Anställningsförhållande
Permittering
Med permittering avses att arbetsgivaren har rätt att avbryta arbetet och lönebetalningen samt arbetstagaren utförandet av arbetet om de villkor som fastställs i arbetsavtalslagen uppfylls, även om anställningsförhållandet fortsätter att gälla. Om de förfaranden och tidsfrister som ska iakttas vid permittering föreskrivs i arbetsavtalslagen och kollektivavtalen.
Allmänt om ämnesområdet
Arbetsgivaren får permittera arbetstagare endast på två grunder:
- Arbetstagare får permitteras när arbetsgivaren har ekonomiska eller produktionsmässiga grunder att säga upp arbetsavtalet. Om arbetet har minskat väsentligt och permanent och arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete eller utbildning kan arbetsgivaren permittera arbetstagaren tills vidare.
- Arbetstagaren kan också permitteras om arbetsgivarens förutsättningar att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte kan ordna annat arbete eller utbildning. Arbetet anses ha minskat tillfälligt när arbetet och förutsättningarna att ordna arbete om situationen varar högst 90 dagar. Då permitteras arbetstagaren för viss tid.
Permittering omfattar i första hand fastanställda arbetstagare. En visstidsanställd arbetstagare får permitteras endast om arbetstagaren är vikarie för en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt att permittera den ordinarie arbetstagaren.
Beskrivningen ovan gäller arbetsgivarens ensidiga permitteringsrätt. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan tillsammans avtala om permittering för viss tid när det är påkallat på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska situation.
Permitteringen kan antingen ske på heltid, vilket innebär att arbetsplikten slopas helt, eller på deltid, vilket innebär att den dagliga eller veckovisa arbetstiden förkortas. Anställningsförhållandet fortsätter att gälla under permitteringen.
I kollektivavtal kan man ha avtalat om den ordningsföljd i vilken arbetstagare ska permitteras. Dessutom kan man vid samarbetsförhandlingarna avtala lokalt om ärenden som ska beaktas vid permitteringen.
Arbetstagaren har rätt att arbeta för en annan arbetsgivare under permitteringen. När arbetssituationen blir bättre kallar arbetsgivaren arbetstagarna tillbaka till arbetet.
Meddelande om permittering
När permitteringsbehovet blivit känt ska arbetsgivaren utan dröjsmål ge arbetstagarna eller deras representant förhandsinformation om den planerade permitteringen. Den kan ges muntligen eller skriftligen.
Av förhandsinformationen ska framgå
- grunderna för permitteringen
- den beräknade omfattningen
- det sätt på vilket den genomförs
- begynnelsetidpunkten
- längden eller den uppskattade längden.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna eller deras representant tillfälle att bli hörda om informationen.
Skyldigheten att ge förhandsinformation och höra arbetstagarna gäller inte företag där minst 20 arbetstagare arbetar regelbundet. På dessa företag tillämpas förfaranden om vilka föreskrivs i lagen om samarbete inom företag.
Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren personligen meddelandet om permittering. Detta ska göras minst 14 kalenderdagar innan permitteringen börjar. I kollektivavtal kan man ha avtalat om längre tidsfrister.
Anvisningar för arbetstagaren
Rättigheter och skyldigheter före permittering
Om du blir permitterad ska du personligen få permitteringsmeddelandet av din arbetsgivare. Om detta inte är möjligt kan arbetsgivaren underrätta dig per brev eller elektroniskt.
Dessutom ska arbetsgivaren på din begäran ge ett intyg av vilket följande uppgifter ska framgå:
- orsaken till permitteringen
- begynnelsetidpunkten för permitteringen
- permitteringens längd eller uppskattade längd.
Om du blir permitterad och söker arbetslöshetsskydd ska du kontakta TE-byrån.
Rättigheter och skyldigheter under permittering
Som arbetstagare har du rätt att under permitteringen
- ta emot annat arbete
- använda en bostad som du fått som löneförmån eller på basis av hyresavtal relaterat till anställningsförhållandet
- använda naturaförmåner (t.ex. telefon- eller bilförmån), om du enligt avtalet får behålla dem under permittering
- säga upp arbetsavtalet utan uppsägningstid.
Semester intjänas under de första 30 dagarna av permittering.
Under permitteringen får du inte
- avslöja din arbetsgivares affärs- och yrkeshemligheter
- etablera ett konkurrerande företag
- skada din arbetsgivare.
Uppsägning under permittering
Du har rätt att säga upp dig under permitteringstiden utan uppsägningstid, förutsatt att det återstår över sju dygn tills arbetet enligt arbetsgivarens meddelande börjar på nytt. Om du säger upp dig under de sju sista dygnen av permitteringen, ska du iaktta uppsägningstiden. Ett arbetsavtal för viss tid är i dessa fall bindande för arbetstagaren tills avtalets tidsfrist gått ut, om man inte avtalat om uppsägningsrätten.
Arbetsavtalet upphör när du lämnar ett meddelande om upphävande av arbetsavtalet till arbetsgivaren. Om du skickar meddelandet per post eller elektroniskt anses det ha kommit till arbetsgivarens kännedom den sjunde dagen efter att det skickades.
Om permitteringen varat över 200 kalenderdagar utan avbrott har du rätt att upphäva anställningsförhållandet och som ersättning få lön och semesterersättning för uppsägningstiden. Till exempel permitterade arbetstagare har uppsägningstid av sex månader, så att han eller hon har enligt semesterlagen 17 § rätt att få, utöver lönen, också semesterersättning för den tid. Semesterersättningen betalas när anställningsförhållandet upphör. Regeln gäller inte deltidspermitteringar. Lönen för uppsägningstiden beräknas enligt den uppsägningstid som gäller för arbetsgivaren. Eftersom det handlar om ersättning har du inte arbetsplikt under uppsägningstiden.
Som permitterad arbetstagare har du rätt att säga upp ett arbetsavtal som du ingått med en annan arbetsgivare med en uppsägningstid på fem dagar oberoende av avtalets längd.
Som hjälp för begäran om permitteringsintyg kan du använda blanketten Begäran om handlingar av arbetsgivaren.
Anvisningar för arbetsgivaren
Det ska finnas en grund för permittering enligt arbetsavtalslagen. Arbetstagaren har rätt att arbeta för en annan arbetsgivare under permitteringstiden.
Arbetstagaren ska underrättas om permittering personligen minst 14 kalenderdagar på förhand. I tillämpliga kollektivavtal kan man ha avtalat om längre tidsfrister för permitteringsmeddelandet.
Arbetstagaren har alltid rätt att få ett skriftligt intyg över permitteringen, av vilket grunderna för permitteringen samt dess begynnelsetidpunkt och längd ska framgå. Meddelandet om permittering ska ges den förtroendeman som representerar de permitterade arbetstagarna för kännedom.
Som mall för upprättandet av permitteringsmeddelandet och -intyget kan man använda blanketten Permitteringsvarsel.
Återkallande och avslutande av permittering
Arbetsgivaren ska återkalla en permittering som arbetstagaren underrättats om innan permitteringen börjar, om det inte längre finns förutsättningar för den. En sådan situation uppstår till exempel när arbetsgivaren får nya arbetstillfällen som den permitterade kan utföra.
Enligt arbetsavtalslagen kan permitteringar endast avslutas. Om en arbetstagare är permitterad tills vidare ska arbetsgivaren meddela att arbetet börjar igen minst en vecka innan, om inget annat avtalats.
När det tillfälliga arbetet avslutas och innan en ny permittering börjar ska arbetsgivaren iaktta en ny tid för permitteringsmeddelandet på 14 dagar. I kollektivavtal kan man ha avtalat om avvikande förfaranden och mer flexibla möjligheter att kalla arbetstagare till arbetet mitt under permitteringsperioden.
En permitterad kan återvända till arbetet direkt när permitteringsbehovet upphör, om det passar bägge parter.
Avslutande av anställningsförhållande för permitterad
Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares arbetsavtal så att det upphör under permitteringen har arbetstagaren rätt till lön för uppsägningstiden. Från lönen för uppsägningstiden får arbetsgivaren dra av 14 dagars lön, om permitteringen av arbetstagaren föregicks av en lag- eller avtalsenlig tidsfrist för permitteringsmeddelandet på över 14 dagar. Genom riksomfattande kollektivavtal kan man avvika från denna anvisning.
Det är inte acceptabelt att avbryta permitteringen på ett konstgjort sätt. Till exempel semester avbryter inte permittering utan avbrott.
Om arbetsgivaren har sagt upp arbetstagaren och betalar lön för uppsägningstiden, är arbetstagaren skyldig att återgå till sitt arbete enligt arbetsavtalet, om sådant arbete finns att tillgå. I ett sådant fall avbryts permitteringen för uppsägningstiden. Om arbetstagaren själv har sagt upp sig efter 200 permitteringsdagar, finns ingen skyldighet att återvända till arbetet.
Lagstiftning
- 5 kap. permittering
- 2 kap. 7 § tid som är likställd med arbetad tid
Domstolsavgöranden och prejudikat
I Högsta domstolens avgörande (HD 2006:4) behandlades ett villkor i arbetsavtal som ingåtts för viss tid, enligt vilket avtalet kunde ömsesidigt sägas upp såsom ett avtal som gäller tills vidare. Arbetsgivaren hade emellertid inte rätt att permittera arbetstagare på grund av en tillfällig minskning av arbete vid ett tidsbestämt avtal av detta slag.
I Högsta domstolens avgörande (HD 1997:121) konstaterades det att avbrottet i arbetet hade berott på permitteringen och inte på sjukdomen, eftersom meddelandet om permittering hade getts före det och arbetstagaren inte hade rätt till lön för sjukdomstiden.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD 2005:52) hade några arbetstagare som länge hade varit permitterade och som hade sagt upp sina arbetsavtal rätt att med stöd av lagen om arbetsavtal få ersättning för förlust av lön för uppsägningstiden på samma sätt som när arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal.
Enligt Högsta domstolens avgörande (HD 1997:21) hade en stads förutsättningar att erbjuda arbete tillfälligt minskat genom sparbehoven föranledda av stadens ekonomiska läge. Staden ansågs ha rätt att på denna grund permittera de av staden anställda familjedagvårdarna och arbetstagarna i daghemmet.
I Högsta domstolens avgörande (HD 2014:84) behandlades fastställandet av lönen för uppsägningstiden, då arbetsgivaren hade försatts i konkurs under permitteringstiden men inte sagt upp arbetsavtalet.
I Högsta Domstolens beslut (HD 2015:43) behandlades en deltidspermitterad arbetstagares rätt till lön under uppsägningstiden efter att arbetstagaren hade sagt upp sig när permitteringen hade pågått i mer än 200 dagar.
I Högsta Domstolens avgörande (HD 1999:45) permitterades en arbetstagare tillsvidare, medan arbetstagaren var på en semester för vilken arbetsgivaren hade betalt semesterlön. Semestern innebar inte avbrott i permitteringen eller i beräknandet av 200 kalenderdagar.
I Högsta Domstolens beslut (HD 2018:57) behandlades ett bolag som befann sig i en ekonomiskt svår situation hade som sparåtgärd permitterat sina ca 2 500 arbetstagare för 12 dagar. Samtidigt med de stegvis genomförda permitteringarna hade arbetstagare lämnat sin anställning hos bolaget och bolaget hade anställt nya i stället för dem. Högsta domstolen ansåg av de skäl som framgår av avgörandet att bolaget inte skäligen hade kunnat erbjuda de arbetstagare som skulle permitteras detta arbete. Grund för permittering hade förelegat enligt arbetsavtalslagen.
