Arbetarskyddstillsynens anvisningar 2/2024

 

1. Anvisningens syfte

Denna anvisning behandlar tillsynen på arbetsplatser som anlitar utländsk arbetskraft i Finland. Den övervakade arbetsgivaren kan vara finländare eller utlänning. Med utländsk arbetstagare avses i utlänningslagen (301/2004) en person som inte är finsk medborgare.

Ur arbetarskyddstillsynens synvinkel kan bestämmelserna om utländsk arbetskraft delas in i bestämmelser om rätten att arbeta, anställningsvillkor för arbetstagare och arbetsförhållanden. Även anställningsfrågor och övervakningen av diskriminering i arbetslivet utgör integrerade delar av tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft. För dessa finns separata anvisningar som följs parallellt med denna anvisning. Tillsynen över företag som skickar arbetstagare till Finland och de beställare som fungerar som dessa företags avtalspartner har egna anvisningar.

I denna anvisning beskrivs åtgärder vid inspektioner vars huvudsakliga ändamål är att övervaka anlitandet av utländsk arbetskraft och centrala anställningsvillkor. Frågor som gäller anlitandet av utländsk arbetskraft kan också uppstå i samband med annan inspektion eller kundinitierad tillsyn, varvid anvisningen iakttas i tillämpliga delar.

Målet med anvisningen är att förenhetliga tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft och öka tillsynens transparens. I anvisningen beskrivs dessutom samarbetet med andra myndigheter.

2. Rättsgrund

Arbetarskyddsmyndigheten övervakar att arbetsgivarna och uppdragsgivarna fullgör sina skyldigheter enligt 82 § i utlänningslagen. Tillsynsuppdraget sköts enligt 85 § i utlänningslagen av arbetarskyddsmyndigheten.

Enligt lagen har arbetsgivaren och uppdragsgivaren följande skyldigheter:

• säkerställande av rätten att arbeta
• anmälningsskyldighet
• förvaring av uppgifter om grunderna för rätten att arbeta.

Enligt lagen är dessutom den huvudsakliga utföraren på en byggarbetsplats och den arbetsgivare som utövar huvudsaklig bestämmanderätt på ett varvsområde skyldiga att

• säkerställa att de som arbetar på området har rätt att arbeta
• förvara uppgifterna om grunderna för rätten att arbeta.

Arbetarskyddsmyndigheten är skyldig att göra en anmälan till polisen om den misstänker följande gärningar (som det föreskrivs om i följande lagar):

• anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd (47 kap. 6 a § i strafflagen)
• utlänningsförseelse (185 § i utlänningslagen)
• utlänningsförseelse av arbetsgivare (186 § i utlänningslagen).

Bestämmelser om arbetarskyddsmyndighetens anmälningsskyldighet finns i 85 § 2 mom. i utlänningslagen.

3. Verksamhetsprinciper

Arbetarskyddsmyndigheten har till uppgift att övervaka en arbetsgivares verksamhet. Syftet med tillsynen är att trygga en arbetsmarknad som fungerar på samma villkor för alla arbetstagare i fråga om anställningsvillkor och annan behandling. Vid en inspektion bedöms i första hand hur arbetsgivaren eller uppdragsgivaren har fullgjort sina lagstadgade skyldigheter gällande att anlita utländsk arbetskraft. Inspektionen säkerställer att arbetsgivaren uppfyller de skyldigheter som föreskrivs i utlänningslagen och de centrala bestämmelserna om arbetsförhållanden och minimivillkoren för ett anställningsförhållande.

Inspektören har rätt att få handlingar och utredningar av arbetsgivaren i den omfattning som tillsynen kräver. Inspektören ber om att få se handlingarna vid arbetsplatsinspektionen och utreder om de uppfyller kraven i lagstiftningen. Vid behov begär inspektören kopior av handlingarna. Då skickar inspektören en begäran om utredning till arbetsgivaren där hen begär specificerade handlingar eller uppgifter inom utsatt tid. Inspektören kan också lämna en begäran om utredning till arbetsgivaren under arbetsplatsinspektionen.

En utländsk arbetstagare kan ha svårt att skaffa information om arbetslagstiftningen eller praxisen i Finland. Det här kan bero på okunnighet eller svaga språkkunskaper. Kommunikationen kan också försvåras av att ett gemensamt språk saknas.

För att arbetsvillkoren för utländsk arbetskraft ska kunna övervakas effektivt och ändamålsenligt behövs ofta annorlunda tillsynsgrepp och förfaranden. Under inspektionen försöker man diskutera med arbetstagarna om hur anställningsförhållandets minimivillkor uppfylls och dela ut broschyrer översatta till olika språk. Under samtalen används vid behov en tolk.

Vilka och hur många tillsynsåtgärder som vidtas påverkas av om det finns misstankar om diskriminering i arbetslivet och om den utländska arbetstagaren har sämre förutsättningar än vanligt att sköta sitt ärende själv. Då framhävs särskilt vikten av förvaltningens serviceprincip och skyldigheten att ge råd. Arbetarskyddsmyndigheten sköter dock ingen intressebevakning för utländska arbetstagare, precis som den inte gör det för finländare.

Också förvaltningslagens bestämmelser om tolkning och översättning har betydelse. Arbetarskyddsmyndigheten ombesörjer tolkning och översättning även i andra situationer än de som uttryckligen avses i förvaltningslagen om det är nödvändigt för att utreda ärendet och trygga partens rättigheter.
 

4. Inspektionsverksamhet

Vad som ska övervakas inom tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft bestäms enligt arbetarskyddsmyndighetens resultatavtal och tillsynsplan.

Vid en inspektion behandlar inspektören de skyldigheter som olika aktörer har enligt utlänningslagen och arbetslagstiftningen. Till dessa hör till exempel säkerställande av rätten att arbeta och förvaring av uppgifterna om den, centrala arbetsvillkor, iakttagande av minimilön, arbetstidsarrangemang, arbetstidsbokföring och andra arbetstidshandlingar, ordnande av företagshälsovård och olycksfallsförsäkring.

4.1. Arbetsgivarens skyldigheter: en utlännings rätt att arbeta och förvaring av uppgifter

Arbetsgivaren ska säkerställa att en utländska arbetstagare har rätt att arbeta i Finland (82 § 1 mom. i utlänningslagen). En arbetstagares rätt att arbeta i Finland grundar sig på medborgarskap i ett EU- eller EES-land, ett giltigt uppehållstillstånd eller på att personen inte behöver uppehållstillstånd för arbetstagare. I utlänningslagen föreskrivs separat om situationer där en utlänning får arbeta i Finland utan uppehållstillstånd för arbetstagare antingen begränsat eller obegränsat. Bestämmelser om rätten att arbeta finns också i andra lagar än utlänningslagen. Till exempel en säsongsarbetares rätt att arbeta grundar sig på lagen om säsongsarbete.

EU- och EES-medborgare behöver inget uppehållstillstånd för arbetstagare i Finland. Deras rätt att arbeta kan påvisas med ett identitetskort om personens medborgarskap har antecknats på kortet. Det är viktigt att beakta att ett skatte-, FPA- eller körkort inte utgör bevis på rätten att arbeta. Rätten att arbeta kan inte heller påvisas med ett finländskt identitetskort som beviljats en utlänning och där medborgarskapet antecknats som ”xxx”. Arbetsgivaren ska kontrollera rätten att arbeta i officiella och giltiga resedokument.

En tredjelandsmedborgares rätt att arbeta kan arbetsgivaren oftast kontrollera i ett separat uppehållstillståndskort.

Inspektören övervakar att arbetsgivaren har säkerställt följande:

• en utlänning som anställs eller är anställd har rätt att arbeta i Finland
• branschen som uppehållstillståndet berättigar till motsvarar det arbete som personen utför.

Vid behov kan inspektören kontrollera de uppgifter som erhållits vid inspektionen i utlänningsregistret.

Gällande tillsynen över utländska arbetstagares rätt att arbeta är det skäl att observera 4 § 3 punkten i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006). Den ger inspektören rätt att få uppgifter om en utländsk arbetstagares rätt att arbeta även av arbetstagaren själv. Tillsynsåtgärderna för att kontrollera rätten att arbeta riktas dock alltid i första hand mot arbetsgivaren.

Inspektören övervakar dessutom att arbetsgivaren har förvarat uppgifter på arbetsplatsen om anställda utlänningar och om grunderna för deras rätt att arbeta (82 § 3 mom. i utlänningslagen). Arbetsgivaren ska förvara uppgifterna så att arbetarskyddsmyndigheten enkelt kan granska dem. Uppgifterna kan förvaras på flera sätt. Arbetsgivaren kan föra en separat, uppdaterad förteckning över uppgifterna eller så kan uppgifterna vara en del av arbetsgivarens personalförvaltningsregister. Arbetsgivaren ska förvara uppgifterna i två år från det att den utländska arbetstagarens anställningsförhållande upphör. Vid inspektionen kan inspektören jämföra de uppgifter som arbetsgivaren förvarar och upprätthåller med de utländska arbetstagarna på arbetsplatsen.

4.2 Arbetsgivarens skyldigheter: Anmälan till arbets- och näringsbyrån och arbetstagarnas representant

När arbetsgivaren anställer en person som är medborgare i ett land utanför Europeiska unionen, en därmed jämförbar person eller en familjemedlem till någon av dessa ska arbetsgivaren utan dröjsmål lämna följande information till Migrationsverket (fram till utgången av 2024 till arbets- och näringsbyrån):

• arbetstagaren
• anställningsförhållandets längd
• lön
• kollektivavtal som tillämpas.

Dessutom ska arbetsgivaren för fackförbundets förtroendeman, förtroendeombudet och arbetarskyddsfullmäktigen på arbetsplatsen uppge utlänningens namn och det kollektivavtal som ska tillämpas. Uppgifterna ska lämnas i e-tjänsten eller i pappersform, om det inte är möjligt att använda e-tjänsten.

Bestämmelser om dessa arbetsgivarskyldigheter finns i 82 § 2 mom. i utlänningslagen.

Dessa anmälningsskyldigheter gäller också när arbetsgivaren anställer en utlänning som har rätt att arbeta utan uppehållstillstånd för arbetstagare.

Ovan nämnda skyldigheter föreligger inte om arbetstagaren är medborgare i ett EU- eller EES-land eller en familjemedlem till någon av dessa.

Inspektören övervakar vid behov att arbetsgivaren har gjort en anmälan till Migrationsverket (fram till slutet av 2024 till arbets- och näringsbyrån) och för arbetstagarnas representanter uppgett namnet på tredjelandsmedborgaren samt det kollektivavtal som ska tillämpas.

4.3 Uppdragsgivarens skyldigheter

En del av de arbetsgivarskyldigheter som arbetarskyddsmyndigheten övervakar gäller även uppdragsgivaren (82 § 4 mom. i utlänningslagen). Uppdragsgivare är enligt lagen personer som låter utföra en entreprenad eller underentreprenad och personer som låter utföra ett arbete.

När arbetstagare som är anställda hos en utländsk arbetsgivare arbetar i entreprenad- eller underentreprenadarbete, som hyrd arbetskraft eller inom ramen för företagsintern förflyttning ska uppdragsgivaren

• försäkra sig om att den utlänning som anställs eller är anställd har rätt att arbeta
• på arbetsplatsen förvara uppgifter om anställda utlänningar och grunderna för deras rätt att arbeta så att arbetarskyddsmyndigheten vid behov enkelt kan inspektera dem. Uppgifterna ska förvaras i två år från det att den utländska arbetstagarens anställningsförhållande upphört.
• för fackförbundets förtroendevalda, förtroendeombud och arbetarskyddsfullmäktige uppge den utländska arbetstagarens namn och det kollektivavtal som ska tillämpas när det är fråga om en icke-unionsmedborgare, en därmed jämförbar person eller en familjemedlem till någon av dessa.

4.4 Huvudentreprenörers och varvsaktörers skyldigheter

Huvudentreprenören eller en annan huvudsaklig utförare på en byggarbetsplats och den arbetsgivare som utövar huvudsaklig bestämmanderätt på ett varvsområde ska försäkra sig om att utlänningar som arbetar på området har rätt att arbeta. De är också skyldiga att förvara uppgifter om grunderna för arbetstagarnas rätt att arbeta. (82 § 5 mom. i utlänningslagen)

Inspektören övervakar att huvudentreprenören och varvsaktören har säkerställt att alla utländska arbetstagare som arbetar på området har rätt att arbeta och förvarat uppgifterna om grunderna för deras rätt att arbeta.

4.5 Anställningsförhållandets minimivillkor

4.5.1 Centrala villkor i arbetet

Arbetsavtalet kan ingås skriftligt, elektroniskt eller muntligt. Om arbetsavtalet ingås muntligt ska arbetsgivaren ge arbetstagaren skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet. De villkor som ska antecknas i arbetsavtalet eller den skriftliga informationen listas i 2 kap. 4 § i arbetsavtalslagen.

Inspektören övervakar att arbetsgivaren har gett arbetstagarna skriftlig information om de centrala anställningsvillkoren i de situationer där sådan enligt arbetsavtalslagen ska ges. Inspektören övervakar också att villkoren överensstämmer med arbetsavtalslagen.

4.5.2 Lönevillkor och andra minimivillkor, att ge lönespecifikation

Inspektören övervakar att arbetsgivarna följer lönevillkor och andra minimivillkor i allmänt bindande kollektivavtal. För tillsynen över anställningsförhållanden finns en separat tillsynsanvisning som även iakttas vid tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft.

I tillsynen över avlöning och iakttagande av kollektivavtalen övervakar arbetarskyddsmyndigheten både organiserade och icke-organiserade arbetsgivare. Om inspektören upptäcker brister i avlöningen eller iakttagandet av ett kollektivavtal vid en inspektion av en organiserad arbetsgivare, ger inspektören dock inte anvisningar eller uppmaningar om dessa i inspektionsberättelsen utan meddelar om dem åtminstone till kollektivavtalets arbetsgivarorganisation så att den kan se till att de korrigeras.

Lagen om kollektivavtal förpliktar avtalsslutande föreningar att övervaka underlydande arbetsgivare och arbetstagare som är parter i eller annars bundna av ett kollektivavtal. En arbetsgivarorganisation ska därmed övervaka att arbetsgivare efterföljer ett kollektivavtal med normalt bindande verkan enligt lagen om kollektivavtal.

Arbetarskyddsmyndigheten är också skyldig att övervaka förbudet mot diskriminering när det gäller organiserade arbetsgivare. Om inspektören misstänker att arbetsgivaren har brutit mot förbudet mot diskriminering i diskrimineringslagen (8 §), ger inspektören en anvisning eller uppmaning om det.

Löneuppgifterna jämförs med den lönenivå som fastställs i allmänt bindande kollektivavtal. Om inget allmänt bindande kollektivavtal eller kollektivavtal som är bindande enligt lagen om kollektivavtal ska tillämpas på anställningsförhållandet och arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om vederlag för arbetet, ska arbetsgivaren till arbetstagaren betala sedvanlig och skälig lön för arbetet (2 kap. 10 § i arbetsavtalslagen).

Vid granskning av lönen beaktas även eventuella arbetstidsersättningar, såsom ersättningar för söndags- och övertidsarbete samt speciellt ersättningar enligt kollektivavtalen, såsom ersättningar för arbetstidsförkortning, tillägg för utjämning av arbetstiden samt tillägg för kvälls- och nattarbete. Vid behov övervakar inspektören också att semesterlönen och semesterersättningarna är korrekta.

När lönen betalas ska arbetsgivaren ge arbetstagaren en uträkning, av vilken beloppet av lönen och de grunder på vilka den bestäms ska framgå (arbetsavtalslagen 2 kap. 16 §). Om lönen har betalats kontant ska arbetsgivaren ha ett av arbetstagaren undertecknat kvitto eller någon annan utredning som verifierar betalningen.

4.5.3 Organisering av arbetstiden och arbetstidshandlingar

Den ordinarie arbetstiden är högst åtta timmar per dygn och 40 timmar per vecka (5 § i arbetstidslagen). Inspektören övervakar att

• arbetstiden har ordnats i enlighet med arbetstidslagen eller det allmänt bindande kollektivavtal som anställningsförhållandena omfattas av
• arbetstidshandlingarna på arbetsplatsen har utarbetats på det sätt som förutsätts i arbetstidslagen.

De viktigaste arbetstidshandlingarna är arbetstidsbokföringen, arbetsskiftsförteckningen och semesterbokföringen. Om arbetsplatsen har ett arbetstidsarrangemang som avviker från det normala, såsom en arbetstidsbank, ska detta avtalas med arbetstagarna eller deras representant. Närmare information om olika arbetstidsarrangemang finns i kollektivavtalet. Arbetstidsarrangemang som avviker från det normala ska nästan alltid avtalas skriftligen.

4.6 Diskriminering i arbetslivet och förbud mot diskriminering

I tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft ska inspektören bedöma huruvida minimivillkoren för anställningsförhållandet uppfylls med tanke på likabehandling och diskriminering i arbetslivet. För tillsynen över likabehandling och diskriminering i arbetslivet finns en separat tillsynsanvisning som också följs i tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft.

Diskriminering är ojämlik behandling på en i diskrimineringslagen förbjuden diskrimineringsgrund. Diskriminering i arbetslivet eller ockerliknande diskriminering i arbetslivet som avses i strafflagen framträder ofta i form av för låg lön, arbetstider som strider mot bestämmelserna eller att arbetsgivaren inte betalar arbetstidsersättningar. Då granskar inspektören bland annat arbetstidsbokföringen och lönespecifikationerna och utreder om arbetsgivaren har behandlat arbetstagarna ofördelaktigt i lönebetalningen eller i fråga om andra minimivillkor till exempel på grund av ursprung, nationalitet eller språk.

Vid ockerliknande diskriminering i arbetslivet försätter arbetsgivaren arbetstagaren i en märkbart ofördelaktig ställning genom att utnyttja arbetstagarens ekonomiska trångmål eller annars svåra situation, beroende ställning, oförståelse, tanklöshet eller okunskap.

4.7 Ocker- och bedrägeribrott

Vid underavlöning av utländsk arbetskraft kan det vara fråga om arbetsrelaterat utnyttjande och brott, även om bestämmelserna om diskriminering i arbetslivet, ockerliknande diskriminering i arbetslivet eller människohandel inte är tillämpliga på gärningen.

Syftet med bestämmelserna om ocker är att förhindra att en avtalspart i ett avtalsförhållande ekonomiskt utnyttjar en person som är i nöd eller annars i en svagare ställning.
Ocker och ockerliknande diskriminering i arbetslivet är allvarligare brott än vanlig diskriminering i arbetslivet. Det allvarligaste av dessa är ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Ockerbrott förutsätter ingen diskrimineringsgrund och därmed heller ingen jämförelse med andra grupper eller personer. Ocker handlar om att en arbetsgivare skaffar sig en ekonomisk fördel genom att utnyttja en arbetstagares svagare ställning. För att gärningen ska uppfylla brottsrekvisitet förutsätts att arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om arbetsprestationen och att det finns en klar obalans mellan arbetsgivarens ekonomiska fördel och arbetstagarens motprestation (arbetsprestation).

Om det är fråga om allvarligt utnyttjande av en arbetstagare i form av underavlöning kan gärningen uppfylla rekvisitet för grovt ocker. Bestämmelser om grovt ocker finns i 36 kap. 7 § i strafflagen och bestämmelser om ockerliknande diskriminering i arbetslivet i 47 kap. 3 a § i samma lag. Rekvisiten för dessa är mycket likartade, men grovt ocker förutsätter inte att gärningen innehåller ett diskrimineringselement. Med andra ord kan en gärning uppfylla rekvisitet för grovt ocker i fall där en diskrimineringsaspekt saknas och som därför inte uppfyller rekvisitet för ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Om en arbetstagare tydligt blivit vilseledd gällande anställningsvillkoren kan det vara fråga om bedrägeri. Detta kan vara fallet till exempel om en arbetsgivare lovat att betala en arbetstagare lön för ett arbete men helt låtit bli att betala lönen. I andra fall ska underavlöning ses som ocker eller ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

4.8 Övriga ärenden som ska övervakas

4.8.1 Ordnande av företagshälsovård

Inspektören övervakar att arbetsgivaren har ordnat lagstadgad företagshälsovård för sina arbetstagare enligt lagen om företagshälsovård. Ordnandet av sjukvårdstjänster är frivilligt för arbetsgivaren och ingår inte i den lagstadgade företagshälsovård som arbetarskyddsmyndigheten övervakar. Till den lagstadgade företagshälsovården hör dock mottagningsbesök på grund av en arbetsrelaterad sjukdom. Om arbetsgivaren erbjuder sina arbetstagare sjukvårdstjänster ska de ordnas med beaktande av kraven på jämlik behandling av arbetstagarna.

4.8.2 Olycksfallsförsäkring

Inspektören övervakar att arbetsgivaren har tecknat en lagstadgad arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för sina arbetstagare. Arbetarskyddsmyndigheten meddelar Olycksfallsförsäkringscentralen om det finns skäl att misstänka att arbetsgivaren inte har fullgjort sin försäkringsskyldighet.

4.9 Människohandel

Den form av människohandel som arbetarskyddsmyndigheten oftast observerar är arbetsrelaterad människohandel, dvs. tvångsarbete eller att en person försatts i någon annan typ av förhållanden som kränker människovärdet. Andra former av människohandel är bland annat människohandel relaterad till sexuellt utnyttjande, tvång till äktenskap, utnyttjande inom tiggeri eller kriminell verksamhet, handel med mänskliga organ och vävnader samt människohandel med benefit fraud, dvs. människohandel med olika typer av förmåner.

Arbetsrelaterad människohandel är tvångsarbete där brottsoffret har vilseletts eller genom sin beroende ställning eller otrygghet kuvats till att arbeta under förhållanden som kränker människovärdet. Offren för arbetsrelaterad människohandel är ofta utländska arbetstagare, men i princip kan vem som helst bli offer för människohandel oberoende av nationalitet eller kön.

När det gäller arbetsrelaterad människohandel ligger rekvisiten för ockerliknande diskriminering i arbetslivet och människohandel mycket nära varandra. Situationen påminner om människohandel om en person tvingas arbeta orimligt mycket mot en väldigt liten lön eller under förhållanden som kränker människovärdet. Observera dock att ockerliknande diskriminering i arbetslivet handlar om diskriminering i arbetslivet där missförhållandena endast gäller anställningsvillkor och arbetsförhållanden. Människohandel däremot är ett brott mot friheten där gärningsmannen kontrollerar offrets liv fullständigt. Människohandel förutsätter dock inte att arbetstagaren låses in på arbetsplatsen. Kontrollmetoderna vid människohandel är ofta diskreta och grundar sig på att offret på grund av sin situation inte har något annat alternativ än att fortsätta arbeta på arbetsplatsen trots dåliga förhållanden. Vid människohandel utnyttjar gärningsmännen arbetstagarens beroende ställning och skyddslösa läge som uppstått till exempel på grund av ett skuldförhållande eller en skuld som tagits i hemlandet, ett släktskapsförhållande, en bostad som arbetsgivaren erbjuder eller faktorer som har med uppehållstillståndet att göra.

Arbetarskyddsmyndigheten är skyldig att anmäla till polisen om människohandel och grov människohandel (50 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen). Anmälningsskyldigheten gäller endast sådana situationer där arbetsgivaren har handlat i strid med anställningsförhållandets minimivillkor eller bestämmelserna om säkerhet och hälsa i arbetet.

Om inspektören möter potentiella offer för människohandel vid en arbetsplatsinspektion eller i något annat sammanhang ska dessa personer hänvisas till hjälpsystemet för offer för människohandel. Situationen som ett eventuellt offer för människohandel befinner sig i ska utredas i brådskande ordning på så sätt att ärendet överlämnas till hjälpsystemet genast när det misstänkta offret har gett de uppgifter som behövs. Vid behov gör arbetarskyddsmyndigheten på offrets vägnar ett förslag om godkännande av upptagning i hjälpsystemet. Hänvisning till hjälpsystemet förutsätter alltid offrets samtycke.

Brottsofferjouren är en viktig samarbetspartner i situationer som gäller människohandel och relaterade brott. Vid Brottsofferjouren finns en särskild stödtjänst där personalen är specialiserad på rådgivning och hjälp till offer för människohandel och relaterade brott. Mer information finns på Brottsofferstödets webbplats.

5. Inspektionsberättelse

Inspektören upprättar utan dröjsmål en inspektionsberättelse över inspektionen i enlighet med den allmänna tillsynsanvisningen. Av inspektionsberättelsen ska framgå inspektionens förlopp och väsentliga observationer som inspektören har gjort vid inspektionen och som gett anledning till anvisningar eller uppmaningar.

Om inspektionen har utförts som en gemensam inspektion med andra myndigheter antecknas i inspektionsberättelsen att det var fråga om en gemensam inspektion. Om en tolk har anlitats under inspektionen, anges informationen om att tolk har anlitats samt namnet på den tolktjänst som anlitats under övriga ärenden som behandlats i inspektionsberättelsen.

Inspektionsberättelsen upprättas i enlighet med språklagen på finska eller svenska. Om den förpliktade aktören är en utlänning ska innehållet i inspektionsberättelsen till väsentliga delar översättas till ett språk som denne förstår. Då är det inte fråga om en officiell översättning.

Inspektionsberättelsen skickas till den förpliktade aktören. Inspektionsberättelsen ges till kännedom i enlighet med den allmänna tillsynsanvisningen. Övrig distribution kan avtalas med arbetsgivaren.

Inom tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft förutsätter ett samarbete mellan flera myndigheter att de andra myndigheterna får kännedom om den utförda tillsynen.  Då är det motiverat att upprätta en inspektionsberättelse även om arbetsgivaren vid tidpunkten för inspektionen inte har anställda.

5.1 Arbetsgivarens skyldigheter

Inspektören ska tillräckligt konkret beskriva en brist eller något annat lagstridigt förhållande som hen observerat och ge en uppmaning eller anvisning som anger vilken nivå arbetsgivaren enligt lagstiftningen bör uppnå. Åläggandet av skyldigheter beskrivs närmare i den allmänna tillsynsanvisningen.

5.1.1 Anvisning

En anvisning ges när en ringa eller enskild brist behöver korrigeras för att minimikraven enligt lagen ska uppfyllas. I anvisningar fastställs en tidsfrist endast efter särskild prövning. En tidsfrist fastställs närmast i ärenden som senare kan leda till en uppmaning.

I en del av den lagstiftning som arbetarskyddsmyndigheten övervakar är en anvisning det enda tillgängliga sättet att få brister eller missförhållanden korrigerade. Inom tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft gäller dessa frågor skyldigheter enligt utlänningslagen och beloppet av andra ersättningar, organisering av arbetstiden, maximal arbetstid, vilotider enligt arbetstidslagen och ordnande av arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring.

Säkerställande av rätten att arbeta
Om en arbetsgivare har försummat att säkerställa rätten att arbeta och arbetstagaren inte har rätt att arbeta, ger inspektören en anvisning om säkerställande av rätten att arbeta. Anvisningen kan ges till en arbetsgivare, uppdragsgivare, den huvudsakliga utföraren eller huvudentreprenören på en byggarbetsplats eller den arbetsgivare som utövar huvudsaklig bestämmanderätt på ett varvsområde.

Skyldighet att förvara uppgifter
Om de uppgifter som ska förvaras på arbetsplatsen är bristfälliga eller saknas helt och hållet, ger inspektören en anvisning. Anvisningen kan ges till en arbetsgivare, uppdragsgivare, den huvudsakliga utföraren eller huvudentreprenören på en byggarbetsplats eller den arbetsgivare som utövar huvudsaklig bestämmanderätt på ett varvsområde.

Anmälan till Migrationsverket och arbetstagarnas representant
Om arbetsgivaren inte har gjort en anmälan från och med 2025 till Migrationsverket ger inspektören arbetsgivaren en anvisning om hur denna i utlänningslagen föreskrivna skyldighet ska iakttas. En anvisning om att lämna uppgifter till en personalrepresentant kan ges både till en arbetsgivare och en uppdragsgivare.

Centrala villkor i arbetet
Om det finns brister i de skriftliga villkor eller arbetsavtal som arbetstagarna fått, ges en anvisning.

Lön och andra minimivillkor
En icke-organiserad arbetsgivare ges för ringa brister en anvisning som förutsätter att arbetsgivaren i anställningsförhållandena iakttar bestämmelserna i det allmänt bindande kollektivavtalet i branschen som minimivillkor eller, om inget allmänt bindande kollektivavtal finns och arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om vederlag för arbetet, betalar sedvanlig och skälig lön.

Att ge lönespecifikation
Om inspektören upptäcker ringa brister i grunderna för fastställande av lönen i lönespecifikationen, ges arbetsgivaren en anvisning.

Organisering av arbetstiden
Om arbetsgivaren inte har iakttagit bestämmelserna om fastställande av arbetstid, ger inspektören en anvisning.

Arbetstidshandlingar
Om det finns ringa brister i arbetstidsdokumenten ger inspektören en anvisning.

Olycksfallsförsäkring
Om arbetsgivaren inte har tecknat en olycksfallsförsäkring för sina arbetstagare, ger inspektören arbetsgivaren en anvisning och arbetarskyddsmyndigheten anmäler om försummelsen till Olycksfallsförsäkringscentralen.

5.1.2 Uppmaning

En uppmaning ges om den risk eller olägenhet som orsakas av det lagstridiga förhållandet är större än ringa. Inspektören kan ge en uppmaning i ärenden som nämns i 13 § 3 mom. i tillsynslagen. Dessutom kan inspektören ge en uppmaning i ett ärende om arbetsgivaren har underlåtit att iaktta en anvisning som har getts vid en tidigare inspektion. Även då kan en uppmaning endast ges i de ärenden som nämns i 13 § 3 mom. i tillsynslagen. 

Uppmaningar ges till arbetsgivaren.

En uppmaning ska innehålla den tidsfrist inom vilken arbetsgivaren ska se till att förhållandena motsvarar bestämmelserna, om detta inte genast är möjligt. Uppmaningen ska ges och antecknas i inspektionsberättelsen även om arbetsgivaren korrigerar det lagstridiga förhållandet under inspektionen.

Begäran om ärende eller information
Om uppgifter existerar men inspektören inte kan granska dem på arbetsplatsen, uppmanas arbetsgivaren att lämna uppgifterna till arbetarskyddsmyndigheten på grundval av den i tillsynslagen föreskrivna rätten att få information.

Arbetsskiftsförteckning, arbetstidsbokföring och plan för utjämning av arbetstiden
Om en arbetsskiftsförteckning, arbetstidsbokföring eller plan för utjämning av arbetstiden saknas eller om de innehåller brister som är större än ringa, ger inspektören arbetsgivaren en uppmaning att upprätta arbetstidsdokumenten i enlighet med bestämmelserna.

Centrala villkor i arbetet
Om de centrala villkoren i arbetet inte framgår av ett skriftligt arbetsavtal, uppmanar inspektören arbetsgivaren att ge arbetstagaren en skriftlig utredning om de centrala villkoren i arbetet.

Lön och andra minimivillkor
En icke-organiserad arbetsgivare ges för brister som är större än ringa en uppmaning som förutsätter att arbetsgivaren i anställningsförhållandena iakttar bestämmelserna i det allmänt bindande kollektivavtalet i branschen som minimivillkor eller, om inget allmänt bindande kollektivavtal finns och arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om vederlag för arbetet, betalar sedvanlig och skälig lön.

Att ge lönespecifikation
Om arbetsgivaren inte har gett arbetstagaren någon lönespecifikation alls, uppmanar inspektören arbetsgivaren att ge en lönespecifikation.

Diskrimineringsförbud
Närmare information om uppmaningar som gäller förbud mot diskriminering finns i tillsynsanvisningen om diskriminering.

Företagshälsovård
Om arbetsgivaren inte har ordnat företagshälsovård ges en uppmaning.
 

6 Uppföljning och anmälan till polisen

6.1 Efterhandstillsyn

Vid en efterhandstillsyn säkerställer inspektören att arbetsgivaren har följt de uppmaningar som utfärdats inom utsatt tid. I den allmänna tillsynsanvisningen beskrivs hur efterlevnaden av anvisningar och uppmaningar övervakas.

Inom tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft förutsätter ett samarbete mellan flera myndigheter att de andra myndigheterna får kännedom om den utförda efterhandstillsynen. Då är det motiverat att upprätta en inspektionsberättelse även om arbetsgivaren inte åläggs några skyldigheter och saken konstateras vara i sin ordning.

Om arbetsgivaren inte följer en uppmaning, överför inspektören ärendet till arbetarskyddsmyndigheten för administrativt beslutsfattande (förpliktande beslut). Arbetarskyddsmyndigheten hör parterna innan det förpliktande beslutet fattas. Arbetarskyddsmyndigheten kan förena ett förpliktande beslut med vite.

Om en arbetsgivare inte följer uppmaningar som arbetsgivaren fått kan följande ärenden inom tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft överföras till administrativt beslutsfattande:

• arbetsskiftsförteckning, arbetstidsbokföring
• centrala villkor i arbetet
• att ge lönespecifikation
• avlöning
• diskrimineringsförbud
• företagshälsovård
• begäran om ärende eller information.

6.2 Anmälan till polisen

Arbetarskyddsmyndigheten är enligt 50 § i tillsynslagen skyldig att göra en anmälan till polisen om den har sannolika skäl att misstänka en gärning som enligt en av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn omfattad lag eller enligt följande punkter i strafflagen (39/1889) är straffbar: 25 kap. 3 eller 3 a §, 44 kap. 1 § 1 mom. 3 eller 8–10 punkten eller 47 kap. Anmälan behöver inte göras, om gärningen med beaktande av omständigheterna skall anses vara ringa och allmänt intresse inte kräver att anmälan görs.

Arbetarskyddsmyndigheten ska göra en anmälan till polisen för förundersökning, om det finns sannolika skäl att misstänka en gärning som är straffbar enligt 36 kap. 1 § (bedrägeri), 2 § (grovt bedrägeri), 6 § (ocker) eller 7 § (grovt ocker) i strafflagen. Anmälningsskyldigheten gäller endast fall där en person har handlat i strid med den lagstiftning som omfattas av arbetarskyddsmyndighetens tillsyn.

Inom tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft kommer närmast följande gärningar i fråga:

• anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd
• utlänningsförseelse
• utlänningsförseelse av arbetsgivare
• diskriminering i arbetslivet
• ockerliknande diskriminering i arbetslivet
• människohandel eller grov människohandel
• bedrägeri eller grovt bedrägeri
• ocker eller grovt ocker
• arbetstidsförseelse
• arbetstidsbrott
• försummelse av företagshälsovårdstjänster.

I 85 § i utlänningslagen föreskrivs dessutom om arbetarskyddsmyndighetens anmälningsskyldighet och hörande i brottmål som gäller utländska arbetstagares arbete (anlitande av utländsk arbetskraft som saknar tillstånd, utlänningsförseelse och utlänningsförseelse av arbetsgivare).

Arbetarskyddsmyndigheten ska i förundersökningsanmälan bilda sig en uppfattning om brottsrubriceringen i den bestämmelse som övervakas och gränsdragningen mellan brottsrubriceringarna. En allmän bedömning av storleken på obetald lön och en nyttokalkyl av försummelse av andra arbetarskyddsskyldigheter är viktiga i fall som gäller arbetsrelaterat utnyttjande. Dessa ska beskrivas i förundersökningsanmälan. Vid behov kan arbetarskyddsmyndigheten begära ett utlåtande om fastställandet av lönen av avtalsparterna i kollektivavtalet.

Till polisens uppgifter hör att med stöd av förundersökningslagen utreda bland annat möjligheterna att verkställa en förverkandepåföljd (konfiskation) som döms ut på grund av ett brott. Polisen eller åklagaren kan också be arbetarskyddsmyndigheten om handräckning i ärendet. Arbetarskyddsmyndigheten kan dessutom ge polisen och åklagaren råd om grunderna för löneberäkning eller hänvisa dem till arbetsmarknadsorganisationer inom branschen för att få hjälp med att göra beräkningarna.

Brottsrubriceringen i ett fall som hamnar i domstol avgörs utifrån polisens förundersökning och åklagarens åtalsprövning.
 

7. Anmälan till andra myndigheter

Vid försummelse av skyldigheten att teckna olycksfallsförsäkring ska inspektören utan dröjsmål göra en anmälan till Olycksfallsförsäkringscentralen.

Arbetarskyddsmyndigheten ska samarbeta med Migrationsverket för att övervaka tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i Finland (11 a kap. i arbetsavtalslagen). I praktiken kan arbetarskyddsmyndigheten underrätta Migrationsverket om arbetsgivare som kommit fram vid tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft och som anställt en i utlänningslagen avsedd tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i Finland. I första hand görs anmälan om olovligt arbete dock till polisen. Om anmälan görs till polisen är det bra att nämna att det kan bli aktuellt att tillämpa 11 a kap. i arbetsavtalslagen.
 

8. Samarbete och expertverksamhet

Till centrala intressentgrupper inom tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft hör olika myndighetsorganisationer, arbetsmarknadsorganisationer och Brottsofferjouren. Genom att informera och utbilda om tillsynen över anlitande av utländsk arbetskraft strävar arbetarskyddsmyndigheten till att förebygga grå ekonomi och arbetsrelaterat utnyttjande.

Inspektioner gällande anlitandet av utländsk arbetskraft görs i samarbete med polisen, Gränsbevakningsväsendet, Skatteförvaltningen och Pensionsskyddscentralen. Vid behov är det också möjligt att be en brand-, byggnads- eller hälsoinspektör eller en representant för Tullen att delta i gemensamma inspektioner.

Dessutom görs inom tillsynen ett tätt samarbete med Migrationsverkets arbetstillståndstjänster. Inspektionsberättelserna införs i utlänningsregistrets arbetsgivarregister. Eventuella offer för människohandel hänvisas till hjälpsystemet för offer för människohandel.

Arbetarskyddsmyndigheten kan på eget initiativ lämna uppgifter om misstänkt svart arbete och försummelse av skattskyldighet till Skatteförvaltningen samt till Pensionsskyddscentralen lämna uppgifter om misstänkt försummelse av tecknande av pensionsförsäkring. Detta är möjligt med stöd av tillsynslagen. En misstanke om svart arbete kan också anmälas till FPA.

För att övervaka anlitandet av utländsk arbetskraft har arbetarskyddsmyndigheten utan hinder av sekretessbestämmelser och andra begränsningar som gäller erhållandet av uppgifter rätt att få uppgifter som den nödvändigt behöver för inriktning av tillsynen eller i ett enskilt tillsynsfall:

1. av en myndighet som avses i 4 § 1 mom. 1, 4 och 7 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet
2. av Pensionsskyddscentralen, Sysselsättningsfonden och Olycksfallsförsäkringscentralen
3. av pensionsanstalter och olycksfallsförsäkringsbolag, till den del uppgifterna kan lämnas ut genom en fullgöranderapport enligt lagen om Enheten för utredning av grå ekonomi.

Arbetarskyddsmyndigheten har inom ramen för tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft rätt att få:

• fullgöranderapporter upprättade av Enheten för utredning av grå ekonomi
• uppgifter ur Skatteförvaltningens inkomstregister
• anmälningar om byggande som ska lämnas till Skatteförvaltningen och som för varje byggplats ger information om de företag som arbetar på byggplatsen och deras arbetstagare.

Information om en lagstadgad arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkrings giltighetstid kan fås ur Olycksfallsförsäkringscentralens försäkringsregister via adressen [email protected].
 

9. Giltighetstid

Denna tillsynsanvisning gäller tills vidare.