Statsrådets förordning om säkerheten vid asbestarbeten (798/2015) och statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om säkerheten i asbestarbeten (886/2025). Träder i kraft 21.12.2025 och delvis 21.12.2026.

Innehåll

1 § Tillämpningsområde | 2 § Definitioner | 3 § Utredning och begränsning av exponering | 3 a § Gränsvärde för och mätning av exponering | 4 § Avgränsning av och verksamhet på exponeringsområden | 5 § Serviceutrymmen | 6 § Särskild undervisning och handledning | 6 a § Asbestrivningsarbetarens kompetens | 7 § Asbestkartläggning | 8 § Skriftlig säkerhetsplan | 9 § Förhandsanmälan | 10 § Ledning och övervakning av asbestrivningsarbeten | 11 § Principer för säkert asbestrivningsarbete | 12 § Arbetsmetoder för asbestrivningsarbeten | 13 § Ytterligare krav på avskärmningsmetoden | 14 § Användning av personlig skyddsutrustning och säkerställande av dess funktionsduglighet | 14 a § Användning av arbetsredskap och säkerställande av deras funktionsduglighet | 15 § Säkerställande av exponeringsområdets renhet samt säkerhet vid fortsatt användning | 16 § Asbestkartläggning på fartyg | 17 § Asbestarbeten som utförts på ett utländskt varv

3 a § 3 mom. träder i kraft 21.12.2026: Vid bedömning av asbestexponering beaktas endast sådana fibrösa asbestpartiklar som har en längd på minst fem mikrometer och en diameter på högst tre mikrometer och minst 0,05 mikrometer och vars längd i förhållande till diametern är minst 3:1.

Tills dess att 3 a § 3 mom. träder i kraft tillämpas 3 § 3 mom. i den gamla förordningen (798/2015): Vid bedömning av om arbetstagarna exponeras för asbest beaktas endast sådana fibrösa asbestpartiklar som har en längd på minst fem mikrometer och en diameter på högst tre mikrometer och vars längd i förhållande till diametern är 3:1 eller mera. Asbestfiberhalten i arbetstagarens andningsluft i andningsskyddet får inte överstiga 0,01 fibrer/cm3.

3 a § 4 mom. träder i kraft 21.12.2026: Asbestfibrer i luften ska beräknas med elektronmikroskopi eller någon annan metod som blivit möjlig till följd av teknisk utveckling och med vilken motsvarande analytiska noggrannhet uppnås.

14 § 4 mom. träder i kraft 21.12.2026: I allt sådant asbestarbete där iakttagandet av det gränsvärde som anges i 3 a § 1 mom. förutsätter användning av andningsskydd som sluter tätt mot ansiktet, ska det säkerställas att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet då det tas i bruk och då förhållandena för användningen ändras samt därefter minst med ett års mellanrum.  Tillpassningsprovning ska utföras på arbetstagaren med en kvantitativ metod med undertryck eller metod för partikelmätning eller med någon annan metod som den tekniska utvecklingen möjliggör och som ger ett motsvarande tillförlitligt mätresultat. Testresultatet ska dokumenteras.

Tills dessa att 3 a § 4 mom. och 14 § 4 mom. träder i kraft tillämpas 14 § 3 mom. i den gamla förordningen (798/2015): Andningsskyddens täthet ska kontrolleras före användning. Dessutom ska det minst en gång om året säkerställas att andningsskydden är täta genom att arbetstagarens andningsluft testas på insidan av skyddet.

6 a § i förordningen träder i kraft 1.1.2026, fram till dess tillämpas 2 § behörighet för asbestrivningsarbetare i lagen om vissa krav på asbestsanering (684/2015).

1 § Tillämpningsområde

Denna förordning gäller asbestarbete.

Bestämmelser om tillståndsplikt för asbestrivningsarbete, behörighet för asbestrivningsarbetare och hälsoundersökning av arbetstagare utfärdas särskilt.

Bestämmelser om hantering av asbesthaltigt avfall utfärdas särskilt.

Anvisning

Förordningen tillämpas när arbetet utförs enligt ett arbetsavtal eller i en annan arbetssituation som omfattas av arbetarskyddslagen.

På en gemensam arbetsplats omfattas bestämmelserna av arbetsgivarnas och andra aktörers omsorgsplikt. Enligt arbetarskyddslagen innebär det att den arbetsgivare som har den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats (51 §), egenföretagare (53 §) samt på en gemensam byggarbetsplats, huvudentreprenören och byggherren (52 §) ska följa bestämmelserna i förordningen. Även planeraren (57 §) ska i sin planering beakta bestämmelserna i lagen och förordningen.

Dessutom är innehavaren av en byggnad enligt arbetarskyddslagen (61 § och 62 §), hamninnehavaren och redaren skyldiga att följa bestämmelserna i förordningen.

Enligt 32 § i statsrådets förordning om avfall (978/2021) ska avfallsinnehavaren ska se till att asbestavfall som uppkommer i verksamheten samlas in och utan dröjsmål transporteras för behandling åtskilt från annat avfall.

Vid förvaring och transport av asbestavfall ska det användas hållbara emballage som kan förslutas tätt och som försetts med information om att de innehåller asbest.

Emballagen ska hanteras med försiktighet och omsorg så att de inte går sönder.

Bestämmelser om behandling av asbest på avstjälpningsplatser finns i statsrådets förordning om avstjälpningsplatser.

Vid hantering av asbestavfall utanför asbestrivningsarbetet tillämpas arbetarskyddslagen och avfallslagen.

2 § Definitioner

I denna förordning avses med

1. asbest följande fibrösa silikater:

a) aktinolit CAS Nr 77536–66–4,
​​​​​​​b) amosit CAS Nr 12172–73–5,
c) antofyllit CAS Nr 77536–67–5,
d) krysotil CAS Nr 12001–29–5,
e) krokidolit CAS Nr 12001–28–4,
f) tremolit CAS Nr 77536–68–6,
g) erionit CAS Nr 12510–42–8,

2. asbestarbete är asbestrivningsarbete eller annan hantering av produkter eller ämnen som innehåller asbest så att det kan föranleda exponering för asbestdamm,

3.  asbestrivningsarbete är rivning och avlägsnande av konstruktioner och tekniska system som innehåller asbest, skyddande av konstruktioner som ska bevaras, städning av rivningsobjektet och annat sådant arbete i omedelbar anslutning till rivning och avlägsnande av konstruktioner som kan föranleda exponering för asbestdamm.

Bestämmelserna om asbestrivningsarbete i denna förordning tillämpas också på sådant underhåll och sådan service av byggnaders och fartygs konstruktioner och anordningar innehållande asbest vid vilka det bildas asbestdamm.

Anvisning

Asbestrivningsarbete är den vanligaste formen av asbestarbete och räknas i allmänhet som byggnadsarbete. Asbestrivningsarbete omfattar rivning och avlägsnande av konstruktioner och tekniska system som innehåller asbest, skyddande av konstruktioner som ska bevaras, städning av rivningsobjektet och annat sådant arbete i omedelbar anslutning till rivning och avlägsnande av konstruktioner, såsom avskärmning och hantering av asbestavfall.

Asbestrivningsarbete omfattar inte demontering av avskärmningar efter asbestrivningsarbete när området har konstaterats vara fritt från asbest på det sätt som anges i 15 § i förordningen.

Bestämmelserna om asbestrivningsarbete gäller även service och underhåll av byggnader och fartyg där asbestdamm kan uppstå.

Asbestsanering kräver tillstånd som beviljas av arbetarskyddsmyndigheten. Bestämmelser om detta finns i 3 § i lagen om vissa krav på asbestsanering (684/2015).

Enligt lagen krävs inte tillstånd för asbestsanering vid kortvariga servicearbeten, under förutsättning att man inte hanterar spröda asbestmaterial eller andra konstruktioner på ett sätt som frigör asbestfibrer, och att man inte heller kapslar in eller täcker över oskadade asbesthaltiga mateial.

Tillstånd behövs inte heller för asbestkartläggning eller annan provtagning. Kartläggningens omfattning eller antalet provtagningar påverkar inte tillståndsplikten.

Som annat asbestarbete räknas hantering av produkter eller ämnen som innehåller asbest och som kan förorsaka exponering för asbestdamm. Dessa arbeten kräver inte tillstånd för asbestsanering.

Asbestarbete förekommer bland annat i gruvor och vid vidareförädling, där natursten bryts och behandlas. Damm från gruvor och anrikningsverk kan innehålla rikligt med asbestfibrer.

Asbestarbete utförs även i viss mån i samband med underhåll av museibilar och försvarsmaktens fordon.

Asbestarbete utförs vid rivning och skrotning av acetylengasflaskor. Denna verksamhet kräver i allmänhet miljötillstånd och sker i en sluten process.

Asbestarbete är alltid förknippat med risk för exponering för asbest. Därför ska tillräckliga åtgärder vidtas för att förhindra exponering under arbetet, i enlighet med kraven i förordningen.

3 § Utredning och begränsning av exponering

​​​​​​​Bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att utreda och bedöma risken för att arbetstagarna exponeras för asbestdamm finns i 10 § 1 mom. i arbetarskyddslagen (738/2002).

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarens exponering för asbest i arbetet minimeras och att antalet arbetstagare som exponeras eller sannolikt exponeras är så litet som möjligt.

Asbestarbete ska i första hand utföras så att det inte bildas asbestdamm.  Om detta inte är möjligt på grund av arbetets art, ska arbetet utföras så att det ger upphov till så lite asbestdamm som möjligt i luften. Dammbindning, punktutsugning eller kontinuerlig sedimentation eller andra lämpliga metoder ska användas för att förhindra och minska bildandet av damm.

Om det föreligger skälig anledning att misstänka att asbestdamm kan frigöras i andningsluften i ett arbete där asbest inte har identifierats innan arbetet inleds, ska arbetet inom influensområdet avbrytas.  Arbetet får fortsättas först när arbetsgivaren har utrett risken för exponering och vid behov vidtagit åtgärder för att skydda arbetstagarna.

Anvisning

Arbetsgivaren ska utreda de risker som arbetet medför och vid behov bedöma restriskens betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Utredningen och bedömningen ska göras på det sätt som anges i 10 § i arbetarskyddslagen.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarens exponering för asbest till följd av arbetet är så liten som möjligt. Arbetsgivaren ska även minimera antalet arbetstagare som utsätts för exponeringsrisk eller sannolik exponeringsrisk. Exponeringsrisk kan uppstå för arbetstagare som utför annat arbete, till exempel vid skada på avskärmning, skadad utrustning eller av någon annan orsak.

Arbetsgivaren ska planera och vidta åtgärder för att förhindra att asbestdamm bildas under arbetet samt begränsa eventuellt asbestdamm till ett minimum. För att förhindra och begränsa att asbestdamm bildas ska arbetsmetoder användas som gör att material eller konstruktioner som innehåller asbest bryts sönder så lite som möjligt. För att förhindra spridning av asbestdamm ska punktutsug, bevattning, rivningspåsar eller andra metoder och redskap som är lämpliga för dammbekämpning användas.

Paragrafen innehåller krav på att exponeringsrisken i arbetet utreds samt en skyldighet att avbryta arbetet vid behov. Skyldigheten tillämpas inte bara när tidigare oupptäckta asbestmaterial påträffas vid rivningsarbeten, utan även vid annat arbete där det i material, konstruktioner eller i mark- och berggrund finns grundad anledning att misstänka förekomst av asbest, då dessa ska bearbetas eller hanteras så att asbest kan frigöras. Kravet omfattar även skyldighet att anmäla asbestfynd till byggherren, vilket ska leda till en komplettering av asbestkartläggningen. Bestämmelsen i 12 § om material vars asbesthalt, trots utförda utredningar, inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt kvarstår oförändrad. Sådant material ska behandlas och hanteras som om det innehåller asbest och ska rivas med avskärmningsmetoden. I situationer (t.ex. i gruvor, vid tunnelbyggande och vid vidareförädling) där de utredningar av berggrunden som ligger till grund för hanteringen av asbestrisken inte med säkerhet kan anses tillräckliga, ska arbetsgivaren fastställa rutiner för uppföljning och förfaranden för att identifiera förekomster av asbest.

Den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska på en gemensam byggarbetsplats sörja för säkerheten i arbetsmiljön, och även beakta riskerna som rivning av konstruktioner som innehåller skadliga ämnen medför. Den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska fortlöpande övervaka och samordna den verksamhet som arbetsgivare och egenföretagare bedriver på arbetsplatsen samt samt säkerställa att samtliga aktörer fullgör sina skyldigheter gällande arbetssäkerhet och säkra arbetsmetoder. Den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska utvärdera hur de vidtagna åtgärderna påverkar säkerheten och hälsan i arbetet samt vid behov vidta ytterligare, mer effektiva säkerhetsåtgärder. Med hänvisning till ovanstående ska den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet avbryta arbetet inom det berörda området i situationer där det finns grundad anledning att misstänka att asbestdamm har frigjorts i andningsluften i ett område där asbest inte tidigare har identifierats. Utöver den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet är även enskilda arbetsgivare skyldiga att avbryta arbetet i dylika situationer.

3a § Gränsvärde för och mätning av exponering

Arbetsgivaren ska utifrån riskbedömningen och med beaktande av arbetets olika skeden fastställa behovet av regelbundenheten av mätningarna av luften på arbetsplatsen samt genom behövliga åtgärder säkerställa att asbesthalten i arbetstagarens andningsluft inte överskrider 0,01 fibrer per kubikcentimeter som ett tidsvägt medelvärde under åtta timmar.

Mätningarna ska genomföras så att de representerar arbetstagarnas personliga exponering för asbestdamm.  Av den som utför mätningen krävs tillräckligt yrkeskunnande för att ta nödvändiga prover och bedöma dem. Mätningarna ska dokumenteras.

Vid bedömning av asbestexponering beaktas endast sådana fibrösa asbestpartiklar som har en längd på minst fem mikrometer och en diameter på högst tre mikrometer och minst 0,05 mikrometer och vars längd i förhållande till diametern är minst 3:1.

Asbestfibrer i luften ska beräknas med elektronmikroskopi eller någon annan metod som blivit möjlig till följd av teknisk utveckling och med vilken motsvarande analytiska noggrannhet uppnås.

Anvisning

Vid asbestarbete är den maximala tillåtna mängden asbestfibrer i andningsluften 0,01 fibrer/cm3. Asbestfiberhalten i andningsluften bestäms utifrån ett tidsvägt medelvärde mätt över åtta timmar.

Arbetsgivaren är skyldig att säkerställa att riskhanteringsförfarandet och de skyddsåtgärder som tillämpas i de använda arbetsmetoderna, såsom dammbekämpning och personlig skyddsutrustning, är tillräckliga för att förhindra exponering. Bedömningen av om dammbekämpningen är tillräcklig ska grunda sig på mätresultat. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att minska asbestfiberhalten i andningsluften till en nivå som understiger gränsvärdet. Arbetsgivaren ska ha mätdata över de asbestfiberhalter som uppstår till följd av rivning eller hantering av olika material. Utifrån dessa data ska mätintervallet fastställas och nödvändiga åtgärder vidtas för att minska asbestfiberhalten. Ju närmare gränsvärdet man befinner sig, desto oftare ska mätningar utföras. Det finns inget absolut minimikrav för hur ofta mätningar ska utföras. Vid bedömning av mätningsintervallet ska man bland annat beakta ändrade arbetsmetoder och deras inverkan på exponeringsrisken. Asbestfiberhalten i luften ska mätas i exponeringsområdet och vid behov även utanför. Mätningar ska även utföras i andra arbetsmiljöer om det finns saklig grund för detta, exempelvis vid misstanke om spridning av asbest på grund av skadad utrustning, avvikelse till följd av elavbrott, skador på avskärmning eller vid andra orsaker. Mätdata används även vid bedömning av mätintervallet vid arbeten i utrymmen utan undertrycksatt avskärmning. Vid bedömning av exponeringen beaktas det beräknade förhållandet mellan mätresultatet och det täthetsmätta andningsskyddets skyddseffekt. Mätningsskyldigheten gäller också vid rivning av spröda asbestmaterial, även om särskilda krav har ställts på rivningsarbetet. I dessa arbeten används mätresultatet för att bedöma behovet av utökad dammbekämpning samt för att bland annat fastställa nödvändiga pauser vid anvädning av andningsskydd.

Vid bedömning av exponeringen beaktas det beräknade förhållandet mellan mätresultatet och det täthetsmätta andningsskyddets skyddseffekt. Andningsskyddet ska förhindra att arbetstagaren exponeras under arbetet. Asbestfiberhalten i luften bestäms utifrån ett tidsvägt medelvärde mätt över en arbetsdag, dvs. åtta timmar. Vid arbete i miljöer med höga asbestfiberhalter i arbetsluften ska arbetet organiseras med pauser. Kontinuerligt eller direkt på varandra följande arbete får inte förekomma i förhållanden där andningsskyddets skyddseffekt inte är tillräcklig för att förhindra exponering. Exempel på sambandet mellan arbetsluftens maximala asbestfiberhalt och andningsskyddets skyddseffekt nedan.

Arbetsgivaren ska genom mätning visa att asbestfiberhalten i andningsluften inte överstiger 0,01 fibrer per kubikcentimeter, beräknat som ett tidsvägt medelvärde mätt över åtta timmar. Asbestfiberhalten i andningsluften i andningsskyddet får vara högst 0,01 fibrer/cm3. Detta innebär att arbetsluften får innehålla högst 2 fibrer/cm3 när andningsskydd med en praktisk skyddseffekt på 200 används. (2 fibrer/cm3: 200 = 0,01 fibrer/cm3).

Asbestfiberhalten i andningsluften i andningsskyddet får vara högst 0,01 fibrer/cm3. Om arbetsluften innehåller 6 fibrer/cm3 och ett andningsskydd med en praktisk skyddseffekt på 500 används (6 fibrer/cm3: 500 = 0,012 fibrer/cm3) kommer gränsvärdet att överskridas, vilket innebär att arbetet ska utföras med ett tryckluftsmatat andningsskydd.

Uppgifter om praktiska skyddseffekter för olika typer av andningsskydd kan fås från flera olika källor (t.ex. av tillverkaren). Arbetarskyddsmyndigheten rekommenderar dock att man använder Arbetshälsoinstitutets skyddskoefficienter (på finska) eller andningsskydd med en skyddseffekt som är högre än den som anges i anvisningen.

Mätningarna av asbestfiberhalten i asbestsaneringsområdet ska utföras så att de representerar arbetstagarnas personliga exponering för asbest under arbetet. Genom mätningen fastställs mängden asbestfibrer i arbetsluften som uppstår till följd av arbetet. Mätningen ska representera den exponering för asbest som arbetstagare utsätts för vid rivning av motsvarande material med samma metoder. Den personliga exponeringen för asbest bestäms utifrån asbestfiberhalten i luften på arbetsplatsen samt skyddseffekten hos det andningsskydd som arbetstagaren använder.

Kompetensen hos den som utför mätningen ska kunna påvisas exempelvis genom certifiering som asbest- och skadeämnessakkunnig (AHA-sakkunnig) eller genom lämplig yrkeskompetens och kännedom om gällande bestämmelser. Mätningen ska dokumenteras genom ett analysutlåtande. Analysutlåtandet ska åtminstone innehålla följande uppgifter: mätresultat (typ av asbest), mätmetod, mätplats, mätområde/mätpunkt, mättidpunkt, arbetsskede, konstruktioner som rivs, kontaktuppgifter och påvisad kompetens hos den som utfört mätningen.

3 mom. träder i kraft 21.12.2026. Fram till ikraftträdandet ska gällande metod för att fastställa asbestfiberhalten tillämpas: Vid bedömning av om arbetstagarna exponeras för asbest beaktas endast sådana fibrösa asbestpartiklar som har en längd på minst fem mikrometer och en diameter på högst tre mikrometer och vars längd i förhållande till diametern är 3:1 eller mera. Asbestfiberhalten i arbetstagarens andningsluft i andningsskyddet får inte överstiga 0,01 fibrer/cm3.

4 mom. träder i kraft 21.12.2026. Fram till ikraftträdandet ska gällande analysmetod tillämpas. Analyser ska alltid utföras med den mest tillförlitliga metoden. Detta utesluter inte ljusmikroskopi vid materialanalys. Även materialanalyser ska utföras med den metod som ger det mest tillförlitliga resultatet.

4 § Avgränsning av och verksamhet på exponeringsområden

Områden där arbetstagare kan exponeras för asbest ska klart avgränsas och förses med varningsskyltar.  Andra personer än de som är nödvändiga för att utföra asbestarbetet får inte ha tillgång till exponeringsområdena.

Arbetstagarna ska på exponeringsområdet använda sådana skyddskläder och sådan övrig personlig skyddsutrustning som asbestarbetet kräver.

Spridning av asbest utanför exponeringsområdet ska förhindras.  Asbesthaltiga ämnen och redskap och asbesthaltig utrustning ska när de flyttas från exponeringsområdet vara märkta och förpackade så att de inte medför några risker. Arbetstagarna ska innan de avlägsnar sig från exponeringsområdet rengöra sig från asbestdamm.

Det ska finnas lämpliga och ändamålsenligt utrustade utrymmen för rengöring från asbest.

Anvisning

Exponeringsområdet ska avgränsas tydligt och förses med varningsskyltar. Utanför exponeringsområdet ska information om det arbete som utförs presenteras väl synligt. Exponeringsområdet ska redovisas i säkerhetsplanen för asbestsanering och specificeras i förhandsanmälan om asbestsanering.

Exponeringsområdet får inte vara tillgängligt för andra personer än de som arbetar där. För arbetstagarna ska det finnas ett särskilt utrymme där de kan äta och dricka utan att utsättas för asbestdamm.

Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagarna använder den personliga skyddsutrustning och de skyddskläder som arbetet kräver.

Andningsskydd som används i asbestarbete ska alltid vara täthetstestade och uppfylla kraven för det aktuella arbetet. Arbetsgivaren ansvarar för att andningsskyddens täthet testas, detta gäller både halvmask och helmask.

