Anställningsförhållande
Arbetstid
I arbetstidslagen fastställs den maximala arbetstiden per dag och vecka för ordinarie arbetstid samt övertidsarbete, vilotider mellan arbetsskift och skyldigheten att bokföra arbetstiden. Vid ordnandet av arbetstid kan man avtala om flextid eller utjämning av arbetstiden under en viss tidsperiod, förutsatt att arrangemangen inte bryter mot arbetstidslagen och det kollektivavtal som tillämpas inom branschen.
Ordinarie arbetstid
Med ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen avses arbetstagarens arbetstid per dygn och vecka. Enligt den allmänna regeln i arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst åtta timmar per vecka och högst 40 timmar per vecka. Med dygn och vecka avses kalenderdygn och -vecka, om inget annat avtalas.
Den allmänna regeln hindrar inte arbetstidsarrangemang med kortare arbetstid. Genom den allmänna regeln är det också möjligt att ordna arbetstiden som genomsnittlig arbetstid. Då kan arbetsveckan ordnas som sexdagarsvecka.
Genomsnittlig arbetstid
Arbetstiden kan också ordnas som genomsnittlig arbetstid. När det här arbetstidsarrangemanget tillämpas kan arbetstiden per vecka ordnas så att den utjämnas till i genomsnitt högst 40 arbetstimmar per vecka under en utjämningsperiod på 52 veckor. Utjämningsperioden kan vara kortare. När genomsnittlig arbetstid tillämpas får utjämningsperioden inte överstiga utstationeringens längd.
När genomsnittlig arbetstid tillämpas kan arbetstiden per vecka och per dag vara längre än vad den allmänna regeln i arbetstidslagen föreskriver, om man i det för branschen allmänbindande kollektivavtalet ingått en sådan överenskommelse.
När man använder genomsnittlig arbetstid eller periodisk arbetstid baserad på arbetstidslagen ska arbetsgivaren utarbeta ett system för utjämning av arbetstiden. Av den ska åtminstone framgå den ordinarie arbetstiden för varje vecka under utjämningsperioden.
Utjämningssystemet ska utarbetas på förhand åtminstone för den tidsperiod under vilken den ordinarie arbetstiden jämnas ut till det föreskrivna eller avtalade genomsnittet. Arbetstagare ska underrättas om ändringar i utjämningssystemet i god tid.
Exempel på kollektivavtalsbestämmelser om genomsnittlig arbetstid:
Avtalsbransch | Maximal ordinarie arbetstid | Utjämningsperiodens längd | |
---|---|---|---|
Arbetstid per dygn | Arbetstid per vecka | ||
Livsmedelsindustrins tjänstemän | 10 timmar |
50 timmar |
12 månader |
Energibranschens arbetstagare | 10 timmar |
50 timmar |
12 månader |
ICT-branschens tjänstemän | 12 timmar |
Inte reglerad | 12 månader |
Handelssektorns arbetstagare | 10 timmar (eller flera) |
48 timmar |
26 veckor |
Fastighetsservice-branschens arbetstagare |
10 timmar |
Inte reglerad | 26 veckor |
Hotell- och restaurangbranschens arbetstagare | 10 timmar |
Inte reglerad | 6 månader |
Bygbranschens arbetstagare | 10 timmar |
50 timmar |
6 månader |
Elinstallationsbranschens arbetstagare | 10 timmar |
50 timmar |
26 veckor |
Teknologiindustrins arbetstagare | Inte reglerad | Inte reglerad | 12 månader |
Teknologiindustrins tjänstemän |
12 timmar |
Inte reglerad | 12 månader |
Mertidsarbete
Mertidsarbete utförs utöver den ordinarie avtalade arbetstiden, men arbetet överskrider inte den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Mertidsarbete utförs på arbetsgivarens initiativ och med arbetstagarens samtycke.
Exempel:
- Arbetstagarens avtalade ordinarie arbetstid är sex timmar per dygn.
- Arbetstagaren gör en åtta timmars arbetsdag.
- Mertidsarbetet är skillnaden mellan den avtalade arbetstiden och den utförda arbetstiden, dvs. två timmar.
Övertidsarbete
Övertidsarbete är arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen. Arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden är övertidsarbete endast om det utförs på arbetsgivarens initiativ och med dennes godkännande.
Utförandet av övertidsarbete förutsätter också alltid arbetstagarens samtycke. Arbetstagaren ska ge sitt samtycke separat till varje tillfälle av övertidsarbete. Således kan arbetsgivaren inte förutsätta att arbetstagaren utför övertidsarbete, och arbetstagaren kan inte i arbetsavtalet förbinda sig att utföra övertidsarbete vid behov.
Övertidsarbete per dygn är arbete som överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden per dygn. Övertidsarbete per vecka är i sin tur arbete som överskrider den lagstadgade maximala ordinarie arbetstiden per vecka men inte den maximala ordinarie arbetstiden per dygn.
Planering och uppföljning av arbetstiden
När arbetstiden planeras och följs upp är det viktigt att hålla reda på begreppet arbetstid och att man i arbetstidsbokföringen endast antecknar de faktiska utförda arbetstimmarna, som ska vara tydligt läsbara. Arbetstidsbokföringen och lönebokföringen ska hållas på ett tillförlitligt sätt åtskild från varandra.
Arbetsgivaren ska informera arbetstagaren om kommande arbetstider genom att göra upp en arbetsskiftsförteckning för arbetsplatsen. Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga pauserna och den ska enligt arbetstidslagen delges minst en vecka innan den tidsperiod som avses i förteckningen börjar. När genomsnittlig arbetstid tillämpas ska arbetsskiftsförteckningen i regel göras upp för samma tid som utjämningsplanen för arbetstiden. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska man beakta att det i det riksomfattande kollektivavtalet kan finnas bestämmelser som avviker från arbetstidslagen.
Det finns två sätt att föra arbetstidsbokföring. I den första antecknas i arbetstidsbokföringen timmarna för ordinarie arbetstid, mertids-, övertids-, nöd- och söndagsarbete och de förhöjningsdelar som betalats för dem. Ett annat sätt är att i arbetstidsbokföringen anteckna alla utförda arbetstimmar och separat antalet övertids-, nöd- och söndagsarbetstimmar och de förhöjda delar som betalats för dem. Om arbetsskiftsförteckningarna inte sparas, ska i arbetstidsbokföringen också antecknas när arbetsdagen börjar och slutar samt tidpunkterna för de dagliga pauserna.
Maximiarbetstiden under utjämningsperioden och på årsnivå
Arbetstidslagen innehåller en tvingande bestämmelse om arbetstagarnas absoluta maximiarbetstid. Arbetstagarens arbetstid får inte i genomsnitt överskrida 48 timmar per vecka under utjämningsperioden. Detta begränsar också hur mycket arbete en utstationerad arbetstagare kan utföra under utstationeringen.
Begränsningen av den maximala arbetstiden gäller alla sätt att ordna arbetstiden, såsom flexibel arbetstid och utökad flextid. Till den maximala arbetstiden räknas alla utförda arbetstimmar, vare sig de är ordinarie arbetstid, mertidsarbete eller övertidsarbete eller nödarbete eller inledande och avslutande arbete.
Den maximala arbetstiden granskas för varje arbetstagare under på förhand fastställda utjämningsperioder. Utjämningsperioderna ska granskas som självständiga och separata perioder. I arbetstidslagen finns inga närmare bestämmelser om från vilken tidpunkt utjämningsperioderna kan anses börja eller på vilket sätt man genom ett riksomfattande kollektivavtal kan avtala om periodernas början och längd.
Enligt 18 § i arbetstidslagen är utgångspunkten att arbetstagarens arbetstid inklusive övertidsarbete inte får överskrida i genomsnitt 48 timmar per vecka under en tidsperiod på fyra månader.
Genom ett riksomfattande kollektivavtal kan man dock avtala om att förlänga utjämningsperioden till sex månader och av tekniska skäl eller orsaker som gäller organiseringen av arbetet kan utjämningsperiodens längd vidare förlängas till högst 12 månader. Den maximala arbetstiden granskas på motsvarande sätt enligt utjämningsperiodens längd, som således kan variera mellan 4 och 12 månader.
Tidpunkten för när utjämningsperioderna inleds kan avtalas på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på arbetsgivarens verksamhet inom olika branscher. Med tanke på efterlevnaden av arbetstidslagen och uppföljningen av arbetstiden kan utgångspunkten anses vara att uppföljningen av maximiarbetstiden genomförs i regelbundna perioder på fyra månader. I fråga om visstidsanställda arbetstagare ska uppföljningen inledas från början av anställningsförhållandet och arbetstiden får inte heller under ett anställningsförhållande som varar mindre än 4 månader överskrida 48 timmar per vecka i genomsnitt.
Enligt arbetarskyddsmyndighetens uppfattning ska i fråga om utstationerade arbetstagare iakttas samma utgångspunkt för kortvariga utstationeringar som för visstidsanställningar. Uppföljningen av maximiantalet börjar när den utstationerade arbetstagaren inleder arbetet i Finland och arbetstiden får inte under utstationeringen i genomsnitt överskrida 48 timmar per vecka. Begränsningen av den maximala arbetstiden begränsar på detta sätt den utstationerade arbetstagarens arbetstid även när utstationeringen varar kortare än 4 månader.
Kalkylmässigt kan den totala arbetstiden under utstationeringsperioden vara högst 48 timmar x antalet arbetsveckor. Om det under utstationeringsperioden infaller semester minskar de antalet arbetsveckor som ska beaktas i beräkningen.
Övertidsarbete enligt arbetstidslagen
Ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen |
|
Övertidsarbete |
|
Övertidsarbete per dygn Arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden per dygn. |
Övertidsarbete per vecka Arbete som överskrider den maximala ordinarie arbetstiden per vecka, men inte den maximala ordinarie arbetstiden per dygn. |
Mer information:
Tyosuojelu.fi: Arbetstid