Syftet med arbetarskyddsledningen är att minska antalet olycksfall och sjukfrånvarodagar samt förbättra de anställdas välbefinnande. Målet är att trygga kontinuitet och kravenlighet i affärsverksamheten i alla situationer.

Hälsa, säkerhet och produktivitet som mål

Säkerhets- och hälsoaspekten beaktas i såväl planeringen, utförandet som uppföljningen av arbetet. Verksamheten grundar sig på arbetsgivar- och arbetstagarskyldigheterna som föreskrivs i arbetarskyddslagen. 

Arbetsgivaren ska

• identifiera och bedöma missförhållanden och faromoment, dvs. göra en riskbedömning, samt eliminera eller minska riskerna
• efter behov uppdatera riskkartläggningen
• planera och dimensionera arbetet, arbetsmiljön, -utrustningen och -metoderna så, att dessa inte ger upphov till skadlig belastning för de anställda
• ge de anställda utbildning och handledning
• sammanställa ett handlingsprogram för arbetarskyddet och se till att det hålls uppdaterat
• skapa en säkerhetskultur och rutiner på arbetsplatsen
• fastställa skyldigheterna och befogenheterna
• säkerställa kompetensen och resurserna
• fortlöpande övervaka status för arbetsmiljön och arbetsgemenskapen.

Den säkerhetskultur som skapas och leds av arbetsgivaren bygger på engagemang i säkerhetsarbetet, förfarandena och människornas beteende. I praktiken innebär detta dagliga, harmoniserade konkreta åtgärder till vilka alla anställda förbundit sig.

Arbetarskyddet är en av de viktigaste produktivitetsfaktorerna: genom detta påverkas antalet sjukfrånvarodagar och olycksfall, smidigheten i arbetet och de anställdas engagemang.

Riskbedömning som verktyg

En bra kartläggning av nuläget skapar en grund för säkerhetsarbetet. Riskbedömning är ett centralt verktyg. Det innebär att arbetsgivaren bedömer behoven av att utveckla arbetet och arbetsförhållandena samt effekterna av arbetsmiljöfaktorerna.

En övergripande undersökning av belastningsfaktorerna ska göras, också exempelvis psykosocial belastning och ergonomi. Framförhållning är alltid den bästa metoden för att påverka dessa faktorer. För fungerande arbetarskyddsledning krävs också ett responssystem för att man på arbetsplatsen systematiskt ska kunna säkerställa att de egna rutinerna utvecklas fortlöpande.

Som stöd kan färdiga mallar användas

I arbetarskyddslagen krävs inget säkerhetsledningssystem, men däremot föreskrivs systematisk hantering av säkerheten på allmän nivå. Säkerhetsledningen kan dock implementeras på många olika sätt. Organisationen kan välja att använda färdiga mallar (t.ex. standarden för ledningssystem för arbetsmiljön OHSAS 18001).

Arbetsgivaren kan välja de sätt och metoder som lämpar sig bäst för arbetsplatsen.

Vissa branscher har dessutom klassificerats som särskilt farliga, och i dessa fall förutsätter författningarna att arbetsgivaren har ett särskilt system för att säkerställa säkerheten. Exempel på branschvisa författningar är

• förordningen om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (685/2015)
• förordningen om järnvägssystemets säkerhet och driftskompatibilitet (750/2006)
• förordningen om säkerhetsledningssystem för redare och ledningsarrangemang för säker drift av fartyg (66/1996).