• helmask med fläktassisterat andningsskydd och filter klass P3, eller
• tryckluftsmatad helmask där en tryckluftskompressor eller t.ex. en syrgasflaska tillför andningsluften.
• halvmask med filter av klass P3, eller minst P2 om arbetsförhållandena tillåter detta. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen och filtret är avsedda för asbestarbete.

Övrig personlig skyddsutrustning:

• dammtät engångsoverall med huva, utan fickor och veck. Varje arbetstagare behöver flera overaller varje arbetsdag
• engångsskyddshandskar
• gummistövlar eller motsvarande lätt rengörbara skor med lågprofilerad sula, vid behov försedda med spiktrampskydd och tåskydd
• ögonskydd, om de inte ingår i andningsskyddet
• skyddshjälm
• reflekterande varselkläder
• hörselskydd vid behov
• annan personlig skyddsutrustning som krävs utifrån de risker som identifierats i arbetet

Asbest får inte under några omständigheter spridas utanför exponeringsområdet. Arbetstagarna ska alltid genomföra personlig rengöring efter asbestrivningsarbetet. Rengöringen ska utföras i utrymmen utrustade med sådana redskap och anordningar som krävs för en ändamålsenlig rengöring

• engångsskyddskläder ska alltid dammsugas innan de förs ut från exponeringsområdet (i luftslussen eller vid övergången till exponeringsområdet). Därefter tas de av, placeras i en avfallsbehållare som försluts och omhändertas som asbestavfall.
• Ytor på andningsskydd och skor ska rengöras genom tvätt. Filtren i andningsskydden ska förslutas när de förs ut från exponeringsområdet.
• Asbesthaltigt material, och redskap och utrustning som använts ska omedelbart efter asbestrivningsarbetet förpackas separat från annat material. Förpackningarna ska märkas tydligt med texten "innehåller asbest/sisältää asbestia" innan de flyttas bort från exponeringsområdet.

5 § Serviceutrymmen

​​​​​​​För dammande service och övrigt underhåll av arbetsredskap som används i asbestarbeten ska det finnas särskilda serviceutrymmen där arbetet kan utföras säkert.

Serviceutrymmena ska rengöras regelbundet.

Anvisning

Dammalstrande underhåll och rengöring av anordningar och redskap som används vid asbestsanering utgör arbete som är direkt kopplat till asbestsanering. Sådant arbete ska utföras i ett för ändamålet avsett utrymme. Tillgång till serviceutrymme är också ett krav för beviljande av tillstånd för asbestsanering. Om företaget har ett serviceutrymmesavtal ska serviceutrymmet alltid vara tillgängligt. Även ett serviceavtal kan tecknas för underhåll av anordningar och redskap.

Utrymmet ska uppfylla följande krav:

• Utrymmet ska vara uppvärmt och ha en hållfast konstruktion (skivkonstruktion, inte plastvägg).
• Golv och väggytor ska vara utförda i material som tål våtrengöring. Väggarna ska ha en tvättbar ytbeläggning med en stänkhöjd på minst 1,5 m från golvet.
• Utrymmet ska vara utrustat med en vattenpost och avlopp. Avloppet ska vara försett med grovavskiljare som filtrerar bort asbestrester ur tvättvattnet. Avloppets grovfilter ska bytas ut efter varje underhålls- och rengöringstillfälle i utrymmet. Det filtrerade tvättvattnet från tvättstället i luftslussen kan ledas till serviceutrymmets avlopp eller samlas upp i en separat behållare i luftslussen.
• Utrymmena ska förses med varningsskyltar för asbest.
• Tillträdet till utrymmena ska ske via en tredelad luftsluss.
• Väggkonstruktionerna i luftslussen ska vara hållfasta. Dörrkonstruktionerna mellan de tre slusskamrarna (klaffdörrarna) får tillverkas i plast. Ersättningsluft som tillförs via luftslussen får inte stängas av helt, även om serviceutrymmet har en separat tilluftsöppning.
• Dörrkonstruktionerna ska vara utformade så att de sluter tätt vid eventuella störningar i undertrycket och därmed förhindra asbestfibrer att spridas via luftslussen.
• Luftslussens innersta kammare ska utrustas med kläddammsugare och avfallsbehållare. Det ska gå att använda, starta och stänga av kläddammsugaren från luftslussens innersta kammare.
• I den mellersta kammaren ska det finnas möjlighet till personlig rengöring, åtminstone ett tvättställ med rinnande vatten och en fast vattenpost.
• I den yttersta kammaren ska det finnas ett klädställ för förvaring av gångkläder.
• Transport av maskiner och anordningar som ska rengöras och underhållas ska kunna ske via luftslussen, om utrymmet inte har försetts med en separat dörr för detta ändamål. Varje kammare i luftslussen ska vara tillräckligt rymlig för att uppfylla sin avsedda funktion.
• Undertrycket i serviceutrymmet dimensioneras så att tryckskillnaden i utrymmet är minst 5 pascal i förhållande till angränsande utrymmen.
• En dammsugare ska finnas tillgänglig för att rengöra utrustning som ska underhållas. Kravet på dammsugare kan uppfyllas genom ett centraldammsugarsystem där en klädsug kan utgöra en av sugpunkterna. Det ska gå att använda, starta och stänga av dammsugaren från båda utrymmena oberoende av varandra.
• Övriga öppningar som leder till serviceutrymmet ska vara täta och kunna låsas från serviceutrymmet. Övriga öppningar ska vara låsta tills utrymmet har rengjorts.
• Luftbehandlingsanordningar i serviceutrymmet ska vara demonterbara för service och underhåll. Serviceutrymmet ska förses med ersättande luftbehandlingsanordningar under den tid serviceutrymmets ordinarie luftbehandlingsanordningar underhålls och rengörs. Detta ska beaktas vid installationen av anordningarna.

Luftbehandlingsanordningarna som används i serviceutrymmet ska förslutas efter att arbetet avslutats. Serviceutrymmet, luftslussen, luften i serviceutrymmet och alla ytor ska rengöras efter varje underhålls- och rengöringsarbete. Renheten ska konstateras genom en visuell besiktning och dokumenteras t.ex. i serviceutrymmets journal.

Luftbehandlingsanordningarna i serviceutrymmet ska vara lämpliga för asbestsanering. Funktionsdugligheten hos luftbehandlingsanordningarna i serviceutrymmet ska kontrolleras genom mätning när anordningen tas i bruk, i samband med byte av finfilter, i samband med andra ändringar som påverkar filtreringseffekten, men minst en gång om året. Varje luftbehandlingsanordning i serviceutrymmet ska ha en servicebok.

Andningsskydd får inte underhållas i ett smutsigt serviceutrymme. Andningsskyddets ytor ska vara rena och filtren ska vara förslutna när det förs ut från serviceutrymmet. Förslutna filter avlägsnas från andningsskyddet vid service och rengöring och förpackas som asbestavfall.

Den som arbetar i serviceutrymmet ska ha behörighet för asbestrivningsarbete. Andningsskydd och skyddskläder ska uppfylla kraven för arbete enligt avskärmningsmetoden.

6 § Särskild undervisning och handledning

Arbetsgivaren ska ge arbetstagare som utför asbestarbeten, med beaktande av deras arbetsuppgifter och arbetsmetoder, tillräcklig både teoretisk och praktisk undervisning och handledning i fråga om lagstiftning om asbestexponering och om följande:

1) asbestens egenskaper och effekter på hälsan,
2) gränsvärdet för exponering för asbest enligt 3 a § 1 mom., kontroll av att det underskrids och användning av mätinstrument,
3) de typer av produkter och material som sannolikt innehåller asbest,
4) verksamhet som medför exponering för asbest och vikten av förebyggande verksamhet för att minska exponeringen,
5) säkra arbetsmetoder samt säker verksamhet och skyddsutrustning,
6) skyddskläder, användningen av dem och hur arbetstagaren ska rengöra sig,
7) val, riktig användning och rengöring av andningsskydd och säkerställande av deras funktionsduglighet,
8) användning av maskiner och annan teknisk utrustning för att förhindra frigörandet och spridningen av asbestdamm,
9) hantering av asbestavfall,
10) nödfallsåtgärder,
11) hälsoundersökningar.

Undervisningen och handledningen ska kompletteras vid behov.  Undervisningen och handledningen ska ges på nytt minst vart tredje år.

Den som ger undervisning och handledning ska ha lämplig utbildning och tillräcklig förtrogenhet med de frågor rörande arbetssäkerhet och arbetshälsa som avses i 1 mom.

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får eller har fått ett skriftligt och daterat intyg över undervisningen och handledningen av vilket framgår

1) undervisningens och handledningens innehåll, längd och det språk på vilket den har getts,
2) namn, kompetens och kontaktuppgifter till den som ger undervisning och handledning.

Anvisning

Skyldigheten att undervisa och handleda gäller både asbestarbete och asbestrivningsarbete. Kravet på undervisning och handledning träder i kraft den 21 december 2025. Någon övergångsperiod tillämpas inte. Utbildningen ska uppfylla kraven i förordningen.

När förordningen träder i kraft ska arbetstagaren genomgå utbildning och därefter få ett intyg över genomförd utbildning. Därefter ska utbildningen upprepas åtminstone vart tredje år, och ett nytt intyg utfärdas efter genomförd utbildning.

Utbildningen ska vid behov kompletteras, helt eller delvis, om det upptäcks verksamhet som äventyrar säkerheten och som avviker från givna anvisningar eller om behov uppstår till följd av ändringade arbetsuppgifter. Det datum som anges i intyget fastställer tidpunkten för nästa ordinarie utbildning.

Kompletterande undervisning inom ett enskilt delområde ändrar inte tidpunkten för nästa ordinarie utbildning. För all tilläggsutbildning utfärdas ett separat intyg.

Utbildningen ska genomföras som närundervisning, och ska bland annat innehålla genomgång av utrustning, metoder och tillämpad praxis. Utbildning som genomförs helt på distans godkänns inte.

Utbildarna och handledarna ska ha lämplig utbildning och tillräcklig kunskap om arbetarskydd och arbetshälsa enligt 1 mom. Den som anordnar utbildningen ska anlita utbildare med kompetens inom varje delområde, till exempel en certifierad asbest- och skadeämnessakkunnig (AHA-sakkunnig), en arbetshygieniker, en ingenjör med kunskap om arbetarskydd vid asbestarbete eller en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Kompetensen hos respektive utbildare kan även grundas på yrkeserfarenhet, förutsatt att utbildaren genom erfarenhet har förvärvat tillräcklig kompetens inom de delområden som avses i förordningen. Varje utbildares kompetens ska anges i intyget.

Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagaren får eller har fått ett skriftligt och daterat intyg över genomförd utbildning. Av intyget ska följande framgå:
1) utbildningens innehåll, varaktighet och språk;
​​​​​​​2) utbildarens namn, kompetens och kontaktuppgifter. Kravet är entydigt.

Arbetstagaren och arbetsgivaren ska förvara intyget så att den genomförda utbildningen kan verifieras. Intyget ska förvaras så länge det är giltigt.

Tidpunkten för utbildningen ska anges i förhandsanmälan om asbestsanering enligt 9 §.

Utbildningen kan ges av en representant för arbetsgivaren som har tillräcklig kompetens inom respektive delområde eller av en utomstående sakkunnig. Även kompetensen övervakas med hjälp av de uppgifter som angetts i intyget.

6 a § Asbestrivningsarbetarens kompetens

Yrkeskompetenskrav för uppgiften som asbestrivningsarbetare är examensdelen Asbestarbeten som är en del av yrkesexamen inom husbyggnadsbranschen.

Träder i kraft 1.1.2026. Ingen ändring. Föreskrivs förutom i lagen, nu även i förordningen. Kompetenskravet är entydigt och är en förutsättning för att arbetstagaren ska kunna registreras som behörig asbestrivningsarbetare.

Asbestrivningsarbete får endast utföras och ledas av arbetstagare som är registrerade som behöriga asbestrivningsarbetare.

7 § Asbestkartläggning

​​​​​​​Byggherren eller någon annan som leder eller övervakar ett byggnadsprojekt som kan omfatta asbestrivningsarbete ska se till att det görs en asbestkartläggning.

I asbestkartläggningen ska

1) asbesten i rivningsobjektet lokaliseras,
2) typer och kvantiteter av asbest och av material som innehåller asbest utredas,
3) utredas mängden damm som den asbest och de material innehållande asbest som ingår i konstruktionen ger upphov till vid hantering och rivning.

Av den som gör asbestkartläggningen krävs tillräcklig förtrogenhet med asbest, förekomsten av den och rivning av konstruktioner samt det yrkeskunnande som krävs med beaktande av typen och omfattningen av den planerade kartläggningen.

Asbestkartläggningen ska dokumenteras och överlämnas till den arbetsgivare eller egenföretagare som inleder asbestrivningsarbete.

Vad som i denna paragraf bestäms om byggherren eller någon annan som leder och övervakar ett byggnadsprojekt tillämpas på arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på sådana gemensamma arbetsplatser som avses i 49 § i arbetarskyddslagen.

Anvisning

I asbestkartläggningen ska kartläggaren bedöma materialets benägenhet att damma och om materialet är sprött. I den kommande ändringen av hälsoskyddslagen, som träder i kraft senare, beaktas även kartläggarens kompetens och uppgifter. När asbestkartläggningen genomförs ska även andra skadliga ämnen kartläggas, om detta inte redan har gjorts som en separat asbest- och skadeämneskartläggning (AHA-kartläggning).

Rivning av konstruktionerna får inte påbörjas innan asbestkartläggningen har genomförts. Kravet på asbestkartläggning är entydigt. Om asbestkartläggning saknas är följande parter skyldiga att utreda olägenheter och risker i arbetet: den arbetsgivare som ska utföra arbetet, den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på den gemensamma arbetsplatsen, den som i huvudsak genomför byggprojektet, skyldigheten gäller även egenföretagare. Dessa utredningar ersätter inte skyldigheten att genomföra en asbestkartläggning och upphäver inte bestämmelserna om att kartläggning ska göras.

Asbestkartläggningen används som underlag i kostnadsberäkningar, anbudsförfrågningar och entreprenadavtal. En korrekt genomförd och aktuell asbestkartläggning utgör också en central del av utredningen av säkerheten och säkerhetsplaneringen vid asbestsanering. Särskilda bestämmelser om asbestkartläggning på fartyg finns i 17 § i förordningen.

Byggherren eller annan ansvarig för byggprojektet ska se till att en asbestkartläggning utförs innan asbestsaneringen påbörjas. Skyldigheten gäller den person eller organisation som genomför byggprojektet, eller annan motsvarande aktör som leder och övervakar byggprojektet. I de fall sådana saknas, är det beställaren av arbetet som är skyldig att utföra en asbestkartläggning.

Byggherren och den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska, som en del av säkerhetsplaneringen vid olika byggnadsskeden, vidta åtgärder för bland annat bekämpning och minskning av damm samt förhindrande av dess spridning, arbetshygieniska mätningar, samt samordning av abestrivningsarbeten och andra arbeten och arbetsskeden, även i fråga om skadliga ämnen. Risker med arbeten som medför exponering för asbest och andra kemiska ämnen ska särskilt utredas och bedömas i säkerhetsplaneringen.

I renoveringsprojekt ska man alltid utreda om de konstruktioner som rivs eller repareras innehåller skadliga och farliga ämnen, av vilka den vanligaste är asbest. Utredningen ska vara så systematisk och tillförlitlig att man utifrån den kan dra ändamålsenliga slutsatser om arbetets art. Kartläggningen ska i regel grundas på information om huruvida asbesthaltiga byggmaterial har använts vid konstruktionens uppförande. Om asbesthalten i en konstruktion inte kan säkerställas på annat sätt, ska den bedömas med hjälp av en laboratorieanalys. Om kartläggningen inte kan säkerställa att konstruktionen som ska rivas, hanteras eller avlägsnas är fri från asbest, ska arbetet genomföras som asbestsanering med avskärmningsmetoden.

Vid asbestkartläggningen ska asbesten lokaliseras, och dess typ och mängd ska utredas i det objekt som ska rivas. Med lokalisering avses att asbestens placering utreds och markeras på lokal- och byggnadsritningarna samt i arbetsbeskrivningarna så entydigt som möjligt, till exempel både med beskrivande text och med fotografier.

Vid fastställandet av asbestens typ ska krokidolit särskiljas från övriga asbesttyper. Vid asbestkartläggningen ska man dessutom utreda de asbesthaltiga materialens benägenhet att damma vid hantering och rivning. I kartläggningen ska man fastställa asbestmaterialens placering och särskilja spröda asbestmaterial. Kartläggningen ska dessutom ange på vilket sätt asbesthalten i materialet har fastställts.

En asbestkartläggning förutsätter att kartläggaren har tillräcklig kunskap om asbest, dess förekomst och rivning av konstruktioner. Kartläggaren ska också ha den yrkeskompetens som kartläggningens art och omfattning kräver. Kartläggarens kompetens ska kunna påvisas exempelvis genom utbildning i hälsoriktigt byggande, certifiering som asbest- och skadeämnessakkunnig (AHA-sakkunnig), eller på annat godtagbart sätt.

Till asbestkartläggarens grundläggande kompetens hör att identifiera asbestmaterial i befintliga konstruktioner, i kasserade konstruktionsmaterial samt i maskiner och anordningar i anslutning till byggnader.

Asbestkartläggaren ska dessutom ha kunskap om följande:

• aktuell lagstiftning och bestämmelser om asbest
• asbestens hälsoeffekter och exponeringsrisker
• de vanligaste sätten att använda asbest med hänsyn till byggnadernas ålder, användningsändamål och grundkonstruktioner samt vissa särskilda användningssätt i anslutning till brandsäkerhet och arkitektoniska lösningar
• metoder, begränsningar och praxis för att identifiera asbest, samt var analystjänster kan erhållas och hur provtagning ska genomföras.

Asbestkartläggningen ska dokumenteras och överlämnas till den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet, samt till den arbetsgivare eller egenföretagare som genomför asbestsaneringen, så att arbetet kan genomföras tryggt och säkert. I praktiken inkluderar byggherren vanligtvis asbestkartläggningen i det säkerhetsdokument som upprättas för planering och beredning av byggarbetet. Skyldigheten omfattar även arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten på en gemensam arbetsplats, enligt 49 § i arbetarskyddslagen. Detta säkerställer att asbestkartläggning även genomförs vid asbestsaneringar som inte utgör egentligt byggarbete, till exempel vid demontering av maskiner eller service- och underhållsarbeten på fastigheter.

8 § Skriftlig säkerhetsplan

En arbetsgivare som inleder asbestrivningsarbete ska för asbestrivningsarbetet göra upp en skriftlig säkerhetsplan utifrån den asbestkartläggning som avses i 7 § och den utredning och bedömning av riskerna i arbetet som avses i 10 § 1 mom. i arbetarskyddslagen.

Av säkerhetsplanen ska i behövlig omfattning framgå de åtgärder för bedömning, minskning och kontroll av exponeringen som ska genomföras för att trygga säkerheten vid arbetet och i arbetsmiljön.

Säkerhetsplanen ska delges de arbetstagare som deltar i asbestrivningsarbetet samt verksamhetsutövarna inom arbetets verkningsområde och deras arbetstagare.

Egenföretagare ska på sådana gemensamma arbetsplatser som avses i 49 § i arbetarskyddslagen följa bestämmelserna i 1–3 mom.

Anvisning

Planen grundas på den bedömning av riskerna i arbetet som avses i 10 § 1 mom. i arbetarskyddslagen samt på uppgifterna i asbestkartläggningen.

Planen ska ta hänsyn till spröda asbestmaterial.

Arbetsgivaren ska med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetstiderna, arbetsutrymmet, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena.

Den asbestkartläggning som upprättats av byggherren utgör ett grundläggande planeringsunderlag för arbetsgivare och egenföretagare som ska utföra asbestsaneringen.

Säkerhetsplanen för asbestarbetet ska innehålla följande uppgifter:

Säkerhetsplanen ska delges de arbetstagare som deltar i asbestsaneringen.

Säkerhetsplanen ska även delges den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet på den gemensamma byggarbetsplatsen. Den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ska presentera planen för byggherren. En arbetsgivare som inleder asbestsanering på en gemensam arbetsplats ansvarar för att planen delges de företagare och arbetstagare som berörs av arbetet.

9 § Förhandsanmälan

Arbetsgivare och egenföretagare ska på förhand meddela arbetarskyddsmyndigheten om sådant asbestrivningsarbete på arbetsplatsen som kräver tillstånd för asbestrivningsarbete.  Anmälan ska göras skriftligen, om möjligt minst sju dagar innan arbetet påbörjas. Utöver det som anges i 48 § 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) ska anmälan innehålla behövliga uppgifter om

1) arbetets art, när det inleds och hur länge det sannolikt kommer att fortgå,

2) platsen och de specificerade områden där arbetet utförs,

3) vem som beställt arbetet och dennes kontaktuppgifter,

4) inhyrda arbetstagares arbetsgivare,

5) centrala iakttagelser i asbestkartläggningen, datum för kartläggningen och vem som gjort den,

6) principer för begränsning av exponering för asbest och principer för säkert asbestrivningsarbete och arbetsmetoder som ska användas för asbestrivningsarbeten,

7) specificerad information om de apparater för behandling av luften som används för skydd och rengöring av arbetstagarna samt för förhindrande av spridning av asbestdamm och utrustningens egenskaper samt tidpunkten för den senaste testningen av den filtrerande effekten,

8) avfallsbehandling och namnet på den avstjälpningsplats dit avfallet förs,

9) vem som gjort anmälan och dennes kontaktuppgifter.

Anmälan till arbetarskyddsmyndigheten måste förnyas om det sker sådana förändringar i arbetsförhållandena som leder till att exponeringen för damm från asbest eller asbesthaltigt material ökar avsevärt. Dessutom måste anmälan kompletteras om någon annan än de arbetstagare som anmälts på förhand kommer att utföra rivningsