Arbetsuppgifter som är för tunga för arbetstagaren bör underlättas med hjälpmedel och genom att förbättra arbetsplaneringen

För att förebygga skadliga fysiska belastningar har arbetarskyddsmyndigheterna inlett ett tillsynsprojekt som syftar till att minska arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar, dvs sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Förutom tillsynen som genomförs i form av arbetarskyddsinspektioner kommer projektet att ge arbetsplatserna information om god praxis för att förhindra skadlig arbetsbelastning. Projektet kommer att pågå i tre år. 

Även om stillavarandet på arbetsplatsen har ökat under det nuvarande årtusendet, utsätter ett fysiskt tungt arbete fortfarande arbetstagare i många branscher för besvär i stöd- och rörelseorganen. Tunga lyft- och flyttarbeten som utförs manuellt och repetitivt arbete är vanliga i synnerhet i byggbranschen och vårdyrken, jordbruk, transport och träförädling samt inom handel och fastighetsservice. 

Arbetarskyddsmyndigheterna betonar att arbetsgivaren måste underlätta tunga arbeten, om de utgör en risk för de anställdas hälsa. Det är arbetsgivarens ansvar att bedöma arbetsbelastningen. Detta görs på arbetsplatsen på grundval av riskidentifiering, ofta i samarbete med företagshälsovården:

”I praktiken innebär det att om tunga lyft- och flyttarbeten eller ensidigt repetitivt arbete utförs på arbetsplatsen, måste dessa systematiskt underlättas. Tillsynsprojektet är inriktat på att se till att arbetsgivarna på allvar beaktar skyldigheten att underlätta arbetet”, säger överinspektör Jukka Polari på arbetarskyddets ansvarsområde vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland

Syftet med projektet är att göra tungt arbete lättare

Tunga lyft- och flyttarbeten kommer att underlättas med hjälp av maskiner och utrustning som gaffeltruckar, vagnar och hissar. Det hjälpmedel som används ska vara lämpligt för arbetet som ska utföras och instruktioner för användningen ska ges på arbetsplatsen. Vid förflyttning av person inom hälso- och sjukvården underlättas arbetet förutom med hjälpmedel genom att låta klienten hjälpa sig själv, till exempel genom att fästa stödhandtag. Även rekommenderade säkra arbetsställningar, justerbara möbler och pararbete minskar den hälsovådliga fysiska belastningen.

”Det lönar sig att planera arbetsmiljön i förväg så att den har en positiv inverkan på de anställdas hälsa och säkerhet”, påminner överinspektör Jukka Polari. ”Detta är ofta också en billigare lösning för arbetsgivaren än retroaktiva korrigerande åtgärder.” 

Till exempel inom fastighetsservicesektorn gäller det ofta att lyfta och transportera arbetsutrustning som är tung i förhållande till den anställdes fysiska förmåga. En enskild fysiskt betungande arbetsprestation medför också en ökad risk för sträckning eller annan skada. Dessutom kännetecknas arbetet framför allt inom rengöringsservicebranschen av repetitiva arbetsrörelser som upprepas på samma sätt under långa perioder. Belastningen i sådant repetitivt arbete minskas genom en korrekt planering av arbetet, pauser, roterande arbetsuppgifter och hjälpmedel. 

Uppmärksamhet bör även fästas vid statisk arbetsbelastning och distansarbetsförhållanden

Under årens lopp har man upptäckt att långvarigt sittande avsevärt ökar risken för muskuloskeletala sjukdomar. I arbetarskyddsmyndigheternas projekt är tillsynen också riktad på att arbetsgivaren medger att statiskt betungande arbete, som till exempel att sitta eller stå länge i samma ställning, orsakar skadlig belastning. Effektiva åtgärder måste också vidtas för att försöka förebygga sjukdomar i stöd- och rörelseorgan som orsakas av stillavarande. 

”Ökat distansarbete är en utmaning för arbetsgivaren, eftersom arbetsstationens ergonomi i hemmet inte alltid motsvarar förhållandena på arbetsplatsen”, säger överinspektör Jukka Polari. ”För att undvika skadliga belastningar måste arbetsgivaren se till att arbetsförhållandena och utrustningen är lämpliga även hemma och att de anställda pausar tillräckligt. Vi påminner också om detta vid inspektionerna som utförs inom ramen för projektet.” 

Muskuloskeletal hälsa har en betydande inverkan på arbetsförmågan

Muskuloskeletala sjukdomar (TULES) ligger i framkant när det gäller sjukdomar som ger upphov till sjukpension i Finland. Deras årliga kostnader uppgår till cirka 250 miljoner euro.  Inverkan på individens livskvalitet är också betydande. Av EU-länderna har Finland de flesta fallen av nack- och axelproblem och ryggsjukdomar. 

Orsakerna till muskuloskeletala sjukdomar har förändrats till följd av förändringar i samhället. Tunga fysiska arbeten har blivit färre och ersatts av en ny stor utmaning: långvarigt och kontinuerligt stillavarande på arbetsplatsen. Arbetarskyddsmyndigheternas projekt för tillsyn av fysisk belastning 2021–23 uppmuntrar arbetsgivarna att identifiera och minska hälsovådlig fysisk arbetsbelastning, så att det inte finns någon hälsorisk för arbetstagarna. 

Identifiera, utvärdera, ta bort – anvisningar för arbetsplatser som förbereder sig för inspektion

Inom ramen för tillsynsprojektet genomförs arbetarskyddsinspektioner både på arbetsplatser och på distans via en virtuell mötesapp, till exempel Teams. Vid inspektionerna kan man också genom ett skriftligt frågeformulär utreda vilken typ av metod arbetsgivaren använder för att förebygga hälsorisker vid fysisk belastning.

Inför inspektionerna bör arbetsgivarna förbereda sig att besvara följande frågor:

Hur har olägenheterna och riskerna för arbetstagarens säkerhet och hälsa, som orsakas av manuellt lyft- eller repetitivt arbete, undersökts?

Kan hjälpmedel som underlättar lyft- och flyttarbeten eller annan form av belastning användas i arbetet?

Har arbetsplatsernas strukturer och utrustningen som ska användas valts ut, dimensionerats och placerats på ett ergonomiskt lämpligt sätt, med hänsyn till arbetets natur och den anställdas förutsättningar (t.ex. har de anställda tillräckligt med utrymme för att göra arbetet och möjlighet att ändra arbetsställning)?

Om repetitivt arbete utförs på arbetsplatsen, har dess hälsoinverkan bedömts tillräckligt utförligt och har alla nödvändiga medel för att minska belastningen tagits i bruk (t.ex. användning av underlättande utrustning, pauser i arbetet och roterande arbetsuppgifter)?

Hur beaktas terminalarbetet vid bedömningen av arbetets fysiska belastningsfaktorer?

Hur övervakar arbetsgivaren effekterna av de åtgärder som vidtagits för att minska den fysiska belastningen på arbetstagarnas hälsa (t.ex. undersöks orsakerna till sjukdomar i stöd- och rörelseorgan som misstänks vara arbetsrelaterade)?

 

Nyttig information på Tyosuojelu.fi:

Fysisk belastning >
   
Mer information:

Inspektör Eija Ukkola, 0295 017 637, fö[email protected]
Ansvarsområdet för arbetarskyddet, Regionförvaltningsverket i Norra Finland