Arbetshälsa och olycksfall
Yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar
Det är viktigt att identifiera yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar, eftersom de orsakas av exponering för faktorer i arbetet och således kan förebyggas. Vetskapen om faktorer som orsakar hälsofaror ökar på arbetsplatsen och arbetarskyddsåtgärder för att bekämpa dessa kan styras rätt på arbetsplatsen.
Allmänt om ämnesområdet
Alla arbetsrelaterade sjukdomar är inte yrkessjukdomar
En yrkessjukdom är en sjukdom som främst orsakas av en fysikalisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. Definitionen av yrkessjukdomar baserar sig inte enbart på medicin utan även på lagstiftning.
Arbetsrelaterade sjukdomar är sjukdomar vars uppkomst har ett kausalt samband med arbetet. I dem ingår förutom yrkessjukdomar dessutom sjukdomar vars främsta bakomliggande orsak inte är en arbetsrelaterad faktor.
De vanligaste yrkessjukdomarna är bullerskador, luftvägsallergier, hudsjukdomar, asbestsjukdomar och belastningsskador i de övre extremiteterna.
Ersättning betalas för yrkessjukdomar
I förordningen om yrkessjukdomar finns en förteckning över de vanligaste sjukdomarna som betraktas som yrkessjukdomar och de faktorer som orsakar dem. En sjukdom kan ersättas som yrkessjukdom även om den inte nämns i förordningen, om sjukdomens kausala samband med faktor man exponerats för kan bevisas med tillräckligt stor sannolikhet.
Ersättningen för ersättningsgilla yrkessjukdomar betalas ur den lagstadgade olycksfallsförsäkring som arbetsgivaren tecknat. Yrkessjukdomen ersätts av det försäkringsbolag hos vilket arbetsgivaren hade försäkring när yrkessjukdomen upptäcktes. Alla personer i anställningsförhållande är i regel berättigade till försäkringsskydd.
I lagen om olycksfallsförsäkring definieras separat möjliga ersättningar som man kan få, som till exempel ersättning för sjukvård.
Läkare ska anmäla yrkessjukdomar
Om en läkare med fog misstänker en yrkessjukdom eller en annan arbetsrelaterad sjukdom så som avses i yrkessjukdomslagen, ska han eller hon utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna anmäla fallet till ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket (Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) 46 a §).
Blankett (pdf): Anmälan om yrkessjukdom eller misstänkt yrkessjukdom eller annan arbetsrelaterad sjukdom
Anvisningar för arbetstagaren
Arbetsgivaren är skyldig att ha uppgifterna om skadeförsäkringsbolaget och avtalet om företagshälsovård tillgängliga för arbetstagarna. Det lönar sig att läsa dem.
Underrätta din arbetsgivare och arbetarskyddsfullmäktige om brister som kan orsaka ohälsa eller hälsofara i din arbetsmiljö i så tidigt skede som möjligt, eftersom arbetsgivaren då kan påverka dina arbetsförhållanden.
Om du får sjukdomssymptom som beror på arbetet ska du kontakta företagshälsovården enligt rutinerna på arbetsplatsen. Undersökningar och vård av arbetsrelaterade symptom ingår alltid i företagshälsovårdens tjänster.
Vid behov hänvisar läkaren på företagshälsovården dig till tilläggsundersökningar till exempel till det lokala centralsjukhuset eller Arbetshälsoinstitutet. Arbetshälsoinstitutet har gett ut guide för yrkessjukdomspatienter som bland annat tar upp ersättningsfrågor i samband med misstänkta yrkessjukdomar: Socialskydd vid misstanke om yrkessjukdom. Arbetshälsoinstitutet 2019.
Arbetarskyddsinspektion på grund av yrkessjukdom
En läkare som misstänker eller konstaterar att en arbetstagare lider av en yrkessjukdom eller en arbetsrelaterad sjukdom är skyldig att anmäla uppgifterna om arbetsplatsen, diagnosen och den insjuknade till regionförvaltningsverket. En inspektör inom ansvarsområdet för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket evaluerar om det på basis av läkarens anmälan finns orask till att undersöka arbetsplatsens arbetsförhållanden. Syftet är att förhindra uppkomsten av motsvarande sjukdomar. Ärenden behandlas i enlighet med sekretessbestämmelserna.
Anvisningar för arbetsgivaren
Arbetsgivaren ska teckna lagstadgad olycksfallsförsäkring för sina arbetstagare hos ett skadeförsäkringsbolag. Dessutom ska arbetsgivaren ordna lagstadgad företagshälsovård. Uppgifterna om skadeförsäkringsbolaget och avtalet om företagshälsovård ska finnas allmänt tillgängliga på arbetsplatsen.
Förbered, förebygg och följ upp
Genom en systematisk kartläggning och bedömning av riskerna i arbetet kan man förebygga uppkomsten av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar. Uppgifterna om hanteringen av yrkessjukdomar och arbetsrelaterade sjukdomar utgör en del av materialet för utredning och bedömning av arbetsrelaterade risker.
Om arbetsgivaren trots det får kännedom om en yrkessjukdom ska den beaktas när arbetet organiseras. När det gäller enskilda arbetstagare ska arbetsuppgifterna organiseras så att arbetstagaren inte längre exponeras för sjukdomsfaktorn eller att exponeringen minskar till en så låg nivå att symptomen försvinner. Företagshälsovårdens expertis bör anlitas vid organiseringen av arbetet och uppföljningen av arbetstagarens hälsa.
Arbetsgivaren ska också beakta den sjukdomsalstrande riskfaktorns inverkan på alla arbetstagare. Den sjukdomsalstrande faktorn ska elimineras eller den fara som den orsakar minskas till en så låg nivå som möjligt så att inga nya fall av yrkessjukdomar eller arbetsrelaterade sjukdomar dyker upp.
Dessutom ska arbetsgivaren följa upp de vidtagna åtgärdernas inverkan på arbetets säkerhet och hälsosamhet.
Lagstiftning
Lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015)
Statsrådets förordning om förteckningen över yrkessjukdomar (769/2015)
Lag om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006)
- 5 § förrättande av arbetarskyddsinspektion
- 46 § anmälan om olycksfall i arbetet och yrkessjukdom
Domstolsavgöranden och prejudikat
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2020:17) ansågs att artros som konstaterats i en musikerns käkleder sannolikt huvudsakligen hade orsakats av klarinettspelandet. Musikern hade varit klarinettist i en stadsorkester sedan år 1981. Musikern hade således rätt att få artrosen i käklederna ersatt som yrkessjukdom.
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2019:43) ansågs att den astma som arbetstagaren konstaterats lida av sannolikt inte huvudsakligen hade orsakats av exponering för fuktskademikrober på arbetsplatsen. Arbetstagaren hade således inte rätt att på grund av astman få ersättning för yrkessjukdom.
I Högsta domstolens avgörande (KKO:2015:101) är det fråga om orsakssambandet mellan rethosta och arbetsrelaterad exponering för endotoxin samt även fråga om sjukvårdsdistriktets rätt att få ersättning för ett sakkunnigutlåtande som distriktet hade gett i ärendet på begäran av Högsta domstolen. Försäkringsbolaget åläggs att betala tvättbilschauffören lagenlig ersättning för rethosta som yrkessjukdom.
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2014:64) hade karpaltunnelsyndromet i båda handlederna hos en arbetstagare som hade arbetat med att pikhugga betong sannolikt i huvudsak orsakats av fysikaliska faktorer i hans arbete.
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2011:44) var den sannolika huvudsakliga orsaken till den nedsatta hörseln hos en polis bullret vid skjutövningarna. Därför hade arbetstagaren rätt till ersättning för nedsatt hörsel som yrkessjukdom.
Enligt Högsta domstolens avgörande (KKO:2010:44) berodde en elmontörs insjuknande i retroperitoneal fibros och sjukdomens framskridande sannolikt inte huvudsakligen på exponering för asbest i arbetet. Därför hade arbetstagaren inte rätt till ersättning med stöd av yrkessjukdomslagen.
