Anställningsförhållande
Arbetstid
I arbetstidslagen fastställs den maximala arbetstiden per dag och vecka för ordinarie arbetstid samt övertidsarbete, vilotider mellan arbetsskift och skyldigheten att bokföra arbetstiden. Vid ordnandet av arbetstid kan man avtala om flextid eller utjämning av arbetstiden under en viss tidsperiod, förutsatt att arrangemangen inte bryter mot arbetstidslagen och det kollektivavtal som tillämpas inom branschen.
Allmänt om ämnesområdet
Med ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen avses arbetstagarens arbetstid per dygn och vecka. Med dygn och vecka avses kalenderdygn och -vecka, om inget annat avtalas.
I kollektivavtal kan man avtala annat om den ordinarie arbetstiden. Arbetsgivaren ska därför kontrollera vad som föreskrivits om arbetstider i det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet.
Om arbetet omfattar uppgifter inom transportbranschen ska arbetsgivaren när beslut om den tillämpade arbetstidsformen fattas även beakta arbetstidslagens bestämmelser om arbetstider för förare av motorfordon samt om kör- och vilotider för förare.
Om det bland arbetstagarna finns personer som inte fyllt 18 år ska arbetsgivaren beakta bestämmelserna om den maximala arbetstiden och arbetstidens förläggning i lagen om unga arbetstagare.
Vad inräknas i arbetstiden?
I arbetstiden inräknas den tid som används till arbete. I arbetstiden inräknas också den tid under vilken arbetstagaren är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. Således är också den tid som arbetstagaren är tvungen att befinna sig på arbetsplatsen utan att arbeta arbetstid, förutsatt att arbetstagaren genast vid behov kan börja arbeta.
Det kan finnas bestämmelser om den tid som inräknas i arbetstiden i kollektivavtal.
Arbetsplatsen kan förutom den egentliga eller huvudsakliga arbetsplatsen vara något annat ställe där arbete utförs och till vilket arbetsgivaren kommenderat arbetstagaren för att utföra arbetet.
Vad räknas inte som arbetstiden?
Enligt huvudregeln i arbetstidslagen räknas inte som arbetstid:
- dagliga raster, om arbetstagaren under dessa tider obehindrat kan avlägsna sig från arbetsplatsen
- den tid som används för resa eller färd, om den inte samtidigt ska anses vara en arbetsprestation.
I sina utlåtanden har arbetsrådet tagit ställning till om till exempel utbildning, hälsoundersökningar och sociala evenemang ska räknas som arbetstiden. Vad som inte räknas som arbetstid ska avgöras från fall till fall.
Söndagsarbete
Det är tillåtet att låta utföra arbete på en söndag och kyrklig högtidsdag endast om det har avtalats i arbetsavtalet eller om arbetstagaren ger sitt samtycke till det. Arbetstagarens medgivande behövs dock inte om arbetet regelbundet utförs på söndagar. Arbete av den här typen som görs på grund av arbetets karaktär och som utförs regelbundet på det sätt som lagen avser är exempelvis arbete i restaurang- eller handelsbranschen.
För söndagsarbete som utförs under ordinarie arbetstid ska arbetsgivaren som söndagsersättning betala lönen förhöjd med 100 procent. Förhöjningsdelen för söndagsarbete kan genom överenskommelse helt eller delvis bytas ut mot motsvarande ledighet.
Anvisningar för arbetstagaren
Saldo för flextid
Om du arbetar med flextid ska du se till att du inte överskrider de avtalade maximala saldogränserna. Om du till exempel avtalat om att det maximala antalet plustimmar är 60 ska du se till att gränsen inte överskrids.
Om ditt saldo är fullt men arbetssituationen kräver längre arbetsdagar ska du ta upp frågan med din chef om att fortsätta arbetet som övertidsarbete.
Om du håller på att ingå ett avtal om utökad flextid
Se till att avtalet är skriftligt. Avsikten med utökad flextid är inte att utöka arbetstiden, utan att möjliggöra en friare förläggning av arbetstiden under utjämningsperioden. Även vid utökad flextid regleras den genomsnittliga arbetstidens maximala längd. Se alltså själv till att din arbetstid inte överskrider ett genomsnitt på 40 timmar i veckan under en tidsperiod på en månad. Se också till att du i enlighet med avtalet förser arbetsgivaren med en förteckning över genomförda regelbundna arbetstimmar för varje lönebetalningsperiod. I arbetstidsuppgifterna ska arbetstider och veckovila framgå för varje vecka.
Överföringar till arbetstidsbanken
Innan du samtycker till en överföring till arbetstidsbanken bör du granska avtalet om införandet av arbetstidsbank på arbetsplatsen för att veta vad som avtalats om användningen av arbetstidsbanken. Om arbetstidsbanken har upprättats i enlighet med kollektivavtalet bör du granska uppgifterna om arbetstidsbank i kollektivavtalet.
Antal utförda arbetstimmar
För bok över övertidstimmar så att du kan kontrollera att lönen räknats rätt.
Arbetstagaren har rätt att få sina uppgifter i arbetstidsbokföringen
Arbetstagaren eller en person som arbetstagaren befullmäktigat har på begäran rätt att av arbetsgivaren få en skriftlig utredning om sina uppgifter i arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsbokföringen.
Om du behöver sådana uppgifter kan du som hjälp för begäran använda blanketten Begäran om handlingar av arbetsgivaren.
Om du trots begäran inte får dessa uppgifter ska du kontakta ansvarsområdet för arbetarskyddet. Arbetarskyddsinspektören kan med ditt samtycke vidta tillsynsåtgärder för att få uppgifterna.Anvisningar för arbetsgivaren
Uppgörandet av arbetsskiftsförteckningar och givandet av dem för kännedom
Arbetsgivaren ska se till att arbetsskiftsförteckningar uppgörs och ges för kännedom i tid. När arbetsskiftsförteckningar utarbetas ska arbetsgivaren beakta bestämmelserna i det tillämpliga kollektivavtalet. Arbetsskiftsförteckningen är mycket viktig i arbeten där arbetsdagarna och arbetstiderna varierar. För arbetstagaren är det viktigt att på förhand få information om arbetstiderna, så att han eller hon kan planera fritiden.
Principen är att arbetstagaren ska kunna lita på att arbetsskiftsförteckningen iakttas utan ändringar. Därför kan en arbetsskiftsförteckning som lämnats för kännedom i regel ändras endast med arbetstagarens samtycke.
Förläggning av arbetstid vid utökad flextid
Även fast utgångspunkten är att arbete bara ska utföras på vardagar kan man i avtalet om utökad flextid avtala om söndagsarbete. Ersättningen fastställs utifrån huruvida arbetstagaren själv har möjlighet att fritt välja att förlägga arbetstiden till söndagar. Om arbetstagaren själv väljer att arbeta på en söndag istället för på en vardag betalas normal lön för arbete som utförts på en söndag. Om arbetsgivaren kräver arbete på en söndag ska söndagsersättning alltid utbetalas för det.
Överföringar till arbetstidsbanken
Arbetsgivaren ska se till att överföringarna till arbetstidsbanken förs med arbetstagarens samtycke. Arbetstagaren kan ge sitt samtycke separat för varje överföring eller för en kort tidsperiod.
Korrekt arbetstidsbokföring
Arbetsgivaren ska se till att arbetstidsbokföringen förs på rätt sätt. En korrekt arbetstidsbokföring har avgörande betydelse, om man i efterhand måste reda ut meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivaren och arbetstagaren avseende arbetstimmar och ersättningar för dem.
Vid utökad flextid är det arbetstagarens uppgift att förse arbetsgivaren med en förteckning över ordinarie arbetstimmar i enlighet med er överenskommelse. I arbetstidsuppgifterna ska arbetstidens längd för varje vecka samt veckovilan framgå. Det är arbetsgivarens skyldighet att se till att arbetstagaren lämnar in uppgifterna i fråga, eftersom arbetsgivaren är skyldig att föra arbetstidsbokföring utifrån de inlämnade uppgifterna.
När man använder en arbetstidsbank ska arbetstidsbokföringen innehålla uppgifter för varje arbetstagare om alla poster som sparats i arbetstidsbanken och när de tagits ut som ledighet.
Om arbetsgivaren har försummat arbetstidsbokföringen eller om det finns fel i den tror domstolen ofta på de utredningar och anteckningar som arbetstagaren lägger fram till exempel som grund för sin talan avseende övertidsersättningar.
Arbetstagarens rätt att få sina uppgifter i arbetstidsbokföringen
Arbetsgivaren ska beakta att arbetstagaren eller en person som arbetstagaren befullmäktigat har på begäran rätt att av arbetsgivaren få en skriftlig utredning om sina uppgifter i arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsbokföringen.
Framläggande av arbetstidsbokföringen och andra arbetstidshandlingar
Arbetstidsbokföringen och skriftliga avtal om ordinarie arbetstid ska på begäran visas för arbetarskyddsinspektören. Även förtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige har rätt att se dessa handlingar.
Arbetsgivaren ska på arbetarskyddsinspektörens begäran lämna kopior av
- arbetstidsbokföringen
- skriftliga avtal om arbetstid
- utjämningsschema för arbetstiden
- arbetsskiftsförteckningen.
Lagstiftning
Domstolsavgöranden och prejudikat
I Högsta domstolens avgörande (HD:2021:52) dömdes företrädarna för en arbetsgivare för arbetarskyddsbrott på den grunden att de hade låtit arbetstagare utföra övertidsarbete som betydligt översteg det maximiantal arbetstimmar som var tillåtet enligt arbetstidslagen.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD:2015:48) ansågs beredskapstiden vara arbetstid för en arbetstagare som vikarierade för en brandman, när denne skulle vara startklar inom fem minuter efter larm.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD:2015:49) ansågs att beredskapstiden för sjuktransportörer inte var arbetstid när arbetstagarna skulle infinna sig i ambulansen inom 15 minuter efter larm.
I Högsta domstolens avgörande (HD 2002:36) ansågs arbete som bestod av att hemma samtala med personer i telefon med stöd av 2 § 1 mom. 3 punkten i arbetstidslagen falla inom lagens tillämpningsområde, då arbetsgivaren hade bestämt hur arbetstiden skulle ordnas och övervakat hur arbetstiden följdes.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD:1995:19) hade arbetstagaren därför inte rätt till ersättning för tilläggs- och övertidsarbete.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD: 1990:127) hade en reklamplanerare i tjänst hos en reklambyrå oberoende av rådande praxis inom branschen rätt till ersättning för tilläggs- och övertidsarbete i enlighet med lagen om arbetstiden inom handelsrörelser och kontor.
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2007:50) var villkoret, som arbetsgivaren och arbetstagaren tagit in i ett skriftligt arbetsavtal medan arbetsförhållandet pågick och enligt vilket parterna inte efter det avtalet undertecknats hade några anspråk på varandra med anledning av arbetsförhållandet för tiden innan avtalet undertecknades, ogiltigt till den del arbetstagarens ersättningar enligt arbetstidslagen minskade med stöd av 39 § 1 mom. i arbetstidslagen.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD:1986-II-24) ansågs en arbetstagare vara målsägande, och allmänna åklagaren hade inte åtalsrätt i ett fall som gällde brott mot 11 § i arbetstidslagen, då målsäganden inte hade anmält brottet för väckande av åtal och inte heller själv framställt straffyrkande för brottet.
