Bedömning av bullerrisker

Om bedömning av risker som orsakas av buller och faktorer som ska beaktas vid bedömningen föreskrivs genom förordning (85/2006). Åtminstone en del av de omständigheter som nämns i förordningen är sådana till sin karaktär att företagshälsovården måste involveras. Andra omständigheter kräver däremot kännedom om särskilda förhållanden på arbetsplatsen. Dessutom ska den som bedömer riskerna ha kännedom om exponeringsnivån för buller och bullrets särskilda egenskaper, vilket kräver kännedom om metoder för mätning av buller och konsekvenserna av buller. Därför borde arbetsgivaren bedöma bullerriskerna tillsammans med företagshälsovården och en expert på arbetshygien.

Bedömningen av bullerriskerna kan utgöra en del av arbetsplatsutredningen eller vara ett separat dokument. Arbetsgivaren ska tillhandahålla bedömningen så att alla arbetstagare kan ta del av dess innehåll för sin del. Dessutom ska arbetsgivaren justera bedömningen om de omständigheter som inverkar på risken, till exempel arbetsmetoder eller -förhållanden, avsevärt förändras eller om en hörselskada konstateras hos en arbetstagare.

Bedömning och mätning av exponering för buller

Arbetsgivaren ska bedöma i vilken grad arbetstagare dagligen exponeras för buller och vad ljudets spetstryck eller -nivå är under en typisk arbetsdag. Om bullrets styrka varierar i hög grad från en dag till en annan ska arbetsgivaren också bedöma arbetsdagarnas genomsnittliga exponering för buller under fem arbetsdagar.

Eftersom det är så gott som omöjligt att bedöma exponeringen för buller eller ljudets spetstryck utan mätningar måste man i allmänhet utföra mätningar. Mätningen är obligatorisk om bullret är slagartat eller om man måste höja på rösten i bullret för att en person på två meters avstånd ska förstå vad man säger.

För att bedömningen av exponeringen för buller ska vara tillförlitlig bör arbetsgivaren i allmänhet anlita en person med utrustning för bullermätning och kompetens att mäta och bedöma buller. Bedömningen ska resultera i tillförlitlig information om i vilken grad varje arbetstagare exponeras för buller i relation till insats- och gränsvärdena för buller så att arbetsgivaren ska kunna besluta om åtgärder för att skydda arbetstagarna mot hörselskador.

Förvaring av exponeringsuppgifter och ny bedömning

Arbetsgivaren ska förvara mätningen och resultaten av bedömningen för respektive arbetstagare. Bedömningen och mätningen ska göra på nytt, om arbetstagarens exponering för buller förändras i betydande grad.

Bedömning av andra olägenheter på grund av buller

Det som konstaterats ovan gäller främst bedömningen av risker för hörselskador. Vid bedömning av betydelsen av andra bullerrelaterade olägenheter borde arbetsgivaren be om ett utlåtande av en expert inom bullerrelaterade olägenheter om de omständigheter som bör beaktas och hurdana mätningar som eventuellt behövs.

Omständigheter som bör beaktas vid bedömningen av bullerrisker

När arbetsgivaren gör upp och genomför planen för att minska på exponeringen för buller ska följande omständigheter beaktas:

• exponeringens nivå, typ och längd 
  • risken ökar när bullernivån stiger 
  • kombinationen av slagaktigt och kraftigt jämnt buller ökar risken 
  • buller som koncentreras till vissa frekvenser ökar risken 
  • plötsligt och överraskande buller ökar risken 
  • risken ökar om man inte själv kan påverka bullret 
  • risken ökar med exponeringstiden 
  • en tillräcklig återhämtningstid mellan exponeringarna minskar risken 
• gränsvärde och insatsvärden för exponering 
  • om arbetstagarens exponering överstiger dessa värden krävs vissa åtgärder av arbetsgivaren och arbetstagaren 
  • ju mer värdena överskrids desto mer akuta åtgärder behövs 
• arbetstagare som är särskilt exponerad för bullerrisker 
  • om en sådan person exponeras för buller krävs särskilda åtgärder 
• samverkan mellan buller och ämnen som är giftiga för inneröra
  • risken är större än den risk som endast buller på samma nivå orsakar 
  • sådana ämnen utgörs av bland annat  
    • trikloretylen 
    • xylen 
    • styren 
    • toluen 
    • vätecyanid 
    • kolsulfid 
    • bly 
    • kolmonoxid 
• samverkan mellan buller och vibration
  • vibration i bullerarbete ökar risken för hörselskador 
• samverkan mellan buller och varningssignaler eller mellan buller och andra agenser 
  • om varningssignaler inte hörs ökar olycksfallsrisken 
  • kombinationen av buller och intern eller annan trafik ökar risken 
  • buller i kombination med lyft med lyftanordningar ökar risken 
• information om maskiners bullerutsläpp 
  • maskinernas anvisningar ska innehålla information om hur mycket buller maskinen orsakar i arbetslokalen 
  • tekniska data i maskiners kommersiella broschyrer ska också innehålla information om bullerutsläpp 
• möjlighet att använda arbetsredskap som orsakar mindre exponering för buller
• vistelse i bullriga förhållanden utanför arbetstiden på grund av arbetets karaktär, till exempel på fartyg, förkortar återhämtningstiden och ökar risken 
• övrig väsentlig information med tanke på riskbedömningen 
  • resultat av hörselkontroller 
• vetenskapliga forskningsresultat av bullrets belastning
• möjligheten att använda ändamålsenliga hörselskydd minskar risken.

Om det finns maskiner som orsakar mindre buller bedöms risken vara större än om sådana maskiner inte finns.

Skydd av arbetstagare som är särskilt exponerade för bullerrisker

Om det förekommer buller på arbetsplatsen ska arbetsgivaren se till att företagshälsovården sållar fram de arbetstagare som på grund av sina individuella egenskaper är särskilt exponerade för buller. Arbetsgivaren ska särskilt skydda dessa arbetstagares hälsa och säkerhet när det gäller buller.

Åtgärder efter konstaterade hörselskador

Om en arbetstagare konstateras ha en hörselskada, som sannolikt orsakats av buller, ska arbetsgivaren kontrollera exponeringen för buller och bedöma bullerrisken. Dessutom ska arbetsgivaren kontrollera om åtgärderna för förebyggande av hörselskador är tillräckliga och tillräckligt effektiva.