videoförbindelse. Om det vid en hälsoundersökning som genomförs på distans framkommer omständigheter som kräver ett fysiskt möte med personen i fråga, ska ett sådant möte ordnas på arbetsgivarens bekostnad.

Inspektören övervakar att hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa har definierats och att de genomförs enligt de intervaller som företagshälsovården fastställt.  
Arbetarskyddsinspektören har vid behov också möjlighet att få se företagsläkarens utlåtande enligt 18 § i lagen om företagshälsovård om slutsatserna av hälsoundersökningar i arbeten som medför särskild fara för ohälsa samt om de arbetarskyddsåtgärder som på basis av dessa är befogade.

4.6 Företagshälsovårdssamarbete

Företagshälsovårdssamarbetet är ett planmässigt och målinriktat samarbete som baserar sig på arbetsplatsens behov mellan arbetsgivaren, arbetstagarna eller deras företrädare och företagshälsovården. Företagshälsovårdssamarbetet är en del av den lagstadgade förebyggande verksamheten på arbetsplatsen, vars mål är att främja säkerheten, hälsan och arbetshälsan i arbetet och arbetsförhållandena. Ett fungerande företagshälsovårdssamarbete förutsätter att arbetsgivarens ansvar identifieras och att information överförs effektivt mellan arbetsgivaren och företagshälsovården. Ansvaret för samarbetet med företagshälsovården och genomförandet av det ligger hos arbetsgivaren. I praktiken innebär detta att arbetsgivaren ska avtala om företagshälsovårdssamarbetet och dess genomförande med företagshälsovården som en del av den ledning av arbetarskyddet som arbetsgivaren ansvarar för.

I företagshälsovårdssamarbetet ingår bland annat:

• Arbetsplatsutredning som grundar sig på utredning och bedömning av riskerna på arbetsplatsen
• Lagstadgade inledande och periodiska undersökningar i anslutning till särskild risk för ohälsa och företagshälsovårdens utlåtanden i anslutning till dessa
• Upprättande, uppdatering och ansvar för genomförandet av företagshälsovårdens verksamhetsplan
• Uppföljning av samarbetet mellan arbetsgivaren, arbetstagarna eller deras företrädare och företagshälsovården
• Verksamhet enligt modellen för tidigt stöd
• Nätverksmöten som stöd för arbetstagarens arbetsförmåga
• Annat expertstöd inom företagshälsovården som arbetsgivaren behöver.

Företagshälsovårdssamarbete genomförs också på arbetstagarnivå i enlighet med arbetsgivarens och företagshälsovårdens gemensamt överenskomna verksamhetsrutiner för att stödja arbetstagarnas arbetsförmåga och främja deras möjligheter att fortsätta arbeta. Arbetsgivarens praxis för tidigt stöd stöder samarbetet med företagshälsovården och styr tillvägagångssätt som stöder arbetsförmågan på arbetsplatsen. Vid misstanke om att en arbetstagares eller arbetstagarnas arbetsförmåga är nedsatt eller har försvagats ska arbetsgivaren utnyttja den sakkunnighet som finns inom företagshälsovården för att säkerställa att arbetstagaren kan fortsätta arbeta och vid behov för att utarbeta en plan för återgång till arbetet.

Enligt 10 a § i lagen om företagshälsovård ska arbetsgivaren för företagshälsovårdens bedömning av en arbetstagares arbetsförmåga och för att utreda arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbetet anmäla arbetstagarens sjukfrånvaro till företagshälsovården senast när frånvaron har fortgått en månad. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarens återstående arbetsförmåga bedöms av företagshälsovården efter 90 dagar av sjukfrånvaro. I 12 § 5 a punkten i lagen om företagshälsovård förutsätts att företagshälsovården i sådana fall där arbetsoförmågan drar ut på tiden ska ge ett utlåtande som innehåller en bedömning av arbetstagarens återstående arbetsförmåga och en utredning över hans eller hennes möjligheter att fortsätta arbeta.

Inspektören övervakar att dessa verksamhetsrutiner har överenskommits i företagshälsovårdssamarbetet att företagshälsovårdssamarbetet genomförs.

5. Framläggning av handlingar

Arbetsgivaren ska hålla lagen om företagshälsovård och med stöd av den utfärdade författningar, avtal om ordnande av företagshälsovård och beskrivningar av företagshälsovård som arbetsgivaren själv har ordnat samt arbetsplatsutredningen framlagda för arbetstagarna (företagshälsovårdslagen 25 §).

Inspektören kontrollerar att ovannämnda handlingar finns framlagda för samtliga arbetstagare. De kan finnas till påseende antingen i digital form eller i pappersform.

6. Distanstjänster inom företagshälsovården

Företagshälsovårdstjänster kan till tillämpliga delar genomföras i form av distanstjänster. Med distanstjänster avses tjänster som tillhandahålls med hjälp av informations- och kommunikationsteknik i form av text-, ljud- eller bildfiler eller med hjälp av videoförbindelse över internet. 

Delegationen för företagshälsovård har godkänt en anvisning om hur och enligt vilka kriterier lagstadgade distanstjänster, såsom arbetsplatsutredningar och hälsoundersökningar i anslutning till arbete som medför särskild risk för ohälsa, kan genomföras inom företagshälsovården. Anvisningen om distanstjänster inom den förebyggande företagshälsovården och kriterier för dem (pdf) finns på social- och hälsovårdsministeriets webbsida Företagshälsovården. 

Ett skriftligt avtal ska ingås om ordnandet och genomförandet av distanstjänster mellan arbetsgivaren, tjänsteproducenten för företagshälsovården och arbetstagarnas företrädare. En anteckning om avtalet kan införas i företagshälsovårdsavtalet, företagshälsovårdens verksamhetsplan eller dokumenteras separat/i en bilaga.

Inspektören kontrollerar att arbetsgivaren, tjänsteproducenten för företagshälsovården och företrädarna för arbetstagarna skriftligen har avtalat om distanstjänster. Inspektören övervakar att den lagstadgade företagshälsovården genomförs i enlighet med kraven i lagen om företagshälsovård också när distanstjänster används.

7. Samarbete på arbetsplatsen vid ordnande av företagshälsovård

Med samarbete avses det lagstadgade samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna eller deras företrädare som hänför sig till ordnandet, planeringen, genomförandet och utvecklingen av företagshälsovården samt förändringar i och konsekvensbedömningen i anslutning till denna.

Små arbetsplatser har inte nödvändigtvis en egen arbetarskyddsorganisation. Då ska arbetsgivaren samarbeta med arbetstagarna på arbetsplatsen.

Inspektören kontrollerar att alla beslut om genomförandet av företagshälsovården har behandlats i samarbete med arbetstagarna eller deras företrädare och att alla författningar och avtal som gäller företagshälsovård finns framlagda till påseende för arbetstagarna på arbetsplatsen (företagshälsovårdslagen 8 § och 25 §).

8. Företagshälsovård i hyrt arbete och på gemensamma arbetsplatser

8.1 Hyrt arbete

En arbetsgivare som hyr ut arbetskraft, dvs. ett personaluthyrningsföretag, ska ordna lagstadgad företagshälsovård för den hyrda arbetstagaren. Uthyrningsföretaget ansvarar för att dess företagshälsovård får tillräcklig och aktuell information av det anlitande företaget om sin arbetstagares arbetsuppgifter och arbetsplatsens hälsorelaterade förhållanden. Uthyrningsföretaget har inte rätt att låta göra en arbetsplatsutredning i det anlitande företagets lokaler. Uthyrningsföretaget sörjer för de inledande och periodiska undersökningar av sina arbetstagare som på basis av arbetet krävs i anslutning till arbetsuppgifter som medför särskild risk för ohälsa. Uthyrningsföretaget ansvarar för uppföljningen och bedömningen av sin arbetstagares arbetsförmåga.

Ett företag som använder hyrd arbetskraft, dvs. det anlitande företaget, ska underrätta den egna företagshälsovården och arbetarskyddsfullmäktigen om inledande av hyrt arbete. Vid hyrt arbete ansvarar det anlitande företaget för utredningen och bedömningen av riskerna i arbetet och arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Det anlitande företagets företagshälsovård gör en arbetsplatsutredning på arbetsplatsen. Det anlitande företagets arbetsplatsutredning ska också beakta sådant arbete som utförs som hyrt arbete och arbetsolycksfall som uppstått i hyrt arbete. Det anlitande företaget ska ge den hyrda arbetstagaren tillräcklig information om olägenheter och risker i arbetet samt om de arbetarskyddsåtgärder som dessa kräver.

Det är nödvändigt att uthyrningsföretaget och det anlitande företaget samarbetar för att också den hyrda arbetstagarens arbetsgivare och företagshälsovård ska få information om arbetstagarens arbetsuppgifter, förhållandena på arbetsplatsen och för sin del kunna ordna nödvändiga hälsoundersökningar samt handledning och introduktion.

I situationer där det anlitande företaget inte har egen arbetskraft är det anlitande företagets centrala skyldighet att ansvara för säkerheten i den hyrda arbetstagarens dagliga arbete. Det anlitande företaget ska underrätta uthyrningsföretaget om arbetsförhållandena, exponeringsfaktorerna i arbetet, de krav på yrkeskompetens som arbetet förutsätter samt om arbetets särdrag. Utifrån den information som uthyrningsföretaget fått ska det i samarbete med sin företagshälsovård utreda och bedöma om arbetet och arbetsförhållandena är sunda och säkra samt sörja för de lagstadgade inledande och de periodiska undersökningarna av arbetstagarna.

Inspektören övervakar att uthyrningsföretaget har ordnat företagshälsovården enligt lag.

8.2 Utstationerade arbetstagare

En utstationerad arbetstagare är en arbetstagare vid ett utländskt företag och som tillfälligt arbetar i Finland.

Enligt lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016) och lagen om ändring av lagen om utstationering av arbetstagare (62/2022) tillämpas lagen om företagshälsovård också på utstationerade arbetstagare. På basis av detta är en utländsk arbetsgivare skyldig att ordna lagstadgad företagshälsovård för sina arbetstagare under den tid de arbetar i Finland. Utländska arbetsgivarföretag som utstationerar arbetskraft till Finland ska för sina utstationerade arbetstagare som arbetar i Finland ordna företagshälsovård enligt lagen om företagshälsovård i Finland oberoende av hur länge den enskilda arbetstagarens anställningsförhållande varar.

Ett utländskt utstationerande företag ingår ett eget avtal om företagshälsovård med en finländsk producent av företagshälsovårdstjänster. Möjligheter att ordna företagshälsovård är:

• Arbetsgivaren kan skaffa företagshälsovårdstjänster av en valfri producent av företagshälsovårdstjänster i Finland.
• Ett utländskt utstationerande företag ansluter sig till det avtal om företagshälsovård som beställaren ingått i Finland/den företagshälsovård som beställaren själv ordnat i Finland. Exempel på långvarigt hyrt arbete när det utstationerande företagets arbetskraft används upprepade gånger eller långvarigt i samma anlitande företag. 

I tillsynen, såsom vid efterhandstillsynen av uppmaningar, ska arbetsgivarens verkliga möjlighet att ordna företagshälsovård enligt lagen inom utsatt tid beaktas.

Inspektören övervakar att en utländsk arbetsgivare har ordnat företagshälsovård i Finland för sina arbetstagare som arbetar i Finland.

8.3 Gemensamma arbetsplatser

På en gemensam arbetsplats ansvarar varje arbetsgivarföretag för ordnandet av lagstadgad företagshälsovård för sina egna arbetstagare.

På gemensamma arbetsplatser kan en annan arbetsgivares eller självständig verksamhetsutövares arbete och verksamhet medföra fara för andra som arbetar på samma arbetsplats. För att genomföra den lagstadgade företagshälsovården ska företagshälsovården på en gemensam arbetsplats få all nödvändig information om de faktorer och arbetsförhållanden som påverkar arbetstagarnas hälsa. Varje arbetsgivare ansvarar för att lämna uppgifter om den gemensamma arbetsplatsen till den egna företagshälsovården.

Inspektören övervakar att varje arbetsgivare på gemensamma arbetsplatser har ordnat lagstadgad företagshälsovård för sina egna arbetstagare med beaktande av särdragen på den gemensamma arbetsplatsen.

9. Inspektionsberättelse

I fråga om inspektionsberättelsen iakttas Anvisning om tillsynen över arbetarskyddet och utövandet av befogenheter 2021 (pdf).

10. Arbetsgivarens skyldigheter

Om arbetsgivaren inte har iakttagit sina lagstadgade skyldigheter ger inspektören arbetsgivaren de anvisningar och/eller uppmaningar som behövs. I fråga om utövandet av befogenheter iakttas anvisningen om tillsynen över arbetarskyddet och utövandet av befogenheter.

Exempel på frågor som inspektören kan ge en uppmaning eller anvisning om när det gäller tillsynen över företagshälsovården:

Frågor som man kan ge en uppmaning i är:

• arbetsgivaren har inte ordnat företagshälsovård (företagshälsovårdslagen 2 § och 4 §, arbetarskyddstillsynslagen 4)
• arbetsgivaren har försummat sin skyldighet att ordna hälsoundersökningar i arbeten som medför särskild risk för ohälsa (företagshälsovårdslagen 12 §, arbetarskyddslagen 10 §, SRf 708/2013 7 §, SRf 1485/2001 2 § och 4 §)
• en arbetsplatsutredning har inte gjorts eller den är inte uppdaterad på en arbetsplats där det finns en särskild hälsorisk (arbetarskyddslagen 10 §, företagshälsovårdslagen 8 §, 12 § och 25 §, arbetarskyddstillsynslagen 26 §, SRf 708/2013 4 § och 6 §).

Frågor som man kan ge anvisning i är:

• en arbetsplatsutredning har inte gjorts (arbetarskyddstillsynslagen 4 §, företagshälsovårdslagen 12 §, SRf 708/2013 4 § och 6 §)
• en heltäckande arbetsplatsutredning har inte gjorts (företagshälsovårdslagen 12 §, SRf 708/2013 4 § och 6 §)
• arbetsplatsutredningen är inte uppdaterad (företagshälsovårdslagen 12 §, SRf 708/2013 6 §)
• avtalet om företagshälsovård och/eller företagshälsovårdens arbetsplatsutredning finns inte till arbetstagarnas påseende (företagshälsovårdslagen 25 §)
• företagshälsovårdens verksamhetsplan saknas (företagshälsovårdslagen 8 § och 11 §, arbetarskyddstillsynslagen 4 § och 26 §)
• arbetsgivaren har inte behandlat företagshälsovårdens verksamhetsplan i samarbete (företagshälsovårdslagen 8 §)
• arbetsgivaren har inte anmält över en månads sjukfrånvaro till företagshälsovården (företagshälsovårdslagen 10 a §)
• i företagshälsovårdssamarbetet har man inte kommit överens om praxis för upprätthållande av arbetsförmågan (företagshälsovårdslagen 12 §, SRf 708/2013 1 §, 8 §)
• arbetsgivaren har inte följt upp och främjat arbetstagarens möjligheter att klara sig i arbetet i samarbete med företagshälsovården (företagshälsovårdslagen 12 §, SRf 708/2013 1 §, 8 §)
• arbetsgivaren har inte utrett arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta för att företagshälsovården ska kunna utarbeta ett utlåtande om bedömningen av arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta arbeta (s.k. 90 dagars utlåtande) (företagshälsovårdslagen 12 § 1 mom. 5a punkten)
• företagshälsovårdssamarbetet (SRf 708/2013 1 §).

11. Uppföljning

Inspektören övervakar att de förpliktelser som ålagts arbetsgivaren iakttas.

Vid uppföljningen av skyldigheterna och utövandet av befogenheterna iakttas riktlinjerna i anvisningen om tillsynen över arbetarskyddet och utövandet av befogenheter.  

Brott mot samarbetsskyldigheten inom företagshälsovården och försummelse av företagshälsovårdstjänster är straffbara enligt 23 § i lagen om företagshälsovård. En myndighetsanvisning till arbetsgivaren och anmälan om brottsmisstanke för förundersökning utesluter inte varandra, utan de bedöms oberoende av varandra.

Om arbetsgivaren har försummat sin skyldighet att ordna företagshälsovårdstjänster enligt lagen om företagshälsovård och de bestämmelser som utfärdats med stöd av denna, och om det uppstår oenighet om innebörden av denna skyldighet, ska arbetarskyddsmyndigheten, innan den fattar ett beslut som är förpliktande för arbetsgivaren, begära utlåtande av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (företagshälsovårdslagen 24 § 3 mom.).

12. Giltighetstid

Denna anvisning ersätter den tidigare anvisningen 1/2019. Anvisningen träder i kraft 1.6.2024 och gäller tills vidare.