Asbest som byggnadsmaterial

I Finland användes asbest i byggnadsmaterial mellan 1922 och 1992. Användningen av asbest var särskilt stor mellan 1963 och 1979. Asbest användes bland annat i rörisoleringar, som sprutisolering, i spackel, i fästbruk, färger, lim, byggskivor, luftkonditioneringskanaler, plastmattor, fogbruk, kakel, vinylplattor, brandtätningsisoleringar, dörrar (särskilt branddörrar), proppmassor, samt i tak- och fasadmaterial.

Lagstiftningen kring asbest skärptes gradvis, vilket ledde till att användning av sprutad asbest förbjöds i Finland 1977. Den inhemska produktionen av asbesthaltiga material upphörde helt 1988. Från och med 1988 blev asbestsanering tillståndspliktig. Tillverkning och import av asbesthaltigt byggnadsmaterial förbjöds i början av 1993 och försäljning och användning förbjöds i början av 1994. Trots att försäljning av asbesthaltigt byggnadsmaterial förbjöds i början av 1994, kan sådant material även ha sålts under en tid efter förbudet.

Register över tillstånd för asbestsanering

Asbestsanering får utföras privatpersoner, näringsidkare eller juridiska personer (t.ex. aktiebolag, andelslag och offentliga samfund) som har beviljats tillstånd för detta.

I egenskap av tillståndsmyndighet för arbetarskyddsavdelningen vid Tillstånds- och tillsynsverket ett offentligt register över tillstånd för asbestsanering.

Länk till registret över tillstånd för asbestsanering (information på finska).

Asbetskartläggning

Byggherren eller annan ansvarig för byggprojektet ska se till att en asbestkartläggning utförs innan asbestsaneringen påbörjas. Skyldigheten gäller den person eller organisation som genomför byggprojektet, eller annan motsvarande aktör som leder och övervakar byggprojektet. I de fall sådana saknas, är det beställaren av arbetet som är skyldig att utföra en asbestkartläggning. I praktiken ska man i alla byggnader som färdigställts före 1994 säkerställa att de konstruktioner som rivs inte innehåller asbest.

Byggherren och den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska, som en del av säkerhetsplaneringen enligt statsrådets förordning om säkerheten vid byggnadsarbeten, vid olika byggnadsskeden vidta åtgärder för bland annat bekämpning och minskning av damm samt förhindrande av dess spridning, arbetshygieniska mätningar, samt samordning av abestrivningsarbeten och andra arbeten och arbetsskeden.

I renoveringsprojekt ska man alltid utreda om konstruktionerna som ska rivas eller renoveras innehåller asbest. Utredningen ska vara så systematisk och tillförlitlig att man utifrån den kan dra ändamålsenliga slutsatser om arbetets karaktär.

Kartläggningen ska i regel grundas på information om huruvida asbesthaltiga byggmaterial har använts vid konstruktionens uppförande. Om asbesthalten i en konstruktion inte kan säkerställas på annat sätt, ska den bedömas med hjälp av en laboratorieanalys. Om kartläggningen inte kan säkerställa att konstruktionen som ska rivas, hanteras eller avlägsnas är fri från asbest, ska arbetet genomföras som asbestsanering med avskärmningsmetoden.

Vid asbestkartläggningen ska asbesten lokaliseras, och dess typ och mängd ska utredas i det objekt som ska rivas. Med lokalisering avses att asbestens placering utreds och markeras på lokal- och byggnadsritningarna samt i arbetsbeskrivningarna så entydigt som möjligt, till exempel både med beskrivande text och med fotografier.

Vid fastställandet av asbestens typ ska krokidolit särskiljas från övriga asbesttyper. Vid asbestkartläggningen ska man dessutom utreda de asbesthaltiga materialens benägenhet att damma vid hantering och rivning. Kartläggningen ska dessutom ange på vilket sätt asbesthalten i materialet har fastställts.

En asbestkartläggning förutsätter att kartläggaren har tillräcklig kunskap om asbest, dess förekomst och rivning av konstruktioner. Kartläggaren ska också ha den yrkeskompetens som kartläggningens art och omfattning kräver. Kartläggarens kompetens kan påvisas exempelvis genom utbildning i hälsoriktigt byggande, certifiering som asbest- och skadeämnessakkunnig (AHA-sakkunnig) eller på annat godtagbart sätt.  Eurofins Expert Services upprätthåller certifikatlistor över sakkunniga i webbtjänsten Sertifikaattihaku.fi.

Asbestkartläggningen ska dokumenteras och överlämnas till den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet, samt till den arbetsgivare eller egenföretagare som genomför asbestsaneringen, så att arbetet kan genomföras tryggt och säkert. I praktiken inkluderar byggherren vanligtvis asbestkartläggningen i det säkerhetsdokument som upprättas för planering och beredning av byggarbetet, enligt statsrådets förordning om säkerheten vid byggarbeten (205/2009).

Skyldigheten omfattar även arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats, enligt 49 § i arbetarskyddslagen. Detta säkerställer att asbestkartläggning även genomförs vid asbestsaneringar som inte utgör egentligt byggarbete, till exempel vid demontering av maskiner eller service- och underhållsarbeten på fastigheter.

Skriftlig säkerhetsplan

Planen grundas på den bedömning av riskerna i arbetet som avses i 10 § 1 mom. i arbetarskyddslagen. Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetsutrymmet, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena.

Den asbestkartläggning som upprättats av byggherren eller annan ansvarig för byggprojektet utgör ett grundläggande planeringsunderlag för arbetsgivare och egenföretagare som ska utföra asbestsaneringen.

En skriftlig säkerhetsplan ska upprättas för asbestsaneringen. Säkerhetsplanen ska innehålla följande uppgifter:

Bedömning av exponering

• material som ska rivas
• rivningsmetod (benägenhet att damma, maskiner och anordningar)
• uppföljning av undertryck

Avgränsning av och verksamhet på exponeringsområden

• beskrivning av saneringsobjektet (ritning eller skriftlig utredning)
• varningsskyltar
• placering av förhandsanmälan på arbetsplatsen
• arbetsförhållanden som avviker från det normala (t.ex. temperaturförhållanden, ställningar)

Personlig skyddsutrustning

• skyddsutrustning som används

Hantering av arbetsredskap

• underhåll av utrustningen under arbetet (drifttimmar, grovfilter)
• åtgärder för att förhindra spridning av asbest vid flytt av maskiner och anordningar

Hantering av asbestavfall

• förpackningsmaterial
• märkningar
• förvaring och transport av avfall
• slutlig avfallsanläggning

Säkerställande av renheten på asbestsaneringsområdet

• ​​​​​​​person som ansvarar för mätning och analys
• överlåtelseförfarande efter asbestsanering (ansvariga personer)

Agerande i nödsituationer

• olycksfall
• tekniska fel

Uppföljning och löpande uppdatering av planen

• ansvarsperson
• nödvändiga uppdateringar
• hantering och tillämpande av planen på arbetsplatsen

Säkerhetsplanen ska delges de arbetstagare som deltar i asbestsaneringen. Säkerhetsplanen ska även delges den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet på den gemensamma byggarbetsplatsen. Den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska presentera planen för byggherren. En arbetsgivare som inleder asbestsanering på en gemensam arbetsplats ansvarar för att planen delges de företagare och arbetstagare som berörs av arbetet.

Utbildning och handledning i asbestarbete

En arbetstagare som utför asbestarbete ska ges tillräcklig utbildning och handledning om gällande bestämmelser om exponering för asbest, anpassade till arbetets art och de arbetsmetoder som används. Ett intyg över genomförd utbildning ska därefter utfärdas till arbetstagaren.

Utbildningen ska vid behov kompletteras. Utbildningen och handledningen ska upprepas minst vart tredje år. Efter varje genomförd utbildning ska ett intyg ska utfärdas till arbetstagaren. Av intyget ska framgå utbildningens innehåll, varaktighet och språk samt respektive utbildares namn, kompetens och kontaktuppgifter.

Utbildning och handledning ska ges inom följande områden:

• asbestens egenskaper och hälsoeffekter 
• statsrådets förordning om säkerheten vid asbestarbeten 798/2015, 3 a § 1 mom.: gränsvärden för asbestexponering, uppföljning av luftkvalitet samt användning av mätinstrument 
• typer av produkter och material som sannolikt innehåller asbest 
• arbete som medför exponering för asbest och vikten av förebyggande åtgärder för att minimera exponeringen 
• säkra arbetssätt, åtgärder och skyddsutrustning 
• skyddsutrustning, dess användning och rengöring av arbetstagaren 
• val av andningsskydd, korrekt användning, rengöring och säkerställande av funktionsdugligheten
• användning av maskiner och andra tekniska anordningar för att förhindra spridning av asbestdamm
• hantering av asbestavfall
• nödåtgärder
• hälsoundersökningar.

Ledning och övervakning av asbestrivningsarbetet

Arbetsgivaren ska utse en arbetsledare för asbestrivningsarbetet. Arbetsledaren ansvarar för att arbetet fortlöpande följs upp och utförs enligt säkerhetsplanen.

