Risk för våld - Yeistä

 

Allmänt om ämnesområdet

Personer kan bli hotade eller misshandlade på arbetsplatsen på ett sådant sätt att deras säkerhet, välbefinnande eller hälsa äventyras. Våld och risk för våld påverkar arbetstagarens arbetshälsa, även om endast en liten del av våldet orsakar fysiska skador hos arbetstagaren. Våldsamt beteende är vanligtvis avsiktligt, men det kan också vara oavsiktligt, till exempel på grund av kundens hälsotillstånd.

Våld på arbetsplatsen kan vara

  • intrång på arbetsplatsen där en extern person kommer in på arbetsplatsen på grund av rån eller annan våldsam avsikt
  • våld mellan en arbetstagare och till exempel en kund, patient eller student
  • våld där förövaren är en medarbetare.

Risk för våld kan också orsaka skadlig arbetsbelastning trots att inget egentligt våld förekommit på arbetsplatsen. 

Våld på arbetsplatsen avser inte faktorer relaterade till arbetsgemenskapens sociala funktion, såsom trakasserier eller annat osakligt bemötande. Läs mer på sidan Osakligt bemötande.

Våld och risk för våld kan förekomma på alla arbetsplatser eller jobb i alla branscher.

Risk för våld är statistiskt högre än genomsnittet:

  • i arbete med patienter inom hälso- och sjukvården
  • i arbete med klienter inom socialvården
  • inom säkerhetsbranschen
  • inom uppfostran och undervisning
  • inom hotell- och restaurangbranschen
  • inom handeln
  • inom transportbranschen
  • inom stödtjänster.

Man måste ingripa proaktivt i uppenbar risk för våld

Arbetsgivaren ska identifiera och reda ut arbetsrelaterade risker för våld och bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Arbetsgivaren ska vara medveten om huruvida det finns risk för våld på arbetsplatsen och i olika arbetsuppgifter samt bedöma om risk för våld är uppenbart. Med en uppenbar risk för våld menas att sannolikheten för att en anställd kan bli utsätt för våld i samband med sina arbetsuppgifter är högre än i allmänhet.

Den uppenbara risken för våld kan förekomma oavsett verksamhetssektor i vissa arbeten och arbetsförhållanden. Dessa omfattar särskilt:

  • ensamarbete
  • arbete på kvällen eller natten
  • arbete i utrymmen med öppen åtkomst
  • arbete i kundens hem
  • arbetsplatsens läge och arbete i riskområden, bl.a i områden som i statistiken har hög förekomst av våld och brottslighet
  • mottagning, behandling osv. av berusade eller våldsamma kunder eller deras ledsagare, t.ex vid första hjälpen, akutvård eller i en situation med fysisk begränsning
  • hantering av läkemedel
  • hantering eller bevakning av pengar eller värdeföremål
  • förberedelse, hantering och beslutsfattande om kundens förmåner eller rättigheter
  • begränsning av en individs rätt till självbestämmande.

Inom riskbenägna verksamhetsbranscher kan det finnas arbetsuppgifter där risk för våld inte är uppenbart. Å andra sidan finns det också branscher där det på grund av arbetets karaktär kan uppstå en ökad risk för våld, även om branschen inte är riskbenägen enligt statistiken.

Om risken för våld är uppenbar på arbetsplatsen ska arbetet ordnas så att våldssituationer i mån av möjlighet förebyggs. Om risken för våld på arbetsplatsen är uppenbar och det inte är möjligt att förebygga den ska arbetsplatsen ha ändamålsenliga säkerhetsarrangemang eller säkerhetsanordningar.

Ensamarbete ökar risken för våld

Ensamarbete ska begränsas i arbete där risken för våld är uppenbar. Om ensamarbete inte helt kan undvikas ska risken för våld minskas med tekniska metoder och förebyggande åtgärder. Med andra förebyggande åtgärder avses åtgärder som hänför sig till

  • arbetsmetoder
  • arbetslokaler
  • arbetsmiljön
  • arbetstidsarrangemang
  • utbildning och handledning av arbetstagare
  • kontakt.

Arbetsgivaren ska för ensamarbetande arbetstagare ordna en möjlighet att upprätthålla viktig kontakt med arbetsgivaren, en representant eller andra arbetstagare. I ensamarbete gäller det också att säkerställa att arbetstagaren kan tillkalla hjälp.

Mer information finns på sidan Ensamarbete.

Risk för våld - Työntekijälle

 

Anvisningar för arbetstagaren

Följ arbetsgivarens anvisningar

Delta i utbildning som arbetsgivaren ordnar och ta del av anvisningarna. Öva dina färdigheter vid tillbud. Iaktta anvisningarna. Om anvisningarna inte fungerar i praktiken ska du underrätta arbetsgivaren om det.

Se till att du känner till och kan använda eventuella larmsystem på arbetsplatsen. Underrätta arbetsgivaren om du upptäcker brister i säkerhetsarrangemangen och möjligheten att få hjälp.

Rapportera om våld

Berätta för arbetsgivaren om vålds- och hotsituationer på arbetsplatsen. Då får arbetsgivaren information om hur ofta och hurdant våld som förekommer på arbetsplatsen. På basis av informationen kan arbetsgivaren planera hur man framöver ska förebygga motsvarande situationer. På basis av informationen bedömer arbetsgivaren också om säkerhetsåtgärderna bör utökas eller riktas bättre.

Risk för våld - Työnantajalle

 

Anvisningar för arbetsgivaren

Risken för våld ska utredas och bedömas

Risken för våld som är relaterad till arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och organiseringen av arbetet bör identifieras och redas ut. Identifierade risksituationer för våld ska förhindras i mån av möjligheter i förväg. I sådana situationer där identifierade riskfaktorer inte kan elimineras ska deras betydelse för arbetstagarens säkerhet och hälsa bedömas. Bedömningen ska göras så att arbetsgivaren kan fatta beslut om de åtgärder som bör vidtas och hur snabbt det bör göras.

Vid bedömningen av faror ska arbetsgivaren ta hänsyn till om den egna arbetsplatsen tillhör en verksamhetsbransch med hög risk. Oavsett bransch kan det finnas en ökad risk för våld i vissa arbeten på grund av arbetets natur. Vid identifieringen och bedömningen av risker i arbetet beaktas bland annat risken för olycksfall och förlust av hälsa, olyckor och incidenter som har inträffat samt den anställdes personliga förutsättningar för arbetet.

Utredningen och bedömningen av risken för våld ska göras i samarbete mellan arbetsgivaren och personalen. Arbetsgivaren kan anlita externa experter till sin hjälp, t.ex. företagshälsovård. Läs mer på sidan Farobedömning.

I utredningen och bedömningen av faror ska man ta hänsyn till exempelvis:

1. Arbetsmiljö

  • strukturella lösningar och skydd, såsom tillträdes- och utrymningsvägar, placering av möbler, låsning av utrymmen, lösa föremål
  • tekniska lösningar som larm- och passersystem, larmsystem och utrustning för att tillkalla extrahjälp, kameraövervakning samt underhåll och regelbundna tester av system
  • bevakning och ordningsövervakning
  • arbetstagarnas arbetskläder och skor
  • förvaring av pengar och värdesaker, förvaring av läkemedel

2. Organisering av arbetet

  • hantering av pengar och värdefulla tillhörigheter, hantering av läkemedel
  • vägledning av kunderna och organisering av mottagning
  • antal arbetare i olika skift
  • säkerhet vid ensamarbete
  • unga arbetstagare/begränsad arbetslivserfarenhet.

3. Förhållnings- och säkerhetsinstruktioner

  • anvisningar för faro- och risksituationer; förebyggande och agerande i sådana situationer. Obs! arbete även utanför arbetsgivarens lokaler (t.ex. i kundens hem)
  • kunskap om larm- och passersystem
  • regelbunden hantering av säkerhetsfrågor samt säkerhetsutbildning
  • rapportering av olycksfall och farosituationer
  • eftervårdspraxis.

4. Informering

  • alla anställda
  • nya medarbetare och vikarier
  • anställda hos en annan arbetsgivare som arbetar på den gemensamma arbetsplatsen
  • inhyrda arbetstagare.

Identifiering och bedömning ska hållas uppdaterad. Den ska ses över när omständigheterna förändras väsentligt. Att hantera risk för våld är en ständigt pågående handling.

Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att hantera och minska de risker för våld som identifierats i bedömningen.

Företagshälsovården bedömer om det finns en särskild risk för insjuknande på grund av risk för våld. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare som utför arbete som medför en särskild sjukdomsrisk genomgår en hälsoundersökning i början av arbetet och regelbundna hälsoundersökningar med intervaller som anges av företagshälsovården. 

Mer om detta ämne på sidan Lagstadgade och andra hälsoundersökningar till stöd för arbetsförmågan.

Arbetsmiljön ska planeras så att den förebygger våld

Risken för våld ska beaktas när arbetsmetoder och arbetsmiljön planeras. Arbetsgivaren ska utveckla så säkra arbetsmetoder och -lokaler som möjligt så att de förebygger våldsamma situationer.

I bekämpningen av risken för våld har bland annat följande omständigheter betydelse:

  • arbetslokalens form
  • passagernas läge
  • inredningens läge
  • arrangemang för lotsning och mottagning av kunder.

Med hjälp av säkerhetsarrangemang och -anordningar kan man förebygga våld och konsekvenserna av det. Om risken för våld på arbetsplatsen är uppenbar ska de enskilda arbetsplatserna förses med nödvändiga larmanordningar och -system med vilka hjälp kan tillkallas snabbt.

Larmutrustningen ska väljas och placeras så att den är lättillgänglig för arbetstagaren i hotfulla situationer. Säkerhetssystemens funktion ska kontrolleras regelbundet.

Arbetstagarna ska instrueras i säkra arbetsmetoder

Arbetsgivaren ska introducera och instruera arbetstagarna, så att de kan utföra sitt arbete säkert. Arbetstagarna ska känna till eventuella risker på arbetsplatsen och hur våld eller hot kan uppstå. Arbetstagarna ska också kunna använda säkra arbetsmetoder för att förebygga hotfulla situationer.

Det är viktigt att arbetstagarna vet hur de ska agera om situationen tillspetsas. Man förbereder sig på olika situationer genom regelbundna förebyggande övningar. Utbildningen borde stödja yrkesmässiga färdigheter, såsom kommunikationsförmåga och förmåga att möta svåra kunder.

Bedömning av risker samt förhållningsinstruktioner ska hållas uppdaterade.

Om risken för våld på arbetsplatsen är uppenbar ska det finnas tydliga instruktioner för agerande i våldsamma situationer.

Instruktionerna ska vara klara och lätta att förstå. Instruktionerna borde innehålla

  • en beskrivning av hur hotfulla situationer kan uppstå
  • anvisningar och modeller för agerande i situationer som kartlagts på förhand
  • anvisningar för agerande och ansvarsfördelning för situationer där våld eller hot har inträffat, såsom
    • omedelbar förstahjälp till offer och transport till vård
    • anmälan till polisen och vid behov till arbetarskyddsmyndigheten
    • organisering av eftervården
    • utredning om det som hänt: finns det eventuella behov av åtgärder.

Arbetsplatser som är utsatta för våld ska ha beredskap för omedelbar eftervård av arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld.  

Det naturligaste stället för eftervård är arbetsplatsens företagshälsovård. Förutom eftervård på individnivå behövs det ofta också kollektiv eftervård som leds av sakkunniga. Man ska vid behov också gå igenom det som hänt med kollegor och chefer.

Förekomsten av våld- och hotsituationer ska övervakas 

Arbetsgivaren ska övervaka förekomsten av våld och till den relaterade hotsituationer på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vägleda både chefer och anställda till praxis enligt vilken olyckshändelser eller farosituationer som är relaterade till våld rapporteras. Arbetsgivaren ska ta reda på orsakerna till olyckan eller farosituationen samt rådande omständigheter, registrera vad som har hänt och vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra liknande händelse eller olycka. 

Arbetsgivaren ska övervaka att riktlinjerna för arbetsmiljö samt instruktioner som rör risken för våld följs.

Allvarliga våldsincidenter ska anmälas till myndigheterna

Arbetsgivaren är skyldig att omedelbart underrätta arbetarskyddsmyndigheten och polisen om olycksfall i arbetet som lett till döden eller svåra skador. Läs mer på sidan Allvarliga arbetsolyckor.

Mindre övergrepp är handlingar som är föremål för officiellt åtal när de riktar sig mot en person som utför sina arbetsuppgifter antingen på arbetsplatsen eller till exempel i vårdarbete hemma hos en kund, och när gärningsmannen inte tillhör arbetsplatsens personal. Vid dessa brott under formellt åtal kan brottsanmälan göras utöver av arbetstagaren (dvs. målsägande) även av arbetsgivarens representant. Arbetsgivaren kan således ordna att en brottsanmälan görs när den arbetstagande inte kan eller ens vill göra anmälan. Handläggningen av målet kräver således inte att den arbetstagande (målsägande) medverkar.

Risk för våld - Lainsäädäntö

 

Lagstiftning

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 27 § risk för våld

Lag om företagshälsovård (1383/2001)

  • 12 § företagshälsovårdens innehåll

Lag om unga arbetstagare (998/1993)

  • 3 kap. 9 § säkerheten i arbetet och hälsoaspekter

Statsrådets förordning om arbeten som är särskilt skadliga och farliga för unga arbetstagare (475/2006)

  • 3 § särskilt skadliga arbeten

Statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001)

  • 2 § särskild fara för ohälsa
  • 8 § exempelförteckning, nattarbete

Strafflag (39/1889)

  • 21 kap. 16 § åtalsrätt