Anställningsförhållande
Lönebetalning
Denna sida finns också på estniska, ryska, litauiska och polska.
Lönen ska betalas den sista dagen i respektive lönebetalningsperiod, såvida inget annat avtalats i arbetsavtalet eller kollektivavtalet. I kollektivavtal för flera branscher finns bestämmelser om lönebetalningsperioder och lönedagar.
Vad avses med lönebetalningsperiod?
Med lönebetalningsperiod avses den tidsperiod för vilken den aktuella lönen betalas. Lönebetalningsperioden är i allmänhet två veckor eller en månad lång. Om grunden för tidlön är en kortare tid än en vecka, exempelvis tim- eller daglön, ska lönen enligt arbetsavtalslagen betalas minst två gånger per månad. En månadsavlönad arbetstagares lön ska betalas en gång per månad. Om arbetstagarens lön fastställs på basis av en vecka är lönebetalningsperioden en månad.
I arbete med prestationslön, såsom entreprenadarbete, får lönebetalningsperioden enligt huvudregeln vara högst två veckor lång. I ett för arbetsgivaren bindande kollektivavtal kan det finnas preciserande bestämmelser om utbetalning av prestationslön.
Om hela eller största delen av arbetstagarens lön betalas i form av vinstandel eller provision, får betalningsperioden inte förlängas så att den är över en månad lång.
Endast i exceptionella fall får lönebetalningsperioden vara över en månad lång. I praktiken är detta möjligt i situationer där arbetstagaren utöver en fast grundlön, till exempel månadslön, får en del av lönen i forma av provision eller vinstandel. Betalningsperioden för dessa andelar kan vara längre än lönebetalningsperioden på en månad. Även i dessa fall får betalningsperioden dock vara högst 12 månader lång.
Exceptionell löneutbetalningsdag
Förfallodagen för lönen är den närmast föregående vardagen om arbetstagarens lön förfaller till betalning på
- en lördag eller söndag
- en kyrklig högtidsdag
- självständighetsdagen eller första maj
- julafton eller midsommarafton.
Hur ska lönen betalas?
Lönen ska betalas in på det bankkonto som arbetstagaren har uppgett. Enligt arbetsavtalslagen ska lönen utbetalas vid varje lönebetalningsperiods sista dag. I praktiken innebär detta att lön som betalas ut via ett finansiellt institut ska finnas på arbetstagarens konto så att arbetstagaren kan lyfta lönen på löneutbetalningsdagen. Det är möjligt att man i arbetsavtalet eller i ett för arbetsgivaren bindande kollektivavtal har avtalat om en löneutbetalningsdag utanför lönebetalningsperioden. I kollektivavtal för flera branscher finns bestämmelser även om lönebetalningsperioder och lönedagar. Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för betalningssättet.
Lönen får betalas kontant endast av tvingande skäl, till exempel när arbetstagaren saknar bankkonto eller arbetsgivaren inte har kännedom om det. Arbetsgivaren ska ha ett av arbetstagaren undertecknat kvitto på betalning av lön kontant eller någon annan utredning som verifierar betalningen.
Löneuträkning
I samband med varje lönebetalning ska arbetsgivaren ge arbetstagaren löneuträkning. Löneuträkningen är en viktig handling för arbetstagaren när han eller hon till exempel ansöker om socialskyddsförmåner, såsom utkomstskydd. Av löneuträkningen ska framgå vad arbetstagaren förtjänat under lönebetalningsperioden. För att lönens riktighet ska gå att kontrollera ska lönens storlek och de grunder enligt vilka den bestäms framgå av uträkningen.
De grunder enligt vilka lönen bestäms är bland annat
- lönebetalningsperiodens arbetstimmar och timlön
- beloppet av lönetillägg, såsom kvälls- eller nattarbetstillägg och antalet timmar som berättigar till tilläggen.
Som mall för de uppgifter som ska anges i löneuträkningen kan man använda Finlands standardiseringsnämnds standard för löneintygets innehåll.
På basis av den ska löneuträkningen innehålla
- arbetstagarens namn, yrke och födelsetid
- arbetsgivarens namn och verksamhetsställets hemkommun
- datum då anställningsförhållandet börjat och eventuellt upphört
- det intjänade lönebeloppet enligt förskottsinnehållning från föregående kalenderår, det pågående kalenderåret samt den senaste lönebetalningsperioden
- lönebetalningsperioden
- förskottsinnehållning som utförts den senaste lönebetalningsperioden
- tillägg som betalats för skiftes- och säsongarbete från den senaste lönebetalningsperioden
- semesterpenning och semesterersättningar
Lönebetalning när anställningsförhållandet upphör
När anställningsförhållandet upphör, upphör också lönebetalningsperioden. Oberoende av vilken lönebetalningsperiod man använt under anställningsförhållandet förfaller arbetstagarens fordringar den dag då anställningsförhållandet upphör.
Om arbetsgivaren och arbetstagaren dock under anställningsförhållandet avtalat om en löneutbetalningsdag som infaller senare än när lönebetalningsperioden upphör eller om en löneberäkningstid enligt kollektivavtal tillämpas på anställningsförhållandet, kan ett sådant avtal även tillämpas när anställningsförhållandet upphör. Då är löneutbetalningsdagen först vid den avtalade tidpunkten efter att anställningsförhållandet upphört.
Att reservera beräkningstid för betalning av slutlönen är viktigt till exempel i situationer där arbetsgivaren ännu inte har kännedom om alla faktorer som inverkar på löneräkningen den dag då anställningsförhållandet upphör.
Anmälan till inkomstregistret
Arbetsgivaren, eller annan utbetalare av prestation, ska anmäla prestationerna till inkomstregistret. Om uppgifterna inte finns i inkomstregistret bör arbetstagaren kontakta arbetsgivaren eller annan utbetalare av prestationen för att kontrollera huruvida uppgifterna anmälts till inkomstregistret. Arbetsgivaren är också skyldig att rätta till felaktiga uppgifter i inkomstregistret. Mera information om inkomstregistret finns på adressen Vero.fi.
