Beroende på bransch och arbete kan en anställd utsättas för olika kemiska agenser på arbetsplatsen. Arbetsgivaren bör hantera riskerna som uppkommer vid användningen av farliga ämnen så att arbetstagarnas hälsa och säkerhet inte påverkas. Hälsoeffekterna kan variera från lindriga ögon- eller hudsymtom till allergier, astma, reproduktionsstörningar, medfödd utvecklingstoxicitet och cancer.

Små arbetsplatser med få kemiska exponeringar kan ta hjälp av Bedömning av risker som kemiska faktorer medför -formuläret (doc, xlsx) vid registreringen av kemiska agenser. De tre första kolumnerna, exponeringar, i formuläret utgör den förteckning över kemikalier som lagen förutsätter. Arbetshälsoinstitutets mera omfattande Bedömning av kemiska risker på arbetsplatsen-verksamhetsmodell (doc) lämpar sig för en arbetsplats som använder fler kemikalier.

Lagen kräver att arbetsgivaren tar hand om följande saker:

• kemikalieförteckning
• säkerhetsdatablad om farliga kemikalier
• riskbedömning av kemiska agenser
• anmäler arbetstagare som exponerats för cancerrisk i arbetet till ASA-registret
• tar i beaktande de kemiska agenserna i företagshälsovårdens arbetsplatsundersökning.

Kemikalieförteckning

En förteckning bör upprättas över alla kemikalier som används på arbetsplatsen, dvs. en kemikalieförteckning. I förteckningen enligt handelsnamn upptas kemikaliernas klassificeringsuppgifter (information som anger fara eller skada) och information om de kemikalier för vilka det finns säkerhetsdatablad på arbetsplatsen, t.ex. genom att ange säkerhetsdatabladets datum.

En säker användning av kemikalier på arbetsplatsen förutsätter att man i samband med uppräckningen av kemikalier också reder ut vilka farliga kemiska agenser som finns på arbetsplatser eller vilka som uppstår i samband med arbetet. Dessa är bland annat damm, lösningsmedelsångor och eventuella utsläpp som uppstår i processerna.

Säkerhetsdatablad

Säkerhetsdatabladet är ett dokument som ger information om en kemikalies egenskaper, faror samt säker lagring och hantering inom industriell eller professionell verksamhet. Säkerhetsdatabladen för farliga kemikalier som används på arbetsplatsen är en viktig källa för arbetsgivaren när det gäller att identifiera faror, bedöma risker samt lösa hur kemikalier hanteras på ett säkert sätt. En farlig kemikalie har en farosymbol. Arbetsgivaren måste se till att säkerhetsdatabladen också är tillgängliga och synliga för arbetstagarna.

Säkerhetsdatabladet utarbetas av kemikalietillverkaren, importören, distributören eller en annan aktör som ansvarar för att den farliga kemikalien släpps ut på EU-marknaden. Databladet skall tillhandahållas på de officiella språken i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden (på finska och svenska i Finland). Med hjälp av säkerhetsdatabladet förmedlar man information om kemikalien nedåt i distributionskedjan, så att andra användare kan vidta ändamålsenliga åtgärder för att skydda människor och miljön.

Lämnande av säkerhetsdatablad till mottagaren

Kemikaliens leverantör är skyldig att tillhandahålla ett säkerhetsdatablad till kemikaliens mottagare. Det skall lämnas avgiftsfritt till mottagaren av kemikalien på papper eller elektroniskt senast den dag då ämnet eller blandningen levereras för första gången. Leveransskyldigheten uppfylls inte av ett e-postmeddelande med en länk till en allmän webbplats där man måste söka och ladda ner säkerhetsdatabladet eller dess nyaste versionen. Skyldigheten uppfylls inte heller av att säkerhetsdatabladet eller en uppdaterad version publiceras på en webbplats där bladet är passivt tillgängligt eller delas ut endast på särskild begäran.

Ett nytt exemplar av säkerhetsdatabladet behöver inte lämnas till samma mottagare i samband med följande leveranser, såvida säkerhetsdatabladet inte har ändrats. Om säkerhetsdatabladet har uppdaterats ska det nya databladet lämnas till alla som har tagit emot kemikalien under de senaste 12 månaderna.

Riskbedömning

Arbetsgivaren ska identifiera de faror som kemiska agenser i arbetet medför och bedöma de risker de medför för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Riskbedömningen av kemiska agenser ska göras skriftligt.

I riskbedömningen beaktas följande saker:

• kemikalier som används på arbetsplatsen
• kemiska agenser, såsom damm, ånga och avgaser, som uppstår i arbetet eller produktionen
• information om var det kemiska ämnet används (beskrivning av arbetet, processen och produkten)
• information om hur ämnet används (exponeringsfaserna, vilka skador ämnena eller orenheterna som uppkommer i processen kan orsaka och hur)
• information om arbetsplatsens lokala och allmänna ventilation och dess effektivitet
• bedömning av exponeringsnivån för ämnena (typ, intensitet, varaktighet, upprepning och förekomst av exponering för arbetstagaren, inklusive kombinationseffekten av ämnen som används tillsammans)
• information som anger om man bör göra mätningar av luftföroreningar eller mätningar av biologisk exponering för att fastställa exponeringsnivån.

I riskbedömningen är det viktigt att bedöma den kvantitativa eller kvalitativa omfattningen av risken. Det är produkten av fara och sannolikhet (fara x sannolikhet = risk). I riskbedömningen bör det framkomma vilka kemikalier eller kemiska agenser som orsakar de största riskerna för arbetstagarens hälsa och säkerhet. Man bör sträva efter att minska riskerna på arbetsplatsen, så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. De kemikalier som utgör de största riskerna bör hanteras först.

Förebyggande av risk

Man bör försöka minska eller i bästa fall avlägsna de risker som kemiska agenser medför, liksom andra risker på arbetsplatsen.

Den huvudsakliga metoden är substitution: ett farligt ämne eller en farlig process ersätts med en ofarlig eller mindre farlig kemikalie eller process. I synnerhet bör ämnen som utgör fara för cancer och genetiska modifieringar alltid ersättas där det är tekniskt möjligt. När man överväger att ändra en farlig process bör man fundera på om processen kan bytas ut till en annan process som inte producerar damm, ångor eller gaser, eller om processen är nödvändig eller om man kunde avstå från den och skaffa till exempel färdigt blandade produkter.

Om man inte kan sluta använda ett farligt ämne eller det inte kan ersättas, måste arbetsgivaren undersöka på vilka olika sätt risken kan minskas, till exempel genom att planera säkra arbetsmetoder eller med hjälp av tekniska åtgärder. Det bästa sättet att bekämpa en exponering är att kontrollera utsläppen vid källan.

Förhindra utsläpp systematiskt:

• genom att ändra arbetsprocesserna, t.ex. genom att undvika arbetsfaser som producerar ångor, damm och aerosoler
• genom att använda ämnena i mindre farlig form, t ex som granulat och pastor istället för pulver och vätskor
• genom att använda slutna system
• genom att bekämpa exponering med hjälp av effektiv isolering, allmän ventilation, punktutsugning, dragskåp, stänkskydd och andra arrangemang på arbetsplatsen
• genom att utarbeta en underhålls- och rengöringsplan där man fastställt underhållsintervall, rengöringsmetoder och utrustning, såsom att t.ex. använda våtmetoder eller dammsugare istället för borstar.
• förutom andra kontrollåtgärder bör man vid behov använda personlig skyddsutrustning om exponeringen är oundviklig. skyddsutrustningen måste följa EU:s förordningar.