Anställningsförhållande
Lön
Arbetstagaren har rätt till vederlag för arbetet och arbetsgivarens huvudskyldighet är att betala lön. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om hur ett utfört arbete ska ersättas. Lagen föreskriver inte om minimilön. Avtalsfriheten begränsas av bestämmelser i kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren och som också en icke-organiserad arbetsgivare ska följa, om branschen har ett allmänbindande kollektivavtal. För arbetet ska arbetsgivaren betala en skälig lön, och arbetstagaren ska få löneuträkning.
Vilken lön ska betalas?
Vederlaget för arbete är i allmänhet penninglön. Vederlaget kan också bestå av en kombination av penninglön och varor eller naturaförmån.
Det finns ingen lag om minimilön i Finland. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan således avtala om hur arbetet ska ersättas i arbetsavtalet. Denna avtalsfrihet begränsas dock av lönebestämmelser i kollektivavtal som är bindande för arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan inte ens med stöd av arbetsavtal betala lön som är lägre än vad som bestäms om minimilön i bindande kollektivavtal.
Om arbetsgivaren är medlem i ett arbetsgivarförbund som ingått kollektivavtal, ska arbetsgivaren iaktta lönebestämmelserna i kollektivavtalet till följd av medlemskapet.
En del kollektivavtal har också fastställts som allmänbindande för ifrågavarande bransch. Detta innebär att även om arbetsgivaren inte är medlem i ett arbetsgivarförbund som ingått kollektivavtal, ska arbetsgivaren iaktta lönebestämmelserna i ett kollektivavtal som fastställts som allmänbindande för branschen.
Till exempel kollektivavtalet för handeln är allmänbindande. Därför kan en arbetsgivare i handelsbranschen som inte hör till arbetsgivarförbundet iaktta detta kollektivavtal på basis av dess allmänbindande karaktär.
Vilken är lönen om kollektivavtal saknas?
Om arbetsgivaren inte är skyldig att iaktta något kollektivavtal baserar sig lönen på arbetsavtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I dessa situationer kan man som hjälp vid bedömningen av lönens storlek använda lönebestämmelser i något kollektivavtal som inte är allmänbindande, om de gäller för arbete som liknar det arbete som arbetstagaren utför.
Om det inte överhuvudtaget finns något kollektivavtal ska arbetsgivaren enligt arbetsavtalslagen betala sedvanlig och skälig lön för arbetet. Lagen definierar inte hur stor sedvanlig och skälig lön är. I dessa situationer utgår bedömningen av lönen från det arbete som utförs. När man övervägar hur stor lönen borde vara kan man också använda offentlig lönestatistik, till exempel Statistikcentralens Löner och arbetskraftskostnader. Huruvida lönen för ett arbete är sedvanlig och skälig avgörs i sista hand av domstolen från fall till fall.
Var får man information om löner?
I kollektivavtal för olika branscher finns bestämmelser om minimilöner. De kollektivavtal som fastställts som allmänbindande finns på webbplatsen Finlex. På olika fackorganisationers webbplatser finns löneuppgifter om de branscher som de representerar.
Det finns branscher som saknar kollektivavtal via vilka man kunde reda ut lönen. Om du tänker ingår arbetsavtal i en sådan bransch baserar sig lönen på avtalet med arbetsgivaren. När du avtalar om summan av din lön bör du beakta den omständighet att om din lön inte motsvarar minst minimilönen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, uppfylls inte heller arbetsvillkoret för löntagare.
Om du avtalar om en lägre lön än vad ovan nämnda villkor förutsätter kommer det att inverka på ditt utkomstskydd om du blir arbetslös. Ytterligare information om den lön som uppfyller arbetsvillkoret finns på FPA:s webbplats.
Hur anmäler man sjukfrånvaron?
Fråga din chef hurdana rutiner arbetsplatsen har för anmälan om sjukfrånvaro och hurdant intyg över arbetsoförmåga du ska lämna till arbetsgivaren. Se till att du följer arbetsgivarens anvisningar.
Vad ska jag göra om jag inte får löneuträkning?
Om du inte får löneuträkning ska du be om det av din chef. Du kan använda blanketten Begäran om handlingar av arbetsgivaren som hjälp.
Om du trots det inte får löneuträkning ska du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsinspektören kan med ditt samtycke vidta tillsynsåtgärder för att du ska få löneuträkningen.
Vad ska jag göra om arbetsgivaren inte betalar alla löner?
Om du upptäcker att lönen har betalats felaktigt ska du kontakta chefen för att få den korrigerad. Be gärna att korrigeringen görs redan i samband med följande lönebetalning. Om du fått för mycket lön ska du också underrätta chefen om detta, eftersom arbetsgivaren har rätt att återkräva lön som betalats till ett alltför stort belopp. Försök i bägge fallen komma överens om frågan genom förhandlingar.
Om lönefelet till exempel beror på ett räknefel, på meningsskiljaktigheter angående bestämmandet av lönen eller endast på arbetsgivarens försummelse kan du använda följande blanketter för att kräva lön:
Anspråk på lönefordran under pågående anställningsförhållande
Anspråk på lönefordran efter avslutat anställningsförhållande
Om arbetsgivaren trots förhandlingar och anspråk inte betalar lönerna ska du kontakta din fackorganisation. Om du inte är fackansluten kan du för att få rättshjälp kontakta andra instanser som tillhandahåller rättshjälp, till exempel rättshjälpsbyråer, advokater och andra privata jurister. Arbetarskyddsinspektören kan inte bistå i framställandet av krav på lönefordringar eller väckande av talan, om du beslutat att kräva fordringarna i rätten.
Om du misstänker att arbetsgivaren är insolvent ska du omedelbart kontakta arbets- och näringsbyrån på din hemort för att lämna in lönegarantiansökan. Ansökan ska lämnas in inom tre månader från att fordran förfallit. Ytterligare information om lönegarantin finns på TE-tjänsternas webbplats.
Om du misstänker att arbetsgivaren är insolvent, kontakta omedelbart NTM-centralen i Nyland, som hanterar hela Finlands lönegarantiärenden. Lönegarantiansökan ska lämnas in inom tre månader från fordringens förfallodag. Om sista dag av ansökningstiden infaller på en helg eller en helgdag kan ansökan ändå lämnas in nästa vardag. Ansökan ska vara inlämnad senast sista ansökningsdagen senast NTM-centralens öppettider utgång kl. 16.15. Mer information om lönesäkerhet på NTM-centralens webbplats.
Om arbetsgivaren meddelar att hela lönen blir obetald för att du till exempel är skyldig att betala skadestånd kan arbetsgivaren ha brutit mot sin kvittningsrätt. Om arbetsgivaren har kvittat din lön kan du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsinspektören bedömer om ärendet föranleder tillsynsåtgärder.
Iakttagande av allmänbindande kollektivavtal
Om arbetsgivaren inte är medlem i ett arbetsgivarförbund ska arbetsgivaren kontrollera om branschen har allmänbindande kollektivavtal, vars lönebestämmelser arbetsgivaren är skyldig att iaktta. Kollektivavtal som fastställts som allmänbindande finns på webbplatsen Finlex. Det är i både arbetsgivarens och arbetstagarens intresse att avtala om lönen i ett skriftligt arbetsavtal.
Löneuträkning
Arbetsgivaren ska se till arbetstagarna får löneuträkning i samband med varje lönebetalning. Löneuträkningen kan också lämnas ut i elektroniskt format, om arbetstagaren de facto har möjlighet att kontrollera att lönebetalningen är korrekt med hjälp av den elektroniska löneuträkningen. Om arbetstagaren inte får löneuträkning i samband med varje lönebetalning har arbetstagaren rätt att på begäran få de löneuträkningar som saknas. Om arbetsgivaren trots begäran inte ger löneuträkningarna kan arbetarskyddsinspektören med arbetstagarens samtycke vidta tillsynsåtgärder för att få handlingarna.
Om arbetsgivaren inte ger löneuträkning trots arbetstagarens begäran handlar det om straffbar underlåtenhet enligt arbetsavtalslagen. Arbetsgivaren kan då dömas för brott mot arbetsavtalslagen.
Instruktion av arbetstagarna i anmälan om sjukfrånvaron
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får tydliga anvisningar för anmälan av sjukfrånvaron och hurdant intyg som arbetstagarna ska lämna över arbetsoförmåga. Arbetsgivaren ska kontrollera grunderna för lönen för sjukdomstiden i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandena.
Innehållet i löneuträkningen
Syftet med löneuträkningen är att arbetstagaren ska kunna kontrollera att lönen har räknats och betalats korrekt. Löneuträkningen ska innehålla uppgift om lönebeloppet och grunderna för hur lönen bestäms.
Innehållet i löneuträkningen:
- arbetsgivarens uppgifter
- arbetstagarens uppgifter
- tidsperioden som löneutbetalningen avser
- löneutbetalningsdag
- grundlön (inklusive antal timmar vid timlön)
- diverse tillägg
- ersättning för söndagsarbete
- mertidsersättning
- övertidsersättning
- eventuella andra ersättningar
- naturaförmåner
- avdrag från lönen, såsom förskottsuppbörd, arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften, arbetslöshetsförsäkringsavgift, sjukförsäkringsavgift och eventuella andra avdrag.
- 2 kap.
- 7 § kollektivavtals allmänt bindande verkan
- 10 § minimilönen om kollektivavtal saknas
- 11 § lön för sjukdomstid
- 13 § lönebetalningsperiod och betalningstid
- 14 § lönebetalningsperioden när anställningsförhållandet upphör
- 16 § betalning av lön
- 17 § arbetsgivarens kvittningsrätt och förskott på lön
I Högsta domstolens avgörande (1982 II 73) behandlas en arbetstagares rätt till lön för väntetid.
Högsta domstolens avgörande (KKO 1988:103) handlar om en arbetstagares rätt till lön för väntetid.
I ett avgörande i Högsta domstolen (HD 2011:85) behandlas preskription av felaktigt utbetald lön.
På andra webbplatser
- I tjänsten Palkka.fi kan arbetsgivaren bland annat räkna ut arbetstagares löner och skriva ut löneuträkningar.
- Kollektivavtal som fastställts som allmänbindande och andra allmänbindande beslut. Finlex.
- Ytterligare information om arbetsvillkoret enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. FPA.
- Löner och arbetskraftskostnader. Statistik. Statistikcentralen.
- Arbetsgivarens och arbetstagarens pensions- och försäkringspremier i procent för år 2020. Skatteförvaltningen.
- Fastställd dröjsmålsränta. Finlands Bank.
- Justitieministeriets förordning om skyddade belopp vid utmätning av lön som betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen (963/2014).
- Utsökningsbalk (15.6.2007/705) 4 kap. 45–47 § vad som avses med lön i utsökningen 48–55 § belopp som utmäts från lön.
- Ytterligare information om lönegaranti. TE-tjänster.
- Guide: Rekrytering av arbetstagare. Suomi.fi.