Arbetarskydd på arbetsplatsen
Arbetarskyddssamarbete
Arbetarskyddssamarbetet är ett samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagarna som främjar hälsa och säkerhet i arbetet.
Allmänt om ämnesområdet
Parterna i arbetarskyddssamarbetet är arbetsgivaren och dennes arbetstagare. Arbetsgivaren representeras av arbetarskyddschefen och arbetstagarna väljer arbetarskyddsfullmäktige.
Med tanke på arbetarskyddssamarbetet är det viktigt att definiera en så kallad samarbetsarbetsplats för arbetsskyddet. Med arbetsplats avses i arbetarskyddssamarbetet en ändamålsenlig helhet av ett eller flera verksamhetsställen hos samma arbetsgivare. Samarbetsparterna ska ha en genuin möjlighet att sköta sina uppgifter.
Arbetsgivaren och arbetstagarna ska tillsammans upprätthålla och förbättra arbetssäkerheten. I tillsynslagen fastställs samarbetspersonerna inom arbetarskyddet, de ärenden som ska behandlas och organiseringen av samarbetet på arbetsplatsen. Dessutom innehåller till exempel lagen om arbetarskydd och företagshälsovård bestämmelser om ärenden som ska behandlas inom samarbetet.
Man kan även komma överens om ordnandet av arbetarskyddssamarbetet på andra sätt. I tillsynslagen finns frågor som man kan avtala om genom arbetsmarknadsorganisationernas riksomfattande avtal eller lokalt.
Arbetsgivaren startar upp arbetarskyddssamarbetet
Arbetsgivaren är skyldig att ta initiativ till arbetarskyddssamarbete samt sörja för verksamheten, dess förfaringssätt och verksamhetsförutsättningar.
I arbetarskyddssamarbetet ska ärenden, som kan påverka arbetstagarens säkerhet, hälsa och arbetsförmåga behandlas. Arbetstagarna ska ha en genuin möjlighet att påverka arbetssäkerheten på arbetsplatsen. I arbetarskyddssamarbetet ingår även uppföljning av genomförandet och effekterna av de ärenden som behandlats.
Arbetarskyddssamarbete på en gemensam arbetsplats
Med gemensam arbetsplats avses en sådan arbetsplats där en arbetsgivare utövar den huvudsakliga bestämmanderätten och där flera olika arbetsgivares arbetstagare eller egenföretagare arbetar samtidigt eller efter varandra. En gemensam arbetsplats bildas om arbetet dessutom är sådant att det kan påverka andra arbetstagares säkerhet eller hälsa. Bestämmelser om samarbete inom arbetarskyddet på en gemensam arbetsplats finns förutom i tillsynslagen även i arbetarskyddslagen.
Anvisningar för arbetstagaren
Arbetstagarna kan välja en arbetarskyddsfullmäktig och två vice arbetarskyddsfullmäktiga som sina representanter i arbetarskyddssamarbetet. Om arbetsplatsen har minst tio anställda ska en arbetarskyddsfullmäktig väljas enligt lag, och arbetsgivaren ska informera arbetstagarna om deras rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig. Du kan också själv kandidera i valet av arbetarskyddsfullmäktig. I det kollektivavtal som tillämpas på ditt arbete har man kunnat avtala närmare om ordnandet av arbetarskyddssamarbetet.
Ta reda på vem som är arbetarskyddsfullmäktig på din arbetsplats. Du kan vända dig till arbetarskyddsfullmäktigen i alla frågor som gäller hälsa och säkerhet i arbetet, oavsett om det gäller fysiska eller psykosociala (själsliga) arbetsförhållanden. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgift är att ge dig råd och handledning samt vid behov informera arbetsgivaren om brister för att hitta lösningar och säkerställa säkerheten. Utan ditt tillstånd får arbetarskyddsfullmäktig dock inte vidarebefordra uppgifter om personers ekonomiska ställning, hälsotillstånd eller något annat personligt ärende.
Arbetsgivaren ansvarar för arbetarskyddsverksamheten på arbetsplatsen. Som arbetstagare ska du för din del agera så att målen för samarbetet inom arbetarskyddet uppnås. Du är till exempel skyldig att anmäla ett missförhållande till arbetsgivaren och delta i utredningen av en situation som gäller dig själv på arbetsplatsen.
Som arbetstagare har du rätt att lägga fram förslag rörande arbetsplatsens säkerhet och hälsa för arbetsgivaren och få svar på dem. Berätta alltså för din förman och arbetarskyddsfullmäktigen om du är orolig för din egen eller andra arbetstagares arbetarskydd.
På arbetsplatsen finns förfaranden som du måste följa för att trygga säkerheten. Dessa är till exempel anvisningar för säkert arbete, användning av skyddsutrustning och uppföljning av säkerheten samt användning av rapporteringsblanketter. Du ska också undvika osakligt beteende och agerande som kan orsaka olägenheter eller risker för andra anställda.
Anvisningar för arbetsgivaren
Arbetsgivaren utser alltid en arbetarskyddschef, om han eller hon inte själv sköter denna uppgift. Arbetstagarna representeras av arbetarskyddsfullmäktigen som de själva kan välja inom arbetsgemenskapen. Om arbetsplatsen har minst tio arbetstagare ska arbetsgivaren tillhandahålla
- information om arbetstagarnas rätt att välja arbetarskyddsfullmäktig
- anordnande av val
- en förteckning över arbetstagarna på arbetsplatsen och vid behov en förteckning över arbetstagarna i tjänstemannaställning
- lokaler.
Även om det i lagen sägs att en arbetarskyddsfullmäktig ska väljas för arbetsplatsen, kan ingen tvingas bli arbetarskyddsfullmäktig och arbetsgivaren kan inte utse någon till arbetarskyddsfullmäktig. Däremot kan även en arbetsplats med färre än 10 anställda välja en arbetarskyddsfullmäktig om de så önskar. Arbetsgivaren kan inte förhindra detta.
För arbetsplatser med minst 20 arbetstagare väljs en arbetarskyddskommission med representanter för arbetsgivaren, arbetstagarna och tjänstemän. Kommissionen har till uppgift att främja hälsa och säkerhet i arbetet. Arbetarskyddsfullmäktige har rätt att närvara och yttra sig vid kommissionens möten. Kommissionen gör vid behov förslag till arbetsgivaren i syfte att till exempel förbättra arbetsförhållandena, utveckla företagshälsovården eller ordna arbetarskyddsutbildning och arbetshandledning. Dessutom deltar kommissionen i ordnandet av verksamhet som upprätthåller arbetsförmågan.
Arbetsgivaren ansvarar för ordnandet av arbetarskyddssamarbetet och för verksamhetsförutsättningarna
Arbetsgivaren ska se till att arbetarskyddspersonalen har förutsättningar att sköta uppgifterna, till exempel utbildning och tid för att sköta uppgiften.
Arbetsgivaren ska också i tillräckligt god tid informera arbetstagarna om sådant som påverkar säkerheten, hälsan och andra arbetsförhållanden på arbetsplatsen samt om bedömningar, utredningar och planer som gäller dessa frågor. Man måste också se till att dessa frågor behandlas på behörigt sätt och i tid med arbetstagarna eller deras företrädare.
Arbetarskyddspersonerna ska anmälas till personregistret för arbetarskyddet
Personregistret för arbetarskyddet är ett register som förs av Arbetarskyddscentralen. I registret sparas uppgifter om arbetsplatsernas arbetarskyddssamarbetspersoner. Registrets uppgifter kan begäras för ändamål som främjar arbetarskyddet, såsom förmedling av information om arbetarskyddet och arbetarskyddsutbildningar till kontaktpersonerna för arbetarskyddet på arbetsplatserna.
Arbetsgivaren ska anmäla följande personer till registret:
- arbetarskyddssamarbetspersoner enligt tillsynslagen
- arbetarskyddsfullmäktig
- vice arbetarskyddsfullmäktig
- arbetarskyddschef
- medlemmar av arbetarskyddskommissionens eller motsvarande
- arbetarskyddssamarbetspersoner som avses i samarbetsavtal om arbetarskydd som ingåtts med stöd av tillsynslagen
- till exempel arbetarskyddsombud
- "vissa andra personer inom arbetarskyddssamarbetet"
- till exempel företagshälsovårdspersonal som är anställd hos arbetsgivaren.
Om en arbetsplats som bildats för arbetarskyddssamarbete uppfyller tre förutsättningar, är arbetsgivaren skyldig att anmäla uppgifter till registret om arbetsplatsens viktigaste samarbetspersoner inom arbetarskyddet. Dessutom kan en anmälningsskyldig arbetsgivare frivilligt anmäla uppgifter till registret även om andra personer som samarbetar med arbetarskyddet på arbetsplatsen, om arbetsgivaren har fått samtycke av personerna i fråga.
Även om en arbetsplats som bildats för arbetarskyddssamarbetet inte uppfyller de tre kraven på anmälningsskyldighet, får arbetsgivaren ändå frivilligt anmäla uppgifter till registret även på sådana arbetsplatser. Ofta är det fråga om en liten arbetsplats. Allt som allt tillåts frivillig anmälan i olika situationer i lagen om registret. Syftet med den frivilliga anmälan är att det i registret ska samlas uppgifter från flera arbetsplatser, även små arbetsplatser. Då kan uppgifter om flera personer som samarbetar inom arbetarskyddet lämnas ut ur registret för att främja arbetarskyddet.
Arbetsgivaren är anmälningsskyldig när följande villkor uppfylls:
- På arbetsplatsen har en arbetarskyddsfullmäktig valts.
- Arbetsgivaren låter personalen utföra arbete på arbetsplatsen i över 50 kalenderdagar.
- Anmälningsskyldighet finns alltså inte på kortvariga arbetsplatser. Detta villkor uppfylls dock också i situationer där färre än 10 personer arbetar över 50 kalenderdagar.
- Det är inte fråga om en kalenderperiod (t.ex. 1.1–31.3), utan kalenderdagarna räknas separat. Ett arbetsskift som överskrider ett dygn utgör två kalenderdagar.
- Vid beräkningen av kalenderdagar beaktas varje kalenderdag då ens någon av de personer som hör till personalen på arbetsplatsen arbetar ens en kort tid på arbetsplatsen.
- Till personalen på arbetsplatsen hör minst 10 personer.
- I fråga om detta villkor har anställningsförhållandets form ingen betydelse. Till personalen på arbetsplatsen räknas de personer som är anställda i arbetsavtalsförhållande eller tjänsteförhållande. Villkoret uppfylls när 10 personer är anställda samtidigt. Till exempel hör en person som endast arbetar deltid och arbetar med ett så kallat nollavtal till personalen på arbetsplatsen.
Anmälan görs elektroniskt.
Anmäl personer till personregistret för arbetarskyddet i Arbetarskyddscentralens webbtjänst
Exempel 1
En evenemangsorganisation (arbetsgivare) har sysselsatt tre personer i anställningsförhållande oavbrutet i sex månader. Under evenemanget ökar antalet anställda under fem dagar till 50 personer. Arbetsgivaren överväger om han eller hon har anmälningsskyldighet till registret och när förutsättningarna för anmälningsskyldigheten uppfylls.
Arbetsgivaren ska definiera arbetsplatsen för arbetarskyddssamarbetet redan då det första anställningsförhållandet upprättas. I det här exemplet definieras hela personalen som en arbetstagargrupp. Antagandet är att även de 47 nya anställda som anställts för evenemanget hör till samma arbetsplats.
- Arbetstagarna har rätt att bland sig välja en arbetarskyddsfullmäktig på alla arbetsplatser, även på små arbetsplatser.
- Arbetsgivaren har låtit en arbetstagare i anställningsförhållande arbeta på arbetsplatsen i över 50 kalenderdagar, så det kravet uppfylls.
- Antalet anställda på arbetsplatsen är minst tio under evenemanget, så även kravet på personalantal uppfylls när evenemanget inleds.
Med tanke på anmälningsskyldigheten är det avgörande om arbetstagarna bland sig har valt en arbetarskyddsfullmäktig eller inte. Om en arbetarskyddsfullmäktig har valts, ska anmälan till registret göras när evenemanget börjar. Om ingen arbetarskyddsfullmäktig har valts har arbetsgivaren ingen anmälningsskyldighet. Arbetsgivaren kan dock frivilligt göra en anmälan till registret för att främja arbetarskyddet.
Exempel 2
Sommarteaterns bakgrundsförening fungerar i övrigt på frivillig basis, men grundar ett kafé i anslutning till sommarteatern för tiden 1.5–31.8. Bakgrundsföreningen anställer sammanlagt 15 deltidsanställda till kaféet. Kaféet är öppet endast på lördagar och söndagar, vilket innebär att antalet arbetsdagar uppgår till sammanlagt cirka 30. Arbetsgivaren överväger om han eller hon har anmälningsskyldighet till registret och när förutsättningarna för anmälningsskyldigheten uppfylls.
Antagandet är att bakgrundsföreningen inte sedan tidigare har personal i arbetsavtalsförhållande och att den första arbetstagaren i anställningsförhållande uttryckligen anställs till sommarteaterns café. Arbetsgivaren ska i detta skede definiera arbetsplatsen för arbetarskyddssamarbetet. I det här exemplet definierar arbetsgivaren kaféet som ett eget verksamhetsställe och antagandet är att alla arbetstagare som anställts för kaféet hör till samma arbetsplats.
- Arbetstagarna har rätt att bland sig välja en arbetarskyddsfullmäktig på alla arbetsplatser, även på små arbetsplatser.
- Arbetsgivaren låter arbetstagare i anställningsförhållande arbeta på arbetsplatsen endast cirka 30 kalenderdagar, så förutsättningen för över 50 kalenderdagar uppfylls inte. Arbetsgivaren drar in en arbetsplats som han eller hon bildat för arbetarskyddssamarbetet i slutet av sommaren.
- Antalet anställda på arbetsplatsen är 15 under sommaren, så kravet på minst tio personer uppfylls.
Arbetsgivaren har ingen anmälningsskyldighet även om arbetstagarna bland sig väljer en arbetarskyddsfullmäktig, eftersom kravet på utförande av arbete i över 50 kalenderdagar inte uppfylls. Arbetsgivaren kan dock frivilligt göra en anmälan till registret för att främja arbetarskyddet. En frivillig anmälan kan övervägas till exempel utifrån om det är sannolikt att uppgifterna i registret kommer att användas under sommaren. Uppgifterna föråldras i registret i slutet av sommaren när arbetsplatsen upphör.
Lagstiftning
Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006)
- II avdelningen – Arbetarskyddssamarbete
- 17 § Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare
Lag om företagshälsovård (1383/2001)
- 8 § Samarbete
- 13 § Arbetstagarens skyldighet att delta i hälsoundersökning
- 15 § Arbetsgivarens skyldighet att lämna ut uppgifter
- 16 § Arbetstagarens skyldighet att lämna ut uppgifter
- 17 § Skyldigheten för producenter av företagshälsovårdstjänster att ge råd och lämna ut uppgifter
- 18 § Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter
Lag om registrering av samarbetspersoner inom arbetarskyddet (215/2025)
