Anställningsförhållande
Familje- och andra ledigheter
I arbetsavtalslagen föreskrivs om arbetstagares rätt till ledighet i olika slags livssituationer, såsom graviditet, förlossning, vård av små barn och vård av sjuka barn. Syftet med lagstiftningen är också att ge möjligheter att studera och utveckla sig.
Arbetstagare har rätt att ta ut ledighet från arbetet för den tid för vilka de kan beviljas graviditets-, särskild graviditets- eller föräldrapenning. Vårdledighet kan beviljas för vård av barn tills barnet fyller tre år. Även partiell och tillfällig vårdledighet samt frånvaro av tvingande familjeorsaker räknas som familjeledighet. Arbetsgivaren kan i vissa situationer vägra bevilja partiell vårdledighet.
Enligt arbetsavtalslagen är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för tiden för familjeledighet eller tillfällig frånvaro. I många kollektivavtal har man dock avtalat om betalning av lön till exempel för moderskapsledighet och kortvarig, dvs. tillfällig vårdledighet på grund av att ett barn plötsligt insjuknar.
Studieledighet ger arbetande personer en flexibel möjlighet att studera. Rätten till studieledighet baserar sig på lagen om studieledighet. Lagen tillämpas på personer som är i tjänsteförhållande eller anställningsförhållande.
En studieledig person är befriad från arbetet på grund av utbildning eller studier. Arbetstagarens anställningsförhållande fortsätter under studieledigheten. Studieledighet är oavlönad, om inget annat avtalats om det i kollektiv- eller tjänstekollektivavtal eller mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Partiell ålderspension ger både arbetstagare och företagare en möjlighet att lätta på karriären under de sista åren i arbetslivet. Arbetstagaren ska avtala om partiell ålderspension med arbetsgivaren, eftersom den inte beviljas automatiskt.
Förutsättningarna för beviljande av partiell ålderspension avviker något från varandra inom den privata och den offentliga sektorn. Även partiell ålderspension för jordbruksföretagare och sjömän har särskilda drag.
Som arbetstagare kan du beviljas ledighet från arbetet om de lagstadgade villkoren uppfylls. Arbetstagaren har lagstadgad rätt till vissa ledigheter, såsom graviditets- och föräldraledighet. Om andra ledigheter och partiell ålderspension, ska arbetstagaren avtala med arbetsgivaren. Arbetstagaren har i princip rätt att ta ut studieledighet, men arbetsgivaren kan enligt lagen skjuta upp den av motiverade orsaker.
Innan du ansöker om ledighet ska du ta reda på vad som föreskrivs om ledigheter i det kollektivavtal som tillämpas på ditt arbete och en hurdan inkomst du får under ledigheten. Ta också reda på om du vid behov kan avbryta ledigheten och på vilka villkor.
För ledighet betalas ingen lön såvida det inte föreskrivs i lag eller i det kollektivavtal som tillämpas på arbetet. I kollektivavtal har parterna kunnat avtala om att lön betalas till exempel för moderskapsledighet och tillfällig vårdledighet. För vissa ledigheter kan du ansöka om ersättning av FPA.
Ansök om ledighet enligt arbetsgivarens anvisningar. Kom ihåg att du även ska meddela arbetsgivaren om lagstadgad ledighet enligt den praxis som inskrivits i lagen. Lämna i tid in de utredningar och intyg som arbetsgivaren kräver för ansökan om ledighet.
Om förutsättningarna enligt lagen uppfylls har arbetstagare en möjlighet till familjeledighet, studieledighet och partiell ålderspension. Om ledigheter föreskrivs i arbetsavtalslagen, lagen och förordningen om studieledighet, lagen om alterneringsledighet och lagen om pension för arbetstagare. Vid beviljande av ledigheter ska arbetsgivaren behandla arbetstagarna rättvist och jämlikt.
Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om ledighet såsom lagen föreskriver. Arbetsgivaren ska kontrollera i det kollektivavtal som tillämpas på branschen om arbetstagaren har rätt till lön och den avlönade periodens längd under ledigheten. Arbetsgivaren kan reda ut med FPA om det finns möjlighet att få ersättning för ledigheten.
Om villkoren uppfylls har en arbetstagare rätt till studieledighet. Arbetsgivaren kan dock av en motiverad orsak skjuta upp studieledigheten.
I Högsta domstolens avgörande (KKO:2012:36) behandlas ett fall där en arbetstagare hade ansökt om studieledigt av sin arbetsgivare för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Efter att arbetsgivaren i strid med lagen om studieledighet hade meddelat att tidpunkten då studieledigheten skulle börja flyttas, hade arbetstagaren sagt upp sig och till följd av detta förlorat sin rätt till vuxenutbildningsstöd. Av de skäl som framgår av Högsta domstolens avgörande var arbetsgivaren skyldig att ersätta arbetstagaren för denna förlust.
En arbetstagare hade ansökt om studieledigt av sin arbetsgivare för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Efter att arbetsgivaren i strid med lagen om studieledighet hade meddelat att tidpunkten då studieledigheten skulle börja flyttas, hade arbetstagaren sagt upp sig och till följd av detta förlorat sin rätt till vuxenutbildningsstöd. Av de skäl som framgår av Högsta domstolens avgörande var arbetsgivaren skyldig att ersätta arbetstagaren för denna förlust. (Omröstn.)