Fysisk belastning - Yleistä

 

Allmänt om ämnesområdet

Arbetet bör vara tillräckligt belastande med tanke på personens hälsa och funktionsförmåga.

Fysisk överbelastning kan uppträda i form av besvär i stöd- och rörelseorganen. Förebyggande av symptom i stöd- och rörelseorganen hjälper arbetstagarna att orka bättre i arbetet och förbättrar deras livskvalitet, men det är också viktigt för affärsverksamheten. Arbetet bör vara tillräckligt belastande med tanke på personens hälsa och funktionsförmåga. 

De flesta sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen som orsakats av arbete utvecklas över en lång tid och har vanligtvis ingen enskild grund. Riskfaktorerna kan vara fysiska, biomekaniska eller psykosociala, som ofta påverkar personen i kombination med dennes arvsmassa och levnadsvanor.  

Företagshälsovården hjälper arbetsgivaren att identifiera arbetets fysiska belastning, bedöma hälsorisker och minska belastningen. Företagshälsovårdens experter är kvalificerade att bedöma vad som är belastande eller hälsosamt för en person. Det lönar sig att också i planeringen av arbetsutrymmen i början av projektet utnyttja expertisen inom företagshälsovården.

Fysisk belastning - Työntekijälle

 

Anvisningar för arbetstagaren

Som arbetstagare kan du själv göra mycket för att arbetets fysiska belastning inte ska äventyra din hälsa och för att du ska orka arbeta bättre och längre. Enligt arbetarskyddslagen är du också skyldig att själv sträva efter att minska belastningen.

För olägenheter på tal

Om du lägger märke till att det på arbetsplatsen finns arbetsuppgifter som belastar din kropp och gör att du till exempel får ont i ryggen, axlarna eller armarna ska du modigt ta upp saken med din chef och arbetarskyddsfullmäktig. Om du har idéer om hur arbetsuppgifterna kunde utföras med mindre belastning eller hurdana hjälpmedel som behövs ska du också nämna dem. Ta också upp dessa frågor när man på din arbetsplats reder ut riskfaktorer arbetet eller när företagshälsovården kommer för att göra en arbetsplatsutredning om arbetsförhållandena.

Du har alltid rätt att få information av arbetsgivaren om de åtgärder som kommer att vidtas. Du har också rätt att kontakta företagshälsovården och be om en utredning om din arbetsbelastning.

Om arbetsgivaren trots din begäran inte vidtar åtgärder för att minska arbetsbelastningen och om du inte får hjälp från företagshälsovården kan du ringa arbetarskyddsmyndighetens telefonrådgivning 0295 106 620 eller kontakta det ansvarsområde för arbetarskyddet vid regionförvaltningsverket där din arbetsplats ligger. Du hittar kontaktinformationen här. 

Iaktta anvisningarna

Du har rätt att få instruktioner om hur du undviker skadlig fysisk belastning och till exempel hur arbetet kan utföras i säkra arbetsställningar. Din skyldighet är att delta i introduktionen och iaktta arbetsgivarens anvisningar.

Använd maskiner och arbetsutrustning samt hjälpmedel som underlättar arbetet enligt anvisningarna. Upprätthåll för din del ordningen och renligheten på arbetsplatsen, så att det blir lättare att använda hjälpmedlen. Om din arbetsuppgift förutsätter användning av personlig skyddsutrustning, till exempel knäskydd vid arbete som utförs på knä, ska du använda dem. 

Arbetsgivaren är skyldig att följa upp att arbetsgivarna iakttar anvisningarna och ingripa i eventuella försummelser. 

Även hälsosamma levnadsvanor har betydelse

Förutom genom arbetsrelaterade åtgärder kan du skydda dig mot konsekvenser av skadlig fysisk belastning genom hälsosamma levnadsvanor. Genom att ta hand om din kondition och tillräckliga återhämtning mellan arbetsturerna och på din semester främjar du ditt välbefinnande i arbetet. 

