Arbetsförhållanden

Frågor och svar om corona och arbetarskydd

Biologiset tekijät - Korona

Frågorna har delats in ämnesvis under följande rubriker:

Om du inte hittar svaret här kan du ringa arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning.

Nödarbete

Kan man på basis av coronaepidemin beordra anställda att utföra nödarbete?

Endast om villkoren för nödarbetet uppfylls. Enligt arbetstidslagen förutsätter nödarbete en oförutsedd händelse som har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa, egendom eller miljö. Enbart det att den aktuella epidemin kan leda till ovannämnda följder räcker inte som orsak till nödarbete.

Arbetsgivaren ska förbereda sig för de rådande förhållandena med medel de har till sitt förfogande. Om samtidiga sjukfrånvaron eller andra oförutsedda situationer ser ut att leda till ovannämnda följder kan villkoren för nödarbete uppfyllas. Epidemin kan begränsa arbetsgivarens förmåga att förbereda sig vilket kan medföra att nödarbete blir aktuellt lättare än vanligt.

Om arbetsgivaren låter nödarbete utföras ska det anmälas till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland; kontaktinformation hittar man här . Ett utlåtande från förtroendemannen eller annan personalrepresentant behövs för anmälan.

Anvisningar för att låta utföra nödarbete finns på sidan Nödarbete.

Riskbedömning

Vad måste arbetsgivaren ta i beaktande gällande coronaviruset vid riskbedömning på arbetsplatsen?

På arbetsplatserna ska utredningen av faror och riskbedömningen uppdateras med beaktande av coronavirussituationen. Utredningen och bedömningen ska hållas uppdaterad och granskas, särskilt när det sker förändringar i förhållandena som kan inverka på arbetstagarnas exponering för coronaviruset. Arbetsgivaren ska också behålla riskbedömningen och informationen som ligger till grund för den, samt på begäran överlämna dem till arbetarskyddsmyndigheten. Dessa skyldigheter grundar sig på förordningen om biologiska agenser, vars ändring trädde i kraft den 15 november 2020.

I riskbedömningen ska man observera till exempelvis arbetets natur, den regionala spridningssituationen, möjligheten till distansarbete, antalet och varaktigheten av nära kontakter samt möjligheten att använda personlig skyddsutrustning. Behovet av resor och smittorisken som de orsakar måste också beaktas. Vid uppdatering av riskbedömningen ska arbetsgivaren vid behov ta hjälp företagshälsovården. Företagshälsovårdens uppgift är bland annat att utifrån riskbedömningen utvärdera den hälsomässiga betydelsen och att ge arbetsgivaren råd om arbetarskyddsåtgärder för riskgrupper. Arbetsgivaren ska tillsammans med företagshälsovården bedöma hur en anställd som hör till en riskgrupp kan arbeta på ett säkert sätt.

Mer information i SHM:s pressmeddelande: Skyddet för arbetstagare mot risker som orsakas av biologiska agenser effektiviseras.

Se också Arbetshälsoinstitutets instruktioner för arbetsplatser för att förhindra coronavirusepidemi.

Vilka åtgärder ska arbetsgivaren ta till baserat på riskbedömning?

Arbetsgivaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa risken för exponering. I situationen med coronavirus är den primära åtgärden för att förhindra att arbetstagare utsätts att undvika personkontakter. Arbetsgivaren ska med hänsyn till arbetstagarnas hälsa bedöma om det är nödvändigt att vara på arbetsplatsen. Ett sätt att undvika kontakter är att arbeta på distans, och om detta inte är möjligt ska arbetsförhållandena på arbetsplatsen arrangeras så att risken att utsättas minimeras. Sådana åtgärder kan bland annat vara effektiverad städning, hygienanvisningar till arbetstagarna, användning av skyddsväggar för att förhindra droppsmitta, anvisningar till arbetstagarna för att undvika utsättning för corona och anvisningar för situationer med misstanke om sjukdom eller exponering samt olika arbetsskiftsarrangemang.

Om smittorisken i arbetet är väsentligt förhöjd, ska personskydd såsom andningsskydd, skyddshandskar, skyddsglasögon och vid behov skyddsdräkter användas. Man ska kontinuerligt se till att personskydden underhålls, rengörs och byts ut.

Förteckning över exponerade arbetstagare

Varför är arbetsgivaren tvungen att föra en förteckning över arbetstagare som blivit exponerad för coronaviruset i arbetet?

Även om corona inte längre hör till de allmänfarliga smitsamma sjukdomarna enligt lagen om smitsamma sjukdomar, ska arbetsgivaren enligt arbetarskyddslagen föra en förteckning över arbetstagare som i arbetet exponerats för biologiska agenser som utgör en allvarlig risk eller orsakar allvarliga sjukdomar. Denna skyldighet gäller biologiska agenser som klassificerats i riskklasserna 3 och 4. Coronaviruset hör till klass 3.

En förteckning ska föras om man kan konstatera att arbetstagaren i sitt arbete har varit i kontakt med en person som fått coronavirussmitta eller material som innehåller coronavirus. Enbart möjligheten att exponeras i arbetet föranleder ännu ingen skyldighet för arbetsgivaren att föra en förteckning. Å andra sidan häver inte arbetstagarens vaccinskydd registreringsskyldigheten i exponeringssituationer.

Den 15 november 2020 trädde en ändring i förordningen om biologiska agenser i kraft. Enligt detta ska av förteckningen framgå den exponerade arbetstagarens namn och yrke, arbetsplatsens verksamhetsområde och det utförda arbetets art, uppgifter om vilken biologisk agens som orsakat exponeringen i den mån det är känt och en beskrivning av hur och när exponeringen skedde.

Läs mer: Arbetstagare som exponeras för coronavirus på arbetsplatsen ska registreras.

Yrkessjukdom

Kan en coronavirussmitta ersättas som en yrkessjukdom?

Ja, om förutsättningarna i enlighet med lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar uppfylls. Arbetarskyddsmyndigheten är inte behörig att definiera yrkessjukdomar eller ta ställning till huruvida förutsättningarna uppfylls. Försäkringsbolaget beslutar om sjukdomen ersätts som en yrkessjukdom. Enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar avses med yrkessjukdom en sjukdom som sannolikt huvudsakligen orsakats av att en arbetstagare exponerats för en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor till exempel i arbete eller på ett område som hör till den plats där arbetet utförs.

Har en läkare misstankar om en i yrkessjukdomslagen avsedd yrkessjukdom eller någon annan arbetsrelaterad sjukdom, ska han eller hon utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla saken till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket. En inspektör inom ansvarsområdet för arbetarskyddet kan utifrån anmälan kontakta den insjuknade och be om tillstånd att behandla ärendet på arbetsplatsen med arbetsgivaren. Syftet med behandlingen är att påverka arbetsförhållandena så att motsvarande fall inte längre ska kunna uppkomma.

Mer information finns på sidan Yrkessjukdoman och Olycksfallsförsäkringscentralens webbplats.

Riskgrupperna

Hur ska riskgrupperna beaktas i arbetet?

Arbetsgivaren ska bedöma om risken för coronavirussmitta i arbetet för den anställda har ökat jämfört med den övriga befolkningen. Vid riskbedömningen ska man beakta till exempel antalet närkontakter, hur länge dessa närkontakter varar och vad sannolikheten är för att närkontakten är smittad samt möjligheten att skydda sig. Vid behov, för att säkerställa tillräcklig sakkunskap, ska arbetsgivaren begära hjälp från företagshälsovården.

Om smittorisken bedöms ha ökat avsevärt, bör arbetsgivaren vidta arbetarskyddsåtgärder. Den primära åtgärden för att förhindra att arbetstagare utsätts för viruset är att undvika personkontakter eller att begränsa antalet kontakter. Om personkontakter inte kan undvikas på grund av arbetets karaktär, ska man bedöma om risken kan minskas genom skyddslösningar.

När man utvärderar tillräckliga åtgärder betonas arbetsgivarens ansvar att tillsammans med företagshälsovården bedöma hur en anställd som hör till en riskgrupp kan arbeta på ett säkert sätt. Om risken inte kan minskas tillräckligt genom skyddsåtgärder, bör man erbjuda annat arbete åt den anställda utan en liknande smittorisk.

Måste man betala lön till arbetstagare som hör till en riskgrupp om hen inte kan utföra sitt arbete på grund av coronaepidemin?

Det beror på situationen. Om arbetstagarens hälsa utsätts för fara i den egna arbetsuppgiften, ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att förebygga fara. Om arbetsgivaren har annat arbete att erbjuda arbetstagaren, som inte orsakar motsvarande fara för dennes hälsa, kan hen göra så i första hand. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete enligt arbetsavtalet, kan arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om andra arbetsuppgifter. Arbetstagaren kan också hänvisas till utbildning.

Om läkaren konstaterar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta på grund av sjukdom, ska arbetstagaren betalas normal lön för sjukledigheten enligt kollektivavtalet och bestämmelserna i arbetsavtalslagen.

Om inget av dessa alternativ passar för arbetstagarens situation, beror arbetsgivarens skyldighet att betala lön på om man anser att frånvaron beror på arbetstagaren eller arbetsgivaren. Vad beträffar detta måste man observera att motsvarande situationer inte har uppstått tidigare och därmed finns heller inga rättsfall. I sista hand görs tolkningen först i domstol, om de omtvistade ärendena går vidare i rättsprocesser.

Möjligheterna att arbeta för personer i riskgruppen bör bedömas tillsammans med företagshälsovården. Se också svaret på frågan “Hur ska riskgrupperna beaktas i arbetet?”.