Ordinarie arbetstid kan också avtalas så att den organiseras som flextid. Med detta avses ett arrangemang för arbetstid, där arbetstagaren inom avtalade gränsvillkor har rätt att själv besluta när arbetet börjar och slutar. Även dagliga vilotider kan ordnas som flextid.

Gränsvillkor för flextid

Flextid förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalat om det. Skriftligt avtal rekommenderas. När avtalet är skriftligt ersätter det arbetsskiftsförteckningen i fallet där avtalet innehåller principer för hur arbetstiden ska förläggas. 

När flextid införs ska parterna utöver längden på den ordinarie arbetstiden avtala om

• den oavbrutna fasta arbetstiden
• den dygnsvisa flexgränsen och förläggningen av flextiden för varje dygn
• förläggning av vilotider
• maximum för sammanräknade överskridningar och underskridningar av den ordinarie arbetstiden, det så kallade flextidssaldot.

Ett avtal om flextid som gäller tills vidare kan sägas upp så att det upphör när uppföljningsperioden för arbetstiden löper ut. Om det upprättats ett tidsbegränsat avtal för längre än ett år kan det sägas upp fyra månader efter avtalets upprättande på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare.

Vad innebär det att avtala om fast arbetstid?

Fast arbetstid är den tid då man senast ska infinna sig på arbetsplatsen och då man tidigast kan lämna arbetet. Den fasta arbetstiden ska vara oavbruten.

Det är ändamålsenligt att som fast arbetstid fastställa den del av den ordinarie arbetstiden som är viktig med tanke på utförandet av arbetet. Sådana delar är till exempel arbetstagarnas gemensamma möten eller skötseln av kundtjänsten.

Vad är flextid?

Enligt arbetstidslagen får den dagliga flextiden vara högst fyra timmar lång. Om denna maximala längd kan man avtala annat endast genom kollektivavtal.

Flextid kan i sin helhet förläggas till arbetsdagens början eller till tiden efter den fasta arbetstidens slut. Flextid kan också förläggas så att flextiden används i början och slutet av dagen. Flextid kan även förläggas så att arbetstagaren har möjlighet att dela arbetsdagen i två delar, till exempel så att det är ett avbrott mellan den fasta delen och det senare arbetet. Man kan till exempel avtala om att flextiden kan användas mellan kl. 20 och 22, och inte bara räknat från den ordinarie arbetstidens slut. Med hjälp av de avtalade flextiderna kan arbetstagaren förlänga eller förkorta den ordinarie arbetstiden per dygn.

Vad är flextidssaldo?

Förlängningar eller förkortningar av den ordinarie arbetstiden ger arbetstagaren ett flextidssaldo. Detta saldo får ha som mest plus 60 timmar eller minus 20 timmar när uppföljningsperioden på fyra månader löper ut. Om den maximala längden för dessa plus- och minustimmar kan man avtala annat endast genom kollektivavtal.

Vad betyder uppföljningsperiod?

Även vid flextid får den regelbundna arbetstiden per vecka vara i snitt högst 40 timmar under en uppföljningsperiod på fyra månader. Denna arbetstid kan alltså överskridas eller underskridas inom flexgränsernas ramar. Under uppföljningsperioden får arbetstidssaldot alltså vara högre än 60 timmar, så länge mängden har sjunkit till den tillåtna maximala mängden av 60 timmar när perioden löper ut. 

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan sinsemellan avtala om att flextidssaldot till följd av överskriden arbetstid minskas med ledighet i form av enstaka timmar eller dagar.

För att arbetstagaren ska kunna reglera sin arbetstid och flextidssaldot ska arbetstagaren ha tillgång till sitt aktuella saldo på ett rimligt sätt. I praktiken kräver användning av flextidssystem elektronisk utrustning för uppföljning av arbetstiden.

---

 

Denna webbplats är en del av Europeiska kommissionens portal Your Europe. Hittade du det du sökte?