Arbetarskyddstillsynens anvisningar 1/2022

1. Syftet med anvisningen

Denna anvisning handlar om tillsynen över anställningsfrågor. Över anställningsfrågor utövas tillsyn på initiativ av kunder och i samband med myndighetsinitierade inspektioner. Anvisningen fokuserar särskilt på kundinitierad tillsyn. Denna anvisning ersätter anvisningen 2/2011 om tillsynen över anställningsförhållanden.

Målet för anvisningen är att förenhetliga tillsynen över anställningsfrågor och öka tillsynens transparens.

Anvisningen förtydligar tillsynsrollen för och tillvägagångssätten hos arbetarskyddsmyndigheten både inom arbetarskyddsförvaltningen och för kunder. Det är viktigt att kunder har rätt uppfattning om arbetarskyddsmyndighetens befogenheter och skyldigheter i anställningsfrågor. Med transparent tillsyn vill man informera kunder om parters rättigheter och skyldigheter, sättet att behandla anställningsfrågor och arbetarskyddsmyndighetens befogenheter och deras begränsningar i behandlingen.

Anställningsfrågor hör ofta ihop med tillsynen över utländsk arbetskraft, likabehandling och diskriminering i arbetslivet. Om dessa har det utfärdats separata anvisningar.

2. Rättslig grund

Denna anvisning handlar om tillsynen över de frågor som arbetarskyddsmyndigheten oftast måste behandla i samband med arbetsavtalslagen (55/2001), arbetstidslagen (872/2019) och semesterlagen (162/2005).

Arbetarskyddsmyndigheten utövar tillsyn också över följande författningar:

• lagen om studieledighet (273/1979)
• förordningen om studieledighet (864/1979)
• lagen om alterneringsledighet (1305/2002)
• lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004)
• lagen om utstationering av arbetstagare (447/2016)
• lagen om arbetet i bagerier (302/1961, 5 §)
• lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009).

Anställningsförhållandet för unga anställda regleras separat i lagen om unga arbetstagare (998/1993). Anställningsförhållandet för sjömän regleras i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011), sjöarbetstidslagen (296/1976), lagen om arbetstiden på fartyg i inrikesfart (248/1982) och semesterlagen för sjömän (433/1984).

Körtiderna och viloperioderna för förare av motorfordon regleras i förordningen (EG) nr 561/2006.

De principer och tillvägagångssätt inom tillsynen över anställningsfrågor som beskrivs i denna anvisning följs i tillämpliga delar också i tillsynen över andra frågor. Anvisningen lämpar sig också för frågor om arbetstiden och semestern för tjänstemän fastän arbetarskyddsmyndigheten i övrigt inte har befogenhet att utöva tillsyn över lagstiftningen om tjänsteförhållandet för tjänstemän och tjänsteinnehavare.

I tillsynen över anställningsfrågor tillämpas lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006, nedan tillsynslagen) och som allmän lag bland annat förvaltningslagen (434/2003). Utöver bestämmelser om förfarandet ska särskilt bestämmelser om god förvaltning och rättsprinciper i förvaltningen beaktas i tillsynen över anställningsfrågor. Enligt förvaltningslagen ska alla kunder hos myndigheter bemötas jämlikt och tjänstemän vara opartiska. Dessutom ska tjänstemän använda ett sakligt, klart och begripligt språk.

3. Verksamhetsprinciper

Arbetarskyddsmyndigheten ska utöva tillsyn över arbetsgivare. Syftet är att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen om anställningsfrågor och säkerställa en miniminivå för anställningsvillkor, arbetstidsskydd, likabehandling och anställningstrygghet.

I anställningsfrågor ska arbetarskyddsmyndigheten handleda och ge råd samt via tillsyn utreda huruvida arbetsgivare efterföljt lagstiftningen och vid behov styra arbetsgivare och göra en polisanmälan om misstänkta brott och förseelser.

Behandlingen av anställningsfrågor går i första hand ut på att ge råd till och handleda kunder. Råd och anvisningar ges bägge parterna i ett anställningsförhållande.

Tillsynsåtgärderna bestäms enligt tillsynslagen. Tillsynsmetoderna och tillvägagångssätten beror på innehållet i frågan och graden av försummelse.

I tillsynen över arbetsavtalslagen kan en inspektör inte juridiskt bindande avgöra med ålägganden huruvida det finns lagliga grunder för arbetsavtal för viss tid, permittering av anställda, upphävande av arbetsavtal, återanställande av arbetstagare, vägran av partiell vårdledighet eller vägran eller uppskjutning av studieledighet. Inspektören kan i inspektionsberättelsen framföra sin uppfattning om lagenligheten gällande arbetsgivarens förfarande och ge anvisningar i ärendet, men inspektörens anvisningar skapar ännu inte till exempel skadeståndsrätt för arbetstagaren.

Arbetarskyddstillsynen omfattar inte förhandlingar eller medling för att lösa meningsskiljaktigheter i anställningsfrågor, att utvärdera motstridiga sakfrågor eller föra talan eller svaromål i allmän domstol. Vid behov ges parterna anvisningar och råd om hur de kan lösa frågan med ett avtal sinsemellan eller information om möjligheten att kräva skadestånd med stöd av arbetsavtalslagen.

Tillsynen omfattar inte heller beräkning av lönefordran för kunder. Anställningsrådgivningen omfattar dock en genomgång av grunderna för lönen. I dessa och övriga tvister om privaträttsliga anspråk uppmanas organiserade anställda att i första hand vända sig till sitt fackförbund och organiserade arbetsgivare till sitt arbetsgivarförbund. Oorganiserade anställda och arbetsgivare uppmanas att i första hand förhandla och avtala om sina meningsskiljaktigheter och vid behov vända sig till exempel till en rättshjälpsbyrå eller advokat.

I samband med tillsynen över lagstiftningen om anställningsfrågor kan det uppdagas erfarenheter av trakasserier enligt arbetarskyddslagen eller annat osakligt bemötande, belastning skadlig för hälsan eller diskriminering i arbetslivet. Då omfattar tillsynen också dessa frågor.

Arbetsavtal och kollektivavtal

Arbetarskyddsmyndighetens tillsyn fokuserar främst på att säkerställa att tvingande lagstiftning efterföljs. Tillämpningen av arbetslagstiftningen påverkas av arbetsavtalslagens definition av kännetecknen på ett anställningsförhållande. Att ett arbetsavtal ingås och kännetecknen på ett anställningsförhållande uppfylls innebär att också övriga arbetsrättsliga lagstiftningen kring anställningen blir tillämplig.

Kollektivavtal spelar en stor praktisk roll i definitionen av anställningsvillkor. Kollektivavtal måste följas på basis av deras antingen så kallade normalt bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) eller allmänt bindande verkan enligt 2 kap. 7 § i arbetsavtalslagen.

På grund av skillnader i dessa system för att följa kollektivavtal är inspektören att i inspektioner gällande anställningsfrågor utreda förutom tillämpliga kollektivavtalet också huruvida arbetsgivaren följer ett allmänt eller normalt bindande kollektivavtal. Vid behov ska det dessutom beaktas att det eventuellt avvikits från lagbestämmelser genom avtalet.

Normalt bindande kollektivavtal

Lagen om kollektivavtal förpliktar avtalsslutande föreningar att utöva tillsyn över medverkande i avtalet och underlydande arbetsgivare och arbetstagare som berörs av avtalet. En arbetsgivarorganisation ska därmed övervaka att enskilda arbetsgivare efterföljer ett kollektivavtal med normalt bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal.

Arbetarskyddsmyndigheten har inte behörighet att övervaka att en arbetsgivare som är ansluten till en arbetsgivarförening iakttar kollektivavtalet. I dessa situationer meddelar inspektören efter övervägande eller enligt den praxis som överenskommits i tillsynsprojektet om observerade brott mot avtalsbestämmelsen och behovet av tillsyn till arbetsgivarorganisationen.

Allmänt bindande kollektivavtal

Kollektivavtal enligt arbetsavtalslagen kan fastställas ha allmänt bindande verkan. Detta innebär att också arbetsgivare som inte bundit sig till ett kollektivavtal ska iaktta åtminstone bestämmelserna i ett riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen i fråga och fastställts ha allmänt bindande verkan.

På basis av arbetsavtalslagen utövar arbetarskyddsmyndigheten tillsyn över att oorganiserade arbetsgivare efterföljer kollektivavtal som fastställts ha allmänt bindande verkan. I tillsynen över allmänt bindande kollektivavtal samarbetar arbetarskyddsmyndigheten nära med de arbetsgivar- och arbetstagarföreningar som ingått kollektivavtalen. Om det förekommer ovisshet eller oklarhet i hur ett kollektivavtal ska tillämpas i tillsynen bes bägge avtalsslutande föreningarna om en tolkning.

Avvikande från lagbestämmelser genom kollektivavtal och hänvisning till lagstiftning i kollektivavtal

Arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen och lagen om studieledighet innehåller bestämmelser som berättigar riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att genom kollektivavtal avvika från särskilt angivna, i övrigt tvingande bestämmelser i dessa lagar.

Då det avviks från lagbestämmelser åsidosätts bestämmelsen i fråga i den omfattning som avtalsslutande parterna avsett och skapas rättsverkningar för kollektivavtal. Därmed har arbetarskyddsmyndigheten inte befogenhet att övervaka efterlevnaden av avtal mellan organiserade parter bundna av kollektivavtal.

Också oorganiserade arbetsgivare som iakttar ett allmänt bindande kollektivavtal har rätt att med vissa begränsningar kring lokala avtal tillämpa ovan avsedda kollektivavtalsbestämmelser genom vilka det avvikits från lagstiftning. I dessa situationer har arbetarskyddsmyndigheten befogenhet att utöva tillsyn över efterlevnaden av allmänt bindande kollektivavtal.

Kollektivavtal kan dessutom innehålla bestämmelser med samma innehåll som i lagstiftning eller hänvisningar till en viss lagbestämmelse. I dessa situationer har arbetarskyddsmyndigheten befogenhet då det handlar om tvingande lagstiftning att utöva tillsyn över efterlevnaden av lagbestämmelsen fastän samma fråga hade inkluderats i kollektivavtalet och arbetsgivare är skyldiga att iaktta den också som en tvingande kollektivavtalsbestämmelse.

Om lagstiftningen däremot inte är tvingande handlar det fortfarande om att avvika från lagbestämmelser men i detta sammanhang har arbetarskyddsmyndigheten inte befogenhet att utöva tillsyn över organiserade arbetsgivare. Om ett kollektivavtal också har allmänt bindande verkan har arbetarskyddsmyndigheten på normalt sätt befogenhet att övervaka att oorganiserade arbetsgivare efterföljer det.

4. Tillsynsverksamhet

Myndighetsinitierad tillsyn

Myndighetsinitierade tillsynen fokuserar vanligen på arbetsförhållandena på en arbetsplats. De anställningsfrågor som övervakas fastställs i resultatavtalet och tillsynsplanen för arbetarskyddsmyndigheten.

Vid en inspektion på myndighetsinitiativ behandlar inspektören vid behov arbetsgivarens skyldigheter i anställningsfrågor. Vid en inspektion på myndighetsinitiativ ingår till exempel arbetets centrala villkor, iakttagande av minimilön och givande av lönespecifikation, arbetstidsarrangemang, arbetstidsbokföring och andra arbetstidsdokument, maximal arbetstid, varierande arbetstid samt semesterbokföring. Anställningsfrågor kan också behandlas vid en arbetsplatsinspektion om arbetsplatsen tar upp dem.

Kundinitierad tillsyn

Rådgivning och utvärdering av tillsynsbehov

Många kunder kontaktar arbetarskyddsmyndigheten för att fråga om innehållet i eller tolkningen av lagstiftning eller kollektivavtal. Arbetarskyddsmyndigheten besvarar dessa frågor genom att anvisa kunden och ge råd om frågor med samband till arbetslagstiftningen och allmänt bindande kollektivavtal.

Då en kund tar kontakt utreder en inspektör huruvida frågan omfattas av befogenheterna för arbetarskyddsmyndigheten och det handlar om en försummelse av lagstiftning på basis av redogörelsen av kunden. Anser inspektören att lagstiftningen följts i ifrågavarande fall eller det handlar om efterlevnaden av ett kollektivavtal som arbetarskyddsmyndigheten inte övervakar, informeras kunden om detta. För kunden berättas också varför arbetarskyddsmyndigheten inte kan vidta åtgärder i frågan.

Även anmälningar avsedda som inspektionstips tas emot och tillsynsbehovet bedöms, även om de inte omedelbart leder till tillsynsåtgärder.

Inspektören råder parterna i anställningsförhållandet att i första hand behandla frågan på arbetsplatsen samt förhandla och avtala om frågan. För att utreda tillsynsbehovet kan det frågas av kunden om denne kan själv ta hand om sin fråga på arbetsplatsen till exempel genom att av arbetsgivaren be om utredningar av åtgärder eller förfarandet eller annars skaffa tillräckliga uppgifter för att specificera frågan. Ytterligare kan det frågas huruvida frågan behandlats på arbetsplatsen, hur den behandlats och varför detta inte rättat till situationen. Kunden kan också uppmanas att vända sig till sitt fackförbund.

Inledande av kundärende

Kunden ska ge en utredning av de faktorer som anmälan eller tillsynsbegäran till arbetarskyddsmyndigheten baserar sig på.

När inspektören börjar utreda frågan informeras kunden om handlingsmöjligheterna och befogenheterna för arbetarskyddsmyndigheten i tillsynen över frågan.

Kunden hänvisas att använda arbetarskyddsförvaltningens blankett för begäran om tillsyn som är avsedd för anhängiggörande eller en kanal för elektronisk ärendehantering. På kundmottagningen kan blanketten för begäran om tillsyn fyllas i tillsammans med inspektören.

Enligt tillsynslagen kan anmälarens identitet röjas endast om det är nödvändigt med tanke på tillsynen och anmälaren gett sitt samtycke. I praktiken förutsätter tillsynen över en enskild anställds anställningsfråga att anmälarens identitet röjs för arbetsgivaren. För kunder berättas att genom att underteckna tillsynsbegäran ger de samtidigt sitt samtycke till att de namnges i behandlingen av frågan med arbetsgivaren. De informeras också om att de handlingar de lämnat myndigheten är offentliga med undantag av uppgifter som särskilt sekretessbelagts i lag. Om en kund inte ger sitt samtycke till att dennes namn röjs berättar inspektören för kunden att detta inskränker de åtgärder som arbetarskyddsmyndigheten kan vidta.

Om det inte vidtas tillsynsåtgärder i ett inlett kundärende ger inspektören ett avgörande om handläggning. I det nedtecknas inspektörens motiverade uppfattning om varför tillsynsåtgärder inte vidtas. Av grunderna ska det framgå de faktorer som huvudsakligen påverkat utvärderingen av frågan, slutsatserna av dessa och tillämpliga författningar. Avgörandet sänds till kunden.

Vanligen vidtas inte tillsynsåtgärder om det gått en lång tid sedan arbetsgivarens misstänkta försummelse och frågan inte kan utredas med metoderna för tillsynen över arbetarskyddet. I utvärderingen beaktas arbetslagstiftningens specialbestämmelser om preskriptionstider och till exempel tiderna för skyldigheten att lämna eller förvara en handling.

Tillsynsåtgärder

Kundinitierade anställningsfrågor behandlas i första hand skriftligen. Om inspektören bedömer på basis av de handlingar kunden gett eller annan utredning att arbetsgivaren inte efterföljt lagstiftningen sänder inspektören arbetsgivaren en skriftlig begäran om utredning. Enbart på basis av uppgifter från kunden ges inte en uppmaning att sända information till inspektören eller arbetstagaren utan först ges en begäran om utredning. När arbetsgivaren är skyldig att ge en viss handling till arbetstagaren (13 § 3 mom. i tillsynslagen 3 punkten), kan för att utreda ärendet och arbetsgivarens åsikt även användas något annat sätt än en skriftlig begäran om utredning. I ett sådant fall kan en separat uppmaningshandling sändas till arbetsgivaren när utlämnandet av handlingen helt har försummats eller inte motsvarar sitt syfte.

I begäran om utredning ber inspektören arbetsgivaren om uppgifter för att utreda huruvida arbetsgivaren uppfyllt sin handlingsskyldighet. Vid behov ställs specifika frågor i begäran för att se till att arbetsgivaren ger de fakta som behövs för att avgöra frågan. I begäran om utredning bes om specifika handlingar eller uppgifter inom en rimlig tidsfrist.

För att kunna avgöra frågan måste man utreda bägge arbetsavtalsparternas syn och de fakta som påverkar avgörandet. Fastän inspektionen baserar sig på handlingar måste det beaktas att enligt tillsynslagen har arbetsgivarens företrädare och arbetarskyddsfullmäktige rätt att delta i inspektionen samt få information om inspektionen och de fortsatta åtgärder som gäller den. Arbetsgivare ska ges tillfälle att framföra sina uppfattningar innan en inspektionsberättelse görs upp eller en uppmaning ges i en separat handling.

Besvarar arbetsgivaren inte begäran om utredning kan inspektören fall för fall föra frågan direkt till arbetarskyddsmyndigheten utan att ge en anvisning eller uppmaning (tillsynslagen 14 § 2 mom.).

Anställningsfrågor ingår i arbetarskyddsfullmäktiges allmänna befogenhet endast till den del de har att göra med anställdas säkerhet och hälsa. Har för arbetsplatsen valts en förtroendeman eller ett förtroendeombud företräder denne vanligen arbetstagarna. Detta måste beaktas då efterlevnaden av bestämmelserna i arbetsavtalslagen, arbetstidslagen och semesterlagen utreds.

Också i anställningsfrågor är arbetarskyddsfullmäktige den samarbetsperson som avses i tillsynslagen i samarbete med arbetsgivaren och i relation till arbetarskyddsmyndigheten. Tillsynslagen innehåller inte bestämmelser om att förtroendemän ska delta i arbetarskyddsinspektioner men de kan vara en part vars syn det är nödvändigt att utreda i enskilda fall. Uppgifterna för förtroendemän som valts på basis av kollektivavtal fastställs i avtalen. Om övriga uppgifter för förtroendemän bestäms bland annat i arbetstidslagen och semesterlagen.

Inspektören ska överväga hur arbetarskyddsfullmäktiges eller förtroendemäns möjlighet att framföra sin syn på frågan ska beaktas. Under behandlingsprocessen kan den beaktas till exempel då begäran om utredning sänds arbetsgivaren eller sedan när arbetsgivaren lämnat en utredning. Frågan kan dock också vara sådan att inspektören anser det vara onödigt att utreda arbetarskyddsfullmäktiges eller förtroendemannens syn. Frågor om skyldigheten att ge en handling är typiskt sådana fall i vilka det inte är nödvändigt att utreda arbetarskyddsfullmäktiges syn. 

I en kundinitierad anställningsfråga informeras kunden om hur behandlingen av frågan fortskrider. Beroende av innehållet i och omfattningen av tillsynsfrågan erbjuds kunden vid behov en möjlighet att framföra sin åsikt om de utredningar som arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktige eller förtroendemannen gett.

Inspektören bedömer när det samlats in tillräckligt med uppgifter om frågan för att kunna avgöra den.

5. Inspektionsberättelse

Inspektören gör upp en berättelse om inspektionen i vilken nedtecknas inspektörens viktigaste iakttagelser och givna anvisningar och uppmaningar. I iakttagelserna om inspekterade frågor ska nämnas de bestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal som eventuellt hör ihop med varje anvisning.

Har inspektionen varit kundinitierad namnges i regel inte den kund som gjort tillsynsbegäran i inspektionsberättelsen. I inspektionsberättelsen eller en separat uppmaning namnges anställda då frågan handlar om skyldigheten att ge en handling.

En uppmaning kan ges i frågor om arbetstids- och semesterbokföringen och andra skyldigheter att föra bok. Dessutom är en uppmaning möjlig enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen eller någon annan lag som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn, till exempel semesterlagen och lagen om sjöarbetsavtal, i ett ärende som gäller

• lönespecifikation,
• arbetsintyg,
• en skriftlig utredning om de centrala villkoren i arbetet,
• utredningsskyldigheter gällande varierande arbetstid och förlängning av arbetet,
• semesterlönespecifikation,
• ett skriftligt intyg om permittering eller
• en skriftlig anmälan om grunderna för upphävande av arbetsavtal.

Användningen av uppmaningar i samband med diskriminering i arbetslivet tas upp i anvisningen om tillsynen av likabehandling och diskriminering (2/2016).

En uppmaning om att föra arbetstids- och semesterbokföring förpliktar arbetsgivare att vidta omedelbara åtgärder för att föra bok utan en särskild tidsfrist. Enligt samma uppmaning ska arbetsgivaren sända inspektören en kopia av arbetstidsbokföringen inom utsatt tid, vilket gör det möjligt att ställa fast att uppmaningen om skyldigheten att föra bok uppfyllts.

Uppmaningen kan också ges i en separat uppmaningshandling. I praktiken används en separat uppmaningshandling när det är fråga om arbetsgivarens skyldighet att ge ifrågavarande handlingar till arbetstagaren.

Om inspektionen behandlat frågor som endast kan föranleda en anvisning, inte en uppmaning, och det inte är möjligt att anmäla dem till polisen för förundersökning, informeras den kund som inlett ärendet att behandlingen av frågan avslutas.

Inspektionsberättelsen eller dess bilaga innehåller nödvändiga anvisningar och råd om hur parterna kan lösa frågan genom att avtala sinsemellan, förhandla mellan förbund eller väcka talan i domstol.

Inspektionsberättelsen delges arbetsgivaren, arbetarskyddsfullmäktige och arbetstagaren i fråga. Sänds inspektionsberättelsen för kännedom till den arbetsgivarförening som avses i lagen om kollektivavtal nämns detta i berättelsen. Inspektören beslutar om övriga distributionen efter eget omdöme.

6. Uppföljning

Med efterkontroll säkerställer inspektören att givna uppmaningar följts inom utsatt tid. I allmänna tillsynsanvisningen (2021) beskrivs hur efterlevnaden av anvisningar och uppmaningar övervakas. Efterhandstillsynen av anvisningarna sker i regel i samband med den övriga inspektionsverksamheten eller om arbetsgivaren i e-tjänsten på egen hand meddelar skyldigheterna som fullgjorda.

Följer inte arbetsgivaren en uppmaning för inspektören frågan till arbetarskyddsmyndigheten. Arbetarskyddsmyndigheten hör parterna. Myndigheten kan också fatta ett bindande beslut som kombineras med hot om vite.

Arbetarskyddsmyndigheten överväger huruvida den är skyldig att anmäla frågan till polisen för förundersökning enligt 50 § i tillsynslagen. Med en anvisning eller uppmaning ska arbetsgivare i regel ges en möjlighet att rätta till sina försummelser innan en polisanmälan övervägs. Följer arbetsgivaren inte myndighetsstyrningen är det i regel motiverat att göra en anmälan om inte förseelsen är obetydlig med tanke på förseelsens art. Då en anmälan övervägs ska dock särdragen i det individuella fallet alltid beaktas. I den allmänna tillsynsanvisningen (2021) beskrivs arbetarskyddsmyndighetens prövning av påföljder och anmälningar närmare.

Myndighetsstyrning av arbetsgivare och anmälan av misstänkta brott för förundersökning utesluter inte varandra utan bedöms separat. I samma fråga kan därmed göras en polisanmälan eller ett bindande beslut eller bägge två.

Viktigaste arbetsgivarskyldigheter kring anställningsfrågor vars försummelse kan leda till en straffpåföljd enligt arbetslagstiftningen är som följer:

Överträdelse av arbetsavtalslagen:

• ge skriftlig information om centrala villkoren i arbete
• ge lönespecifikation
• ge arbetsintyg
• begränsningen av arbetsgivarens kvittningsrätt.

Förseelser gällande arbetstid och semester: 

• försummelse att ge semester
• givande av semesterlönespecifikation 
• maximal arbetstid
• nödarbete
• minimivilotider enligt 25–27 §
• skyldighet att göra upp arbetsskiftsförteckning.

Arbetstidsbrott:

• skyldigheten att föra bok över arbetstider och semestrar
• uppfyller rekvisiten för arbetstids- eller semesterförseelse trots arbetarskyddsmyndighetens uppmaning, order eller förbud
  • föreskrifter och förbud hänvisar i allmänhet till myndighetsanvisningar och straffbarheten är inte bunden till vissa tillsynsmetoder.

7. Samarbete

I tillsynen över anställningsfrågor samarbetar arbetarskyddsmyndigheten nära med arbetstagar- och arbetsgivarföreningar.

Om en kund ber om hjälp hos arbetarskyddsmyndigheten i frågor över vilka myndigheten inte utövar tillsyn enligt lag visas kunden till den myndighet som tar hand om dessa frågor.

8. Giltighet

Denna anvisning gäller tills vidare.