Vid planeringen av beredskapen för första hjälpen på arbetsplatsen och anskaffningen av utrustning för första hjälpen ska de särskilda förhållandena på arbetsplatsen beaktas.

Med hänsyn till antalet arbetstagare, arbetsplatsens placering, de enskilda arbetsenheterna och motsvarande förhållanden rekommenderas för arbetsplatser med påtaglig risk för olyckor i regel en utrustning i enlighet med rekommendations- och checklistan. En del av utrustningen utgörs av tillbehör som kan användas vid vård av lindriga skador som uppstår oftare och förrådet fylls på efter hand. En del av tillbehören är förpackade i färdiga serier enligt den s.k. modulprincipen och kan sålunda förvaras rena och färdiga att användas, de är dessutom lätta att ta med sig.

I farliga branscher där man arbetar ensam eller långt från arbetskamraterna ska tillgången till hjälp tryggas med en mobil, en radiotelefon eller en satellittelefon eller ett satellitlarm. Utrustningens funktion (hörbarhet, batteriets längd osv.) ska beaktas vid planeringen av beredskapen för första hjälpen.

Gårdar kan få väska för första hjälpen och en separat fickförpackning. På byggplatser, på kajer där fartyg lastas och lossas, vid gruvbrytning, i arbetsbodar för skogsarbetare och på motsvarande arbetsplatser som ligger på långt avstånd från akutmottagningar och där risken för allvarliga skador är stor borde det finnas minst två luftfyllda arm- och benskenor, ett redskap av typen räddningslakan (eller ett plastunderlag på 2x2 meter) för att transportera ock skydda patienten såväl som en ficklampa med reservbatterier.

I skogsarbeten och andra arbeten där man arbetar ensam eller i par ska varje arbetstagare ha med sig en fickförpackning. Kom ihåg att i arbetsgrupper med flera personer som arbetar avskiljt från andra ska ha utrustning för första hjälpen enligt rekommendations- och checklistan.

I last- och paketbilar, då fordonet används i landsvägstrafiken och chaufförens uppgifter utförs av främmande arbetskraft, ska det oberoende av transportuppdragets art finnas en förpackning eller väska för första hjälpen enligt rekommendations- och checklistan. I bilar som endast sköter varudistributionen i tätt bosatta områden och liknande uppgifter kan även en utrustning av mindre omfattning anses tillräcklig.

Bussar ska ha utrustning för första hjälpen enligt trafikministeriets beslut om deras konstruktioner och utrustning.

Fordon som används för transport av farliga ämnen ska i förses med nödvändig personlig skydds- och bekämpningsutrustning för föraren och då det gäller internationella ADR-transporter även med en ögonsköljningsflaska fylld med vatten för att skydda förarens ögon.

Ändamålsenliga räddnings- och återupplivningsanordningar (eller minst anvisningar om återupplivning) ska finnas tillgängliga på sådana arbetsplatser där risken för drunkning, kvävning eller elektriska stötar o.d. är särskild stor. I samband med dykningsuppdrag är det viktigt att på förhand ta reda på hur eftervården och användningen av tryckkammare kan arrangeras.

Förvaring av utrustningen för första hjälpen

Utrustningen skall förvaras i god ordning så att hjälpmedel och redskap är 
lättillgängliga och vid behov även kan tas med till olycksplatsen. På fasta arbetsplatser kan utrustningen t.ex. förvaras i ett första hjälpen-skåp, förpackad i en väggställning eller i en bärbar låda. Det bästa sättet att hålla sårförband för vård av små skador rena är att använda en skild låda (en s.k. plåsterautomat).

På lådan, skåpet eller förpackningen för första hjälpen-utrustningen skall det finnas ett tydligt urskiljbart och varaktigt märke som utgöras av ett vitt kors på grön botten (utom i de fall då man har rätt att använda FRK:s symbol).

Var utrustningen är placerad ska vid behov anges med hjälp av skyltar. På anslagstavlorna i arbetstagarnas personalrum eller i andra lämpliga rum ska informeras om var utrustningen är placerad. Samtidigt kan man informera om vilka personer som har utbildats i första hjälpen, vilka rutiner som ska följas vid beställning av utryckningsfordon.

För varje utrustningsenhet för första hjälpen (t.ex. skåp, låda eller annan förpackning) utses en särskild eller för hela arbetsplatsen gemensam ansvarig person som har som uppgift att minst en gång i månanden kontrollera mängden material och i vilket skick materialet är och se till ordningen på förvaringsstället. Vart femte år ska en grundläggande granskning av utrustningen göras. Då byts tillbehören ut i den mån det är nödvändigt, då det gäller läkemedel måste kontrollen ofta ske tidigare.

Det rekommenderas att det på arbetsplatsen finns en ändamålsenlig handbok för livräddande första hjälpen, väggaffischer för livräddande första hjälpen eller andra anvisningar som lämpar sig för specialförhållandena på arbetsplatsen.

För varje arbetsplatsgrupp finns den minimiutrustning som behövs för att ge första hjälpen (se rekommendations- och checklistan). Den föreslagna förteckningen är riktgivande. Den kan användas som hjälp vid anskaffning av utrustning för första hjälpen. Det är möjligt att ersätta förnödenheter och utrustning med andra som med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen kan anses vara minst lika väl lämpade för ändamålet.

På arbetsplatsen ska det finnas bårar eller en annan anordning för att vid behov kunna förflytta en person som insjuknat eller skadats. Det finns hjälpmedel som i många situationer är ändamålsenligare än vanliga bårar. Sådana är t.ex. lättviktsbårar och olika typer av bårmattor.  En vakuummadrass som avsevärt underlättar transporten av en patient med smärtor kan användas som transportunderlag eller som sådan även som bår om det behövs. Det är bra att i närheten av bårarna eller andra transportanordningar förvara anvisningar om i vilka ställningar skadade eller insjuknade personer skall transporteras.

På arbetsplatser med brand- och explosionsfara eller risk för stänk av frätande eller giftiga kemikalier ska en anordning för spolning av ögonen och en nöddusch ingå i utrustningen. Snabb tillgång till nöddusch eller ögonsköljning kan förebygga uppkomsten av allvarliga ögon- eller brännskador. Duscharna ska kontrolleras regelbundet att de fungerar och att vattnet är rätt tempererat. I Finland kan man också använda rent kranvatten (dricksvatten) för att skölja ögonen.

Ögonsköljningen kan även ordnas med en fast sköljpunkt (t.ex. i samband med en vattenkran), en flaska ögonsköljning eller en ögonsköljningsspray. Vid valet av lämpligt genomförande är det skäl att beakta riskerna på arbetsplatsen, till exempel om det finns risk för metallspån eller kemikaliestänk. Här kan man dra nytta av företagshälsovårdens expertis. Om det är nödvändigt att fortsätta skölja ögat på vägen till akuten kan även det ögonsköljmedel som tas med vara nödvändig utrustning.

Under arbetsresor utomlands kan det till exempel vara nödvändigt att ha med sig medicin mot diarré, antibiotika och andra läkemedel i enlighet med förhållandena i det land dit man reser och resans längd. 

Om du transporterar läkemedel utomlands ska du på förhand försäkra dig om att de är lagliga i det land dit du reser och att du har de dokument som behövs för att föra in dem i landet, till exempel ett läkemedelsrecept.

Exempel på innehållet i läkemedelsförpackningen för utlandskommenderingar:

• Bruksanvisning för varje läkemedel
• Värk-/febermedicin
• Medicin mot diarré
• Läkemedel mot åksjuka (vid behov)
• Antihistamin (vid behov)
• Hydrokortisonsalva (för solbränna och insektsbett)
• Antibiotika (vid behov)
• Sömnmedel (vid behov)
• Myggmedel och -salva (vid behov)
• Acetylsalicylsyra 250 mg (för långa flygresor)
• Antiseptisk lösning för sårrengöring
• Förbandsförnödenheter (kompresser, plåster)
• Sterila nålar
• Vattenreningstabletter eller -filter (beroende på destinationsland)

Bestämmelser om fartygsapotek finns i lagen om fartygsapotek (584/2015).

Beroende på arbetsplatsens storlek, art och läge kan det vara praktiskt att ställa ett lämpligt rum, utmärkt meden skylt, till förfogande för första hjälpen och akutvård. Rummet kan samtidigt tjäna som vilorum vid lindrigare sjukdomsfall.

Om företagshälsovården har en akutmottagning på arbetsplatsen eller i omedelbar närhet är det skäl att utrusta rummet med akutvårdsmaterial och läkemedel. Den behövliga utrustningen beror på arbetsplatsens art och läge såväl som på vilken utbildningsgrad och vilka färdigheter företagshälsovårdspersonalen har. Utrustningen kan bestå av återupplivningsutrustning, defibrillator, utrustning för transfusion av vätska och läkemedel och lösningar för akutvård såväl som tillbehör för att sy sår.