Fysisk belastning - Työnantajalle

 

Anvisningar för arbetsgivaren

De flesta arbetsrelaterade sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen uppstår över en lång tid. Sjukdomar i stöd- och rörelseorgan har vanligtvis ingen enskild grund, och olika riskfaktorer verkar ofta tillsammans. En enskild lösning finns inte heller och ibland kan det behövas expertrådgivning vid ovanliga eller allvarliga problem. Många lösningar är ändå enkla och billiga, till exempel användning av en kärra vid förflyttning av föremål.

Arbetsgivaren är skyldig att avlägsna eller minska den skadliga belastning som fysiskt arbete orsakar och se till att arbetstagarnas hälsa bevaras på arbetsplatsen. När de belastande faktorerna har utvärderats, ska befintliga riskfaktorer börja avlägsnas i prioritetsordning. I dessa åtgärder fokuserar man i första hand på förebyggande, men också åtgärder med vilka man kan minska allvaret av vilken följd som helst. Det är viktigt att säkerställa att alla arbetstagare får aktuell information, handledning och utbildning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och att de vet hur man kan undvika särskilda risker och skador.

Arbetsgivarens uppgift är

  • Identifiering av riskfaktorer som orsakar belastning. Dessa är exempelvis tunga lyft, repetitivt arbete och statiska arbetsställningar. Belastningen kan också ökas genom arbetsmiljöfaktorer, såsom svag belysning, trånga arbetsutrymmen, hetta, kyla, drag och darrning.
  • Utvärdering av hälsoeffekten av belastningsfaktorerna och i första hand deras avlägsnande eller minskning av skadan eller risken som de orsakar.
  • Uppföljning av vissa åtgärders effekter på arbetstagarnas hälsa och prestationsförmåga.

Exempel på åtgärder:

  • Arbetet och arbetsstationerna planeras och arbetsredskapen väljs på så sätt att de lättar den fysiska belastningen och främjar arbetets smidighet.
  • Arbetsmetoder eller arbetsredskap utvecklas för att stöda ergonomiskt arbete.
  • Arbetet planeras så att man inte arbetar länge eller upprepade gånger i dålig ställning, t.ex. genom pauser i arbetet eller cirkulering av arbetsuppgifter.
  • Arbetstagarna handleds i säkra och hälsosamma arbetssätt och efterlevnaden av anvisningar övervakas.
  • Nödvändiga hjälpmedel skaffas för att lätta arbetets belastning och arbetstagarna handleds i deras användning.
  • Arbetstagarna och deras representanter inkluderas i diskussioner om eventuella problem och lösningar. 
  • Arbetets organisation och arbetsplatsens psykosociala omgivning förbättras och stöd- och rörelseorganens hälsa främjas.

I förebyggande åtgärder bör man också beakta de tekniska ändringarna av anordningar och digitaliseringen av arbetsprocesser samt förändringarna i de sätt på vilka arbete organiseras.

Fysisk belastning - Lainsäädäntö

 

Lagstiftning

Bestämmelser om fysisk belastning och ergonomi

Arbetarskyddslag (738/2002)

  • 8 § arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt
  • 10 § utredning och bedömning av riskerna i arbetet
  • 12 § planeringen av arbetsmiljön
  • 13 § planeringen av arbetet
  • 14 § undervisning och handledning för arbetstagarna
  • 24 § ergonomi, arbetsställningar och arbetsrörelser
  • 25 § undvikande och minskande av belastning i arbetet
  • 26 § bildskärmsarbete
  • 31 § pauser i arbetet

Statsrådets beslut om manuellt utförda lyft och flyttningar i arbetet (1409/1993)

Statsrådets beslut om arbete vid bildskärm (1405/1993)

Statsrådets förordning om säker användning och besiktning av arbetsutrustning (403/2008)

  • 2 § val och placering av arbetsutrustning

Fysisk belastning - Oikeuden päätökset

 

Domstolsavgöranden och prejudikat

I Högsta domstolens avgörande (HD:2010:70) ansågs karpaltunnelsyndrom i båda handlederna hos en skodonsarbetare på en skofabrik sannolikt i huvudsak ha orsakats av fysikaliska faktorer i arbetet.

I Högsta domstolens avgörande (HD:2014:64) ansågs karpaltunnelsyndrom i båda handlederna hos en arbetstagare som hade arbetat med att pikhugga betong sannolikt i huvudsak ha orsakats av fysikaliska faktorer i hans arbete.

Fysisk belastning - Muualla verkossa

Fysisk belastning - Sanasto

Vokabulär

Ergonomi Undersökning och utveckling av interaktionen mellan människor och verksamhetssystem för att förbättra människors välbefinnande och systemens prestanda. Ergonomi syftar till att anpassa arbetet, arbetsutrustningen, arbetsmiljön och det övriga verksamhetssystemet till människans egenskaper och behov. Med hjälp av ergonomi främjas människors säkerhet, hälsa och välbefinnande samt systemens funktionsduglighet och effektivitet.
Fysisk belastning Arbete orsakar fysisk belastning. Fysiska belastningsfaktorer är bland annat manuella lyft och förflyttningar, repetitivt arbete, bildskärmsarbete, besvärliga och statiska arbetsställningar, fysiskt tungt arbete, långvarigt sittande och kraftansträngningar.
Skadlig fysisk belastning Fysisk belastning i arbetet är skadligt när arbetet orsakar arbetstagaren risk för sjukdomar. Arbetsbelastningen påverkas av arbetstagarens kunskap, kompetens samt psykiska och fysiska resurser som varierar mellan arbetstagare. Därför kan gränsen för när belastningen blir skadlig variera mellan arbetstagarna.
Lyftperiod Den tidsperiod under vilken lyft utförs. En lyftperiod på under en timme anses vara kortvarig, om den efterföljs av en återhämtningstid som är längre än lyftperioden. Genomsnittligt lyftarbete pågår i en till två timmar och efterföljs av en återhämtningstid vars längd är en tredjedel av lyftarbetets längd. Lyftarbete är långvarigt om det pågår i över två timmar.
Lyftfrekvens Antal lyft per minut.
Belastningsskada Skada i nerver, senor och/eller andra strukturer som normalt orsakas av återkommande ensidiga rörelser. De vanligaste belastningsskadorna uppstår i de övre extremiteterna. Belastningsskador i de nedre extremiteterna anknyter ofta till motion på fritiden. De vanligaste yrkessjukdomarna som ersätts som belastningsskador är senskideinflammation, epikondylit ("tennisarmbåge") och karpaltunnelsyndrom.
Statiskt arbete I statistiskt, dvs. stillasittande arbete orsakar de ständigt sammandragna musklerna tryck inne i musklerna. Dessutom förhindras tillförseln av syre och näringsämnen till musklerna medan utsöndringen av slaggprodukter från musklerna försämras. Statisk belastning orsakas i allmänhet av besvärliga arbetsställningar och dessutom av bärande och pressande. Muskelbelastningen påverkas av bland annat hur stora de aktiva musklerna är, vilken kvalitet det fysiska arbetet har, hur mycket kraft som måste produceras, hur länge muskelsammandragningen varar och hur ofta den upprepas.
Repetitivt arbete Kortvariga arbetsfaser som upprepas hela tiden. Dessutom påminner arbetsfaserna om varandra när det gäller deras längd, kraftansträngning och arbetsrörelser. Arbete av detta slag kan orsaka belastningsskador, i synnerhet om arbetet kräver kraftansträngning eller besvärliga arbetsställningar. Den exakta definitionen av repetitivt arbete är arbete där en arbetsfas varar under 30 sekunder eller arbetsfasen består av upprepning av samma rörelser under mer än hälften av arbetsfasen, oberoende av dess längd.