Med nödarbete avses en avvikande situation där arbetsgivaren kan beordra arbete utan att följa begränsningarna för arbetstid (arbetstidslagen 872/2019, 19 §).

Nödarbete får endast beordras om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i arbetsgivarens normala drift eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott, eller medför fara för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön, djurs välfärd eller nationell säkerhet, och faran inte kan undvikas med några andra skäliga medel.

Nödarbete får endast beordras om alla förutsättningar nedan är uppfyllda:

1. det är fråga om en oförutsedd händelse eller situation
2. situationen innebär en omedelbar och allvarlig fara
3. faran inte kan avvärjas med andra skäliga medel
4. arbetet är nödvändigt för att bekämpa faran och kan inte skjutas upp till ett senare tillfälle.

Beordrande av nödarbete kräver inte att hela den ordinarie verksamheten stannar upp eller hotas av att stanna upp. Till exempel kan ett driftstopp eller hot om driftstopp i enbart en maskin, anordning eller produktionslinje som utgör en betydande del av anläggningens produktionskapacitet motivera beordrande av nödarbete, ifall det har orsakats av en oförutsedd händelse.

Vid bedömningen av förutsättningarna för nödarbete ska bland annat följande beaktas:

• verksamhetens karaktär (till exempel energiproduktions- och distributionsanläggning, stor processindustrianläggning, grossistaffär, jordbruksföretag)
• verksamhetens omfattning
• kapitalinsatserna i verksamheten
• storleken på de skador som orsakas av eller förväntas orsakas till följd av ett avbrott eller hot om avbrott i den ordinarie verksamheten.

Arbetsgivaren kan låta ett annat företag utföra nödarbete som uppkommit i den egna verksamheten, om de allmänna förutsättningarna för nödarbete uppfylls.

Även i ordinarie verksamhet förekommer olika funktionsstörningar. Regelbundet återkommande, i sig oförutsägbara händelser berättigar i regel inte till beordrande av nödarbete. Arbetsgivaren ska förbereda sig inför sådana situationer bland annat med hjälp av arbetstidsarrangemang och tekniska hjälpmedel. Beordrande av nödarbete kan dock vara berättigat om

• en regelbundet återkommande, oförutsedd händelse är ovanligt svår vad gäller omfattning eller andra egenskaper eller
• regelbundet återkommande händelser inträffar undantagsvis nästan samtidigt.

Vid tolkningen av förutsättningarna för beordrande av nödarbete kan man exempelvis beakta ovanligt stor sjukfrånvaro eller annan frånvaro.

Vid beordrande av nödarbete får avvikelser göras från stora delar av det som föreskrivs om utförande av arbete, såsom bestämmelser om nattarbete, skiftarbete, vilotid och söndagsarbete. I princip finns det inga begränsningar för arbetstiden vid nödarbete. Vid nödarbete är det inte ändamålsenligt, och vad gäller arbetarskyddsaspekter inte heller möjligt, att beordra nödarbete under en längre tid utan avbrott och vilopauser.

Nödarbete får aldrig beordras längre än vad som är nödvändigt. Endast nödvändiga arbetsuppgifter får beordras som nödarbete. Eventuella fortsatta åtgärder ska utföras på annat sätt än nödarbete.

Hätätyön teettämiseen ei tarvita työntekijän suostumusta. Alle 15-vuotiasta ei saa pitää hätätyössä, 15 vuotta täyttänyttä saa pitää hätätyössä vain, jos hätätyön teettämiseen ei ole käytettävissä 18 vuotta täyttänyttä.

För nödarbete ska betalas normal övertidsersättning, och för nödarbete som utförs på en söndag ska betalas söndagsersättning.

När nödarbetet har avslutats ska arbetstiden jämnas ut till högst 48 timmar per vecka under en period på fyra månader. Arbetstagaren ska ges ersättande dygnsvila i anslutning till följande dygnsvila. Om detta på grund av tungt vägande skäl som gäller arbetsarrangemang inte är möjligt, ska den ersättande dygnsvilan ges så snart som möjligt, dock inom 14 dygn. Den ersättande vilotid ska vara oavbruten och får inte förläggas till beredskapstid.

Den ersättande veckovilan ska ges till arbetstagaren så snart som möjligt, dock inom tre månader från det att nödarbetet utfördes, genom att förkorta hans eller hennes ordinarie arbetstid med den tid som motsvarar den uteblivna vilotiden. Med arbetstagarens samtycke kan arbete som utförts under veckovilan också ersättas genom att, utöver eventuella övertids- och söndagsersättningar, betala en separat penningersättning som bestäms enligt övertidsersättningens grunddel.

Nödarbete kan i vissa undantagsfall också bedömas när avbrott i verksamheten är kopplade till en arbetskonflikt. I regel uppfyller dock inte arbetskonflikten i sig eller dess förutsägbara följder förutsättningarna för nödarbete.

Användning av nödarbete vid arbetskonflikter bedöms utifrån det som föreskrivs i arbetstidslagen och lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (arbetstidslag 872/2019, 19 §; lag om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder 420/1962, 8 d och 8 e §).

Skyddsarbete och tryggande av nödvändiga funktioner

Enligt lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder ska arbetstagarföreningar när de verkställer en arbetskonflikt se till att arbetskonflikten inte omedelbart, konkret och allvarligt äventyrar de nödvändiga funktioner som lagen avser. Denna skyldighet kan fullgöras genom att begränsa arbetskonflikten eller genom att organisera skyddsarbete.

Nödvändiga funktioner är bland annat:

• social- och hälsovårdsuppgifter som är nödvändiga för att trygga människors liv eller hälsa
• räddningsväsendets, polisens, Nödcentralsverkets och andra säkerhetsmyndigheters nödvändiga uppgifter
• uppgifter som gäller avvärjande av miljöskador samt hantering av farliga ämnen
• uppgifter som är nödvändiga för att trygga djurens välfärd
• säkerställande av tillgången på energi, vatten, livsmedel, läkemedel, bränslen och betalningstjänster
• brådskande uppgifter inom statens högsta beslutsfattande, domstolsväsendet och åklagarväsendet
• funktionen för de informations- och kommunikationssystem som är nödvändiga för samhällets säkerhet.

Förhandlingsskyldighet vid arbetskonflikt

Om arbetsgivaren får kännedom om en arbetskonflikt som bedöms äventyra nödvändiga funktioner, ska arbetsgivaren utan dröjsmål försöka utreda oklarheter i anslutning till avgränsningen av arbetskonflikten eller till skyddsarbete tillsammans med arbetstagarföreningen.

Om arbetsgivaren bedömer att dessa följder inte kan undvikas med andra medel som skäligen finns till arbetsgivarens förfogande, ska arbetsgivaren samt arbetstagarföreningen förhandla om hur de nödvändiga funktionerna ska tryggas under arbetskonflikten.

Arbetsgivaren ska under förhandlingarna ge föreningen tillräckliga uppgifter om:

• behovet av nödvändig personal och grunderna för behovet
• de medel som finns till förfogande för arbetsgivaren för att undvika följderna.

Domstolsväg vid arbetskonflikt

Om det trots förhandlingar fortfarande är sannolikt att arbetskonflikten medför följder som äventyrar nödvändiga funktioner och som arbetsgivaren inte skäligen kan undvika, kan arbetsgivaren ansöka hos domstol om ett tillfälligt förbud mot arbetskonflikten i enlighet med lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder.

I brådskande situationer kan domstolen vid vite temporärt förbjuda verkställandet eller fortsättningen av arbetskonflikten. Förbudet får gälla endast sådana uppgifter och funktioner som omfattas av arbetskonflikten och vilkas skötsel ska anses vara nödvändig för att hindra allvarliga följder.

Relationen mellan nödarbete, skyddsarbete och arbetskonflikt

Nödarbete är inte ett primärt medel i en arbetskonflikt. Användning av nödarbete kan bli föremål för bedömning först i sista hand, om

• skyddsarbete eller avgränsning av arbetskonflikten är otillräckligt
• förhandlingsplikten mellan parterna är uppfylld
• situationen ger upphov till en omedelbar och allvarlig fara i enlighet med arbetstidslagen som inte kan undvikas med andra skäliga medel.