Arbetsledaren ska ha tillräckliga befogenheter att vid behov fatta nödvändiga beslut för att arbetet ska kunna utföras säkert.

Arbetsledaren ska ha avlagt en för uppgiften lämplig yrkesexamen, eller en del av den, precis som de andra arbetstagarna som utför arbetet.

Arbetsmetoder för asbestrivningsarbeten

Säkerhetsplanen ska ange vilken eller vilka av följande arbetsmetoder som används: 

1. avskärmningsmetoden
2. saneringspåsemetoden
3. avlägsnande av hela delar
4. doppningsmetoden
5. våtsanering
6. eller en annan metod som möjliggjorts genom teknisk utveckling och som ger motsvarande säkerhetsnivå.

Gränsvärde för exponering och mätning

Vid asbestarbete får koncentrationen av asbestfibrer i andningsluften inte överstiga 0,01 fibrer/cm3. Asbestfiberhalten i luften bestäms utifrån ett tidsvägt medelvärde mätt över 
åtta timmar.

Arbetsgivaren ska säkerställa att de arbetsmetoder och skyddsåtgärder som tillämpas förhindrar exponering. Exempel på skyddsåtgärder är dammbekämpning och personlig skyddsutrustning. Huruvida de tillämpade skyddsåtgärderna är tillräckliga bedöms utifrån mätresultaten. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att minska asbestfiberhalten i andningsluften till en nivå som understiger gränsvärdet.

Arbetsgivaren ska inneha mätdata över asbestfiberhalterna vid olika rivningsarbeten och andra arbeten där asbestfibrer kan frigöras. Denna mätdata ska ligga till grund för hur ofta luftkvaliteten ska mätas och vilka åtgärder som krävs för att minska fiberhalten.

Ju närmare gränsvärdet man befinner sig, desto oftare ska mätningar utföras. Det finns inget absolut minimikrav för hur ofta mätningar ska utföras. Vid fastställande av mätningsintervall ska ändrade arbetsmetoder och deras inverkan på exponeringsrisken beaktas.

Asbestfiberhalten i luften ska mätas i exponeringsområdet och vid behov även utanför. Mätningar ska även utföras i andra områden, till exempel vid misstanke om spridning av asbest på grund av skadad utrustning, elavbrott, skada på avskärmning eller av någon annan orsak.

Mätdata används även vid bedömning av mätintervallet vid arbeten i utrymmen utan undertrycksatt avskärmning. Vid bedömning av exponeringen beaktas det beräknade förhållandet mellan mätresultatet och det täthetsmätta andningsskyddets skyddseffekt.

Mätningsskyldigheten gäller också vid rivning av spröda asbestmaterial, även om särskilda krav har ställts på rivningsarbetet. I dessa arbeten används mätresultatet för att bedöma behovet av utökad dammbekämpning samt för att bland annat fastställa nödvändiga pauser vid anvädning av andningsskydd.

Vid bedömning av exponeringen beaktas förhållandet mellan mätresultatet och det täthetsmätta andningsskyddets beräknade skyddseffekt. Andningsskyddet ska förhindra att arbetstagaren exponeras under arbetet. Asbestfiberhalten i luften bestäms utifrån ett tidsvägt medelvärde mätt över en arbetsdag, dvs. åtta timmar. Arbetet ska avbrytas om asbestfiberhalten i luften är så hög att andningsskyddets skyddseffekt inte räcker för att förhindra exponering, trots pauser i arbetet.

Mätningarna av asbestfiberhalten i asbestsaneringsområdet ska utföras så att de representerar arbetstagarnas personliga exponering för asbest under arbetet. Genom mätningen fastställs mängden asbestfibrer i arbetsluften som uppstår till följd av arbetet. Mätningen ska representera den exponering för asbest som arbetstagare utsätts för vid rivning av motsvarande material med samma metoder. Den personliga exponeringen för asbest bestäms utifrån asbestfiberhalten i luften på arbetsplatsen samt skyddseffekten hos det andningsskydd som arbetstagaren använder.

Kompetensen hos den som utför mätningen kan påvisas exempelvis genom certifiering som asbest- och skadeämnessakkunnig (AHA-sakkunnig) eller genom lämplig yrkeskompetens och kännedom om gällande bestämmelser. Mätningen ska dokumenteras genom ett analysutlåtande. Analysutlåtandet ska åtminstone innehålla följande uppgifter: mätresultat (typ av asbest), mätmetod, mätplats, mätområde/mätpunkt, mättidpunkt, arbetsskede, konstruktioner som rivs, kontaktuppgifter och påvisad kompetens hos den som utfört mätningen.

Uppföljningsmätningarna av exponering för asbest 

Tätheten hos det andningsskydd som används vid asbestsanering ska kontrolleras innan det tas i bruk och därefter minst en gång per år. Tätheten ska också alltid kontrolleras när användningsförhållandena förändras. Testresultatet ska dokumenteras. Uppföljningen av arbetstagarnas personliga exponering för asbest ska inledas med mätningar när arbetstagaren för första gången utför arbete som medför exponering. Arbetstagarens exponering för asbest ska följas upp med mätning i samband med förändringar som påverkar exponeringen, till exempel när andningsskyddet har förnyats eller reparerats.

Om mätresultatet visar att asbestfiberhalten i arbetstagarens andningsluft överskrider gränsvärdet 0,01 fibrer/cm3, ska bristerna åtgärdas innan arbetstagaren får utföra arbete som medför exponering för asbest. Efter reparationen ska andningsskyddets skyddseffekt säkerställas genom en ny exponeringsmätning. Reparationerna och mätningarna ska fortsätta tills asbestfiberhalten i arbetstagarens andningsluft underskrider gränsvärdet.

När det gäller inhyrda arbetstagare är företaget som hyr arbetstagarna skyldigt att säkerställa att uppföljningen av de inhyrda arbetstagarnas exponering för asbest genomförs på samma sätt som för övriga arbetstagare som utför asbestsanering. Arbetsgivare som utför asbestsanering ska säkerställa att den inhyrda arbetstagarens personliga exponering för asbest följs upp i det arbete som utförs under arbetsgivarens ledning och övervakning.

Mätresultatet ska alltid dokumenteras genom ett analysutlåtande. Utlåtandet ska även innehålla ett mätresultat som anger asbestfiberhalten i luften på arbetsplatsen. Utlåtandet ska förvaras och kunna granskas i minst två år från mättidpunkten.

Uppföljningsmätningarna av luftbehandlingsapparaterna

Luftbehandlingsanordningar som används vid asbestarbete ska rena den luft de behandlar och får inte uppvisa några läckagepunkter. Arbetsgivaren ska genom mätningar följa upp att de luftbehandlingsanordningar som används vid asbestarbete fungerar.

Kontroll av luftbehandlingsanordningens filtreringseffekt ska utföras med en testmetod som baserar sig på partikelberäkning. Kontrollen görs innan luftbehandlingsanordningen tas i bruk, vid ändringar som påverkar filtreringseffekten (byte av finfilter) samt därefter minst en gång per år. I luftbehandlingsanordningens servicebok ska de underhållsåtgärder som utförts antecknas för att säkerställa funktionsdugligheten, liksom övriga åtgärder samt utlåtandet från mätningen av filtreringseffekten.

Arbetsredskapen ska hållas i gott skick genom regelbunden service och underhåll. De ska rengöras efter användning innan de tas i bruk på nytt.

Funktionsdugligheten hos en ny luftbehandlingsanordning ska säkerställas genom mätning innan anordningen tas i bruk vid ett asbestsaneringsobjekt. När en luftbehandlingsanordning hyrs ut ska uthyraren säkerställa att funktionsdugligheten har verifierats genom mätning. Uthyraren och hyrestagaren kan dock komma överens om att mätningen utförs av hyrestagaren.

Frånluftens asbestfiberhalt får inte överstiga 0,01 fibrer/cm3. Om frånluftens asbestfiberhalt överstiger 0,01 fibrer/cm3 ska anordningen underhållas eller repareras. Efter reparationen ska anordningens skyddseffekt säkerställas genom mätning. Reparationerna och mätningarna ska fortsätta tills asbestfiberhalten i frånluften understiger 0,01 fibrer/ cm3. Luftbehandlingsanordningarna ska förses med individuella identifieringsuppgifter vid mätning och mätresultaten ska sparas i anordningens servicebok i minst två år.

Arbetsredskapen ska underhållas och rengöras tillräckligt ofta under arbetet samt alltid innan de tas i bruk på en ny arbetsplats. En luftbehandlingsanordning får inte flyttas direkt från en asbestsaneringsarbetsplats till en annan. Anordningens drifttimmar ska följas och filtren ska bytas ut åtminstone enligt tillverkarens anvisningar, men även oftare vid behov. Mätning, underhåll, rengöring, filterbyte och drifttimmar ska antecknas i serviceboken för den specifika anordningen.