I arbetsavtal med varierande arbetstid finns inte ett fast antal timmar, utan arbetstagares arbetstid varierar mellan det överenskommet minimi- och maximiantalet arbetstimmar. Det är möjligt att komma överens om till exempel 0–40 timmar i veckan eller 10–30 timmar i veckan. Om man har kommit överens om ett minimiantal på noll timmar i veckan eller under en längre granskningsperiod, menas en så kallad nollavtal. Det är frågan om ett arrangemang med varierande arbetstid även när arbetet utförs vid behov när arbetstagaren blir kallad i jobbet.

Bestämmelser om varierande arbetstid finns i arbetsavtalslagen 55/2001 och i arbetstidslagen 872/2019.

Bestämmelserna i dessa lagar inkluderar:

• förutsättningar för förhandlingar gällande varierande arbetstid (AAL 1 kap. 11 §)
• villkor om varierande arbetstid (arbetsavtalslagen 1 kap. 11 §)
• en utredning över de centrala villkoren för arbetet måste ges när man tillämpar varierande arbetstid (AAL 2 kap. 4 §)
• lön för sjukdomstid (AAL 2 kap. 11 §)
• lön för uppsägningstid (AAL 6 kap. 4 a §)
• arbetstagarens samtycke för mertidsarbete (arbetstidslagen 17 §)
• krav som gäller avtal med varierande arbetstid vid planeringen av arbetsskift (arbetstidslagen 30 a §).

Hurdana avtal påverkas av detta?

• Arbetstidsvillkor där man inte har kommit överens om en minimiarbetstid, men man har kommit överens om ett maximum för ordinarie arbetstid (t. ex. 0–40 tim./v.)
• Arbetstidsvillkor där man har kommit överens om ett minimum och maximum för ordinarie arbetstid (t.ex. 15–35 tim./v.)
• Avtal enligt vilka arbetstagaren kallas skilt i arbetet och där man inte har kommit överens om ordinarie arbetstid (0 tim./v.).

Och hurdana påverkas inte?

• Genomsnittlig arbetstid och flextid
• Ett arbetstidsarrangemang där arbetstagaren får själv bestämma om längden på arbetstiden, såsom arbete baserad på provisions- eller prestationslön där arbetstagaren själv bestämmer hur mycket hen arbetar
  • I regel ändras arbetstidslagen inte i sådana avtalsförhållanden.
• Ett arrangemang där parterna kommer överens om ett anställningsförhållande för viss tid skilt för var arbetsgång
  • En så kallad ramavtalsmodell (jfr. med att kallas i arbete vid behov).

Förutsättningarna för överenskommelser gällande varierande arbetstid

• På arbetstagarens initiativ (det lönar sig att anteckna orsaken i arbetsavtalet, t.ex. studier)
• På arbetsgivarens initiativ när behovet av arbetskraft varierar
  • Om arbetstiden i själva verket visar sig vara fast är varierande villkoret ogiltigt och arbetstidsvillkoret måste tillämpas som fast
  • Kan inte avtalas som mindre än det verkliga behovet på arbetsgivarens initiativ.

Arbetstidsvillkoret ska granskas årligen

• Arbetsgivaren ska med minst 12 månaders mellanrum granska hur arbetstidsvillkoret i arbetsavtalet fullföljs.
• Arbetsgivaren ska meddela arbetstagaren tidpunkten när arbetstidsvillkoret granskas.
• Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren eller hens företrädare lägga fram en skriftlig redogörelse för resultatet av granskningen och de omständigheter som ligger till grund för det.
  • Om arbetsgivaren inte ger en redogörelse, kan man be arbetarskyddsmyndigheten om hjälp.
• Om antalet utförda arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att den i arbetsavtalet avtalade minimiarbetstiden kan vara längre, ska arbetsgivaren inom en månad efter granskningen erbjuda arbetstagaren ett avtal om ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar resultatet av granskningen.
  • Arbetstagaren kan vägra att ändra arbetstidsvillkoret.
• Om arbetsgivaren helt upphör att erbjuda arbete, ska arbetsgivaren på arbetstagarens begäran skriftligen redogöra för orsakerna till den minskning av det arbete som erbjuds.

Information om de centrala villkoren i arbetet

• De centrala arbetsvillkoren ska anges i arbetsavtalet eller den skriftliga redogörelsen för arbetstiden.
• Om arbetstagarens arbetstid varierar ska arbetsgivaren dessutom ge en redogörelse för
  • i vilka situationer och i vilken utsträckning det uppstår ett behov av arbetskraft för arbetsgivaren
    • beskriver de situationer då arbetsgivaren sannolikt har ett behov av en arbetsinsats
    • inte bindande, utan informativ
  • de veckodagar och klockslag under vilka arbetsgivaren enligt 30 a § i arbetstidslagen kan låta utföra arbete utan att varje gång be om arbetstagarens samtycke.

Lön för sjukdomstid vid varierande arbetstid

• Arbetstagaren har rätt till lön under sjukdomstiden om arbetstagaren skulle ha arbetat om hen haft arbetsförmåga.
• I praktik har detta visats genom t.ex. arbetsskiftsförteckningen
• Om arbetstagarens arbetsturer inte har antecknats i arbetsskiftsförteckningen, är arbetstagaren berättigad till lön under sjukdomstiden:
  • om man har kommit överens om arbetsskiftet på andra sätt eller
  • om man med hänsyn till omständigheterna annars kunde ha förväntat sig att arbetstagaren skulle ha arbetat om hen haft arbetsförmåga (t.ex. arbetar varje måndag).
• En avvikelse kan göras med kollektivavtalet.

Lön för uppsägningstid vid varierande arbetstid

• Huvudregeln är sedvanlig lön.
• Om det arbete som arbetsgivaren erbjuder under uppsägningstiden understiger den genomsnittliga arbetsmängden under de 12 veckor som föregår det sista arbetsskiftet, ska arbetsgivaren ersätta det inkomstbortfall som beror på underskridningen.
  • Gäller inte om arbetsförhållandet har varat under en månad.

Bestämmelser som gäller för arbetstiden när man tillämpar varierande arbetstid

Samtycke för mertidsarbete

• Utöver arbetstiden som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen kan mertidsarbete utföras endast med arbetstagarens samtycke.
• Samtycket är begränsat och kan ges enbart
  • skilt för varje gång eller
  • för en kortare tidsperiod (t.ex. oförutsedd anhopning av arbete).

Arbetstagarens samtycke till arbetsskift som antecknas i arbetsskiftsförteckningen

• Gällande minimiarbetstiden (t.ex. 10–30 tim./v.) är arbetstagarens ställning densamma jämfört med en arbetstagare som tillämpar fast arbetstid.
• För avtal om varierande arbetstid krävs arbetstagarens samtycke för att anteckna ett arbetsskift i arbetsskiftsförteckningen, om arbetstiden
  • placeras utanför de veckodagar eller klockslag som avses i 2 kap. 4 § 3 mom. 9 punkten i arbetsavtalslagen
  • överskrider den minimiarbetstid som avtalats om i avtalet om varierande arbetstid.
• Ingen formbundenhet har fastställts för samtycket.
  • Arbetstagaren kan till exempel meddela sin arbetsgivare att hen är beredd att under en viss tidsperiod ta emot arbetsskift utanför de klockslag eller veckodagar som hen har meddelats i den skriftliga redogörelsen för arbetsvillkoren.
  • Dessutom kan arbetstagaren ge arbetsgivaren sitt samtycke till att ta emot arbetstimmar som överskrider den minimiarbetstid som avtalats om i arbetsavtalet.
  • Arbetstagaren har också rätt att ställa ramvillkor för sitt samtycke, till exempel meddela att arbetsskift som infaller vid en viss tidpunkt inte passar hen.
• Man kan avvika från samtycket genom kollektivavtal.

Exempel: Avtalsenlig arbetstid 10–30 timmar i veckan: