Arbetarskydd på arbetsplatsen
Riskbedömning
Riskhanteringen är systematisk och planmässig verksamhet för att skapa säkra arbetsförhållanden.
Riskhanteringen omfattar tre faser:
- att identifiera faror och missförhållanden
- att bedöma betydelsen av riskerna som anknyter till farorna med tanke på de anställdas hälsa och säkerhet
- att förhindra, eliminera eller minska riskerna.
Delar i riskbedömningen. Med riskhantering avses systematisk verksamhet för att identifiera, bedöma och minska riskerna.
Klassificeringen anger hur allvarlig en risk är
Arbetsgivaren ska sträva efter att eliminera alla faror som anknyter till ett arbete. I praktiken kan dock inte alla faror elimineras (t.ex. kunder som beter sig våldsamt). I detta fall ska en bedömning göras av betydelsen av den återstående faran för arbetstagarens hälsa och säkerhet, dvs. omfattningen av risken.
Det finns olika metoder som kan tillämpas för att beräkna ett numeriskt värde för omfattningen av risken. Det rekommenderas att man på arbetsplatsen börjar tillämpa någon av dessa metoder, eftersom de kan vara till hjälp för att påvisa utvecklingen av arbetarskyddet mellan bedömningarna.
Omfattningen av risken fastställs utifrån hur allvarliga och sannolika följderna av en händelse är. Ju allvarligare följden blir och ju större sannolikheten för ett tillbud är, desto större är risken. Riskerna kan klassificeras exempelvis utifrån tabellen nedan enligt följande skala:
1 betydelselös, 2 uthärdlig, 3 måttlig, 4 betydande och 5 outhärdlig.
| Sannolikhet att risken uppstår | Ringa följder | Skadliga följder | Allvarliga följder |
| Osannolik | 1 Obetydlig risk | 2 Acceptabel risk | 3 Måttlig risk |
| Möjlig | 2 Acceptabel risk | 3 Måttlig risk | 4 Betydande risk |
| Sannolik | 3 Måttlig risk | 4 Betydande risk | 5 Oacceptabel risk |
Tabell 1. Mall för riskklassificeringen
Riskerna ska aktivt minskas
Arbetsgivaren måste ta kontroll över riskerna, dvs. minska dessa till minst en nivå där minimikraven i lagar och bestämmelser uppfylls och arbetsgivaren utsätts för en så liten fara som möjligt.
Då det gäller en låg, betydelselös risk anses det att man inte försöker uppnå någon betydande höjning av säkerhetsnivån genom att minska risken. Då det gäller en lindrigt höjd risk kan man tala om en uthärdlig risk. I detta fall ska faror som ger upphov till risker tas under specialgranskning, och efter behov ska åtgärder vidtas för att minska risken. Det lönar sig dock alltid att minska riskerna, om det bidrar till ett smidigare arbete.
Ju mer betydande en risk har bedömts vara, desto snabbare måste åtgärder vidtas för att förebygga dessa. En risk kan också vara så stor, dvs. outhärdlig, att ett arbete inte får påbörjas eller fortsättas innan risken har minskats.
| RISK |
ATT BEAKTA I PLANERINGEN AV ÅTGÄRDER |
| OBETYDLIG |
|
| ACCEPTABEL OCH MÅTTLIG |
Att fundera över: Kunde säkerheten förbättras genom enkelt genomförbara lösningar? |
| BETYDANDE OCH OACCEPTABEL |
Att fundera över: Är arbetsgivarens system för säkerhetshanteringen tillräckligt? |
Tabell 2. Att beakta i planeringen av åtgärder
Principer och kriterier för minskning av risker
Vid minskning av risker ska arbetsgivaren försöka iaktta principerna i arbetarskyddslagen:
- primärt ska uppkomsten av faror förhindras
- om uppkomsten inte kan förhindras ska farorna elimineras
- om farorna inte kan elimineras ska ett faromoment ersättas med ett annat mindre farligt
- generellt effektiva arbetarskyddsåtgärder vidtas före individuella åtgärder (det primära är exempelvis att kapsla in en maskin som ger upphov till buller, och först sekundärt ska hörselskydd skaffas för arbetstagarna, om bullret fortfarande efter inkapslingen överskrider tillåtna nivåer)
- beaktande tas till den tekniska utvecklingen och utvecklingen av andra metoder.
De åtgärder som väljs för att rätta till arbetsförhållandena kan bedömas till exempel enligt följande kriterier:
- Höjd säkerhetsnivå: ju effektivare man genom en åtgärd kan minska större risker, desto bättre är den.
- Omfattningen av konsekvenserna: ju fler risker eller ju fler människors säkerhet åtgärden påverkar, desto bättre är den.
- Uppfyllelse av kraven: om man med hjälp av en åtgärd kan rätta till brister som förekommit i uppfyllandet av de legislativa kraven, intressentgruppernas krav eller kraven som man själv satt upp, lönar det sig att vidta denna.
- Smidigare verksamhet: om arbetet blir smidigare tack vare en åtgärd, lönar det sig att vidta denna, även om konsekvenserna för säkerheten i arbetet blir ringa.
- Kostnadseffektivitet: de bästa åtgärderna är inte nödvändigtvis dyra. Även med hjälp av små förbättringar kan man ofta uppnå betydande resultat, nästan gratis.
Genom riskhantering kontroll över säkerheten
God riskhantering kräver fortlöpande uppföljning och utveckling av verksamheten. Man ska ge akt på arbetsmiljön och samla in information om faror exempelvis under arbetsplatsrundor och med hjälp av personalenkäter. Också utvecklingsförslagen i företagshälsovårdens arbetsplatsutredning ska beaktas. Dessutom ska arbetsgivaren följa upp sjukfrånvaron och statistiken över olycksfall. Tillbud och faktorer som bidragit till dessa ska redas ut samt förhållanden som äventyrar hälsan avhjälpas.
Syftet med fortlöpande uppföljning och utveckling är att permanent höja säkerhetsnivån. Då kan man också tala om kontroll över säkerheten, och åtgärderna som vidtas för säkerheten och hälsan beaktas i alla delar av organisationens verksamhet. Målen för hanteringen av säkerheten härleds ur arbetarskyddets verksamhetsprogram. Grunden för detta utgörs av utvecklingsbehoven som observerats i bedömningen av faror samt konsekvenserna av faktorerna som anknyter till arbetet och arbetsmiljön.
Antalet olycksfall, sjukdomsfall och frånvarodagar minskar när man har kontroll över arbetarskyddet. Samtidigt förbättras arbetsplatsens produktivitet.
