Denna sida finns också på estniska, ryska, litauiska och polska.

Arbetsgivaren ska se till att lönen har uträknats korrekt och betalats till arbetstagaren på förfallodagen. Arbetstagaren ska lämna alla uppgifter, såsom timkort, som behövs för löneuträkningen till arbetsgivaren vid överenskommen tidpunkt.

Dröjsmål i lönebetalningen

Arbetstagaren har under anställningsförhållandet rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen, om lönebetalningen skjuts upp från den avtalade lönebetalningsdagen. Dröjsmålsräntan börjar löpa från och med dagen efter lönebetalningsdagen.

När anställningsförhållandet uppgör har arbetstagaren rätt till både dröjsmålsränta och eventuellt lön för väntedagarna, om betalning av lönen eller en del därav dröjer. Om dröjsmålsränta och lön för väntedagarna kan man ansöka hos arbetsgivaren med anmälningsblanketten för anspråk på lönefordran.

Blanketter (doc-filer):
Anspråk på lönefordran under pågående anställningsförhållande
Anspråk på lönefordran efter avslutat anställningsförhållande

Arbetstagarens rätt till lön för väntedagar

När anställningsförhållandet upphör så upphör även lönebetalningsperioden, om inte annat avtalats. Vanligtvis betalas slutlönen dock ut på en vanlig lönedag. Om betalningen av slutlönen fördröjs, har arbetstagaren rätt att utöver dröjsmålsräntan få full lön för väntedagarna. Arbetstagaren har rätt till lön för väntedagarna, dock för högst sex kalenderdagar. Räkningen av kalenderdagarna börjar dagen efter att lönen förfallit till betalning oberoende av om dessa dagar skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar under anställningsförhållandet.

Det som bör betraktas som arbetstagarens fulla lön avgörs alltid från fall till fall. Om arbetstagaren endast fått tidlön, fastställs lönen för väntedagarna i regel utifrån denna tidlön.

Om den fördröjda lönen inte är klar och ostridig eller dröjsmålet beror på ett räknefel, har arbetstagaren endast rätt till lön för väntedagarna om hen har anmärkt på dröjsmålet i betalningen till arbetsgivaren inom en månad från anställningsförhållandets upphörande och arbetsgivaren inte har betalat fordran inom tre vardagar från anmärkningen. Rätten till lön för väntedagarna börjar då efter den för arbetsgivaren reserverade betalningstiden (tre vardagar). För att undvika oklarheter bör arbetstagaren alltid påpeka för arbetsgivaren om lönebetalningen fördröjs. Anmärkningen bör göras utan dröjsmål och skriftligen.

Ansökan om lönefordran

Om lönen enligt arbetstagaren är felaktigt uträknad ska arbetstagaren be arbetsgivaren korrigera den. Korrigering av lönefordran innebär att arbetstagaren uppmärksammar arbetsgivaren om de outbetalda lönerna, eller för mycket betald lön.

Lönekorrigering borde i första hand avgöras genom förhandlingar och överenskommelser mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om samsyn inte kan uppnås kan en fackligt ansluten arbetstagare vända sig till sitt fackförbund. Ej fackligt anslutna arbetstagare kan exempelvis kontakta en rättshjälpsbyrå eller en advokatbyrå. 

Arbetarskyddets övervakning omfattar inte beräkning av eller ansökan om lönefordran. Ansvarsområdena för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken ger givetvis anvisningar och råd i lönebetalningsärenden, men de fungerar inte som biträden i tvistemål och för inte tvistemål till domstol, där saken kan få ett bindande avgörande.

Preskription av lönefordran och tid för väckande av talan

Med preskriptionstid avses den tid inom vilken arbetsgivarens skyldighet att betala lönefordran upphör. Tiden för väckande av talan är den tid inom vilken yrkanden på lönebetalningen ska anhängiggöras i domstol.

Preskription av lönefordringar under anställningsförhållandet

Preskriptionstiden för lönefordran är fem år. Preskriptionstiden gäller grundlön och olika slags tilläggsersättningar oberoende av om de baserar sig på arbetsavtal, kollektivavtal eller bestämmelsen om minimilön i arbetsavtalslagen.

Preskriptionstiden börjar löpa när lönen förfaller till betalning. Den pågående preskriptionstiden avbryts av väckande av talan eller någon annan påvisbar påminnelse. Efter avbrottet börjar en ny preskriptionstid på fem år.

Preskriptionstiden för arbetstidsersättningar baserade på arbetstidslagen, såsom fordringar för övertidsarbete, är två år. Rätten till bland annat ersättningar för övertidsarbete uppstår när arbetstagaren utfört ifrågavarande övertidsarbeten. Preskriptionstiden börjar från utgången av det kalenderår då rätten till fordran uppstod eller ledigheten i stället för penningersättning borde ha beviljats. Rätten till ovan nämnda ersättningar för övertidsarbete förfaller, om talan inte har väckts inom två år från utgången av det kalenderår då övertidsarbetet utfördes.

Enligt semesterlagen preskriberas rätten till semesterlön eller semesterersättning efter två år från utgången av det kalenderår under vilket semestern borde ha getts eller semesterersättningen betalats. Om semestern genom ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren har skjutits upp till året efter semesterperioden (2.5.-30.9.), preskriberas fordran som motsvarar den uppskjutna semestern inom två år från utgången av det avtalade kalenderåret. I rättspraxis har semesterpremie och semesterpenning likställts med semesterlön och semesterersättning i fråga om preskriptionstid.

Preskription av lönefordringar efter anställningsförhållandet

Tiden för väckande av talan på grund av fordringar baserade på arbetsavtalslagen och arbetstidslagen är två år efter anställningsförhållandets upphörande, såvida fordringarna inte preskriberats redan innan anställningsförhållandet upphörde. Motsvarande tidsperiod gäller även för fordringar som grundar sig på semesterlagen.

Preskriptionstiden för en fordran som baserar sig kollektivavtal är fem år, om

• de bestämmelser i kollektivavtalet som utgör grunden för fordran bör anses vara uppenbart tolkningsbara
• det efter anställningsförhållandets upphörande har uppstått tvister angående tillämpningen av bestämmelserna.

---

 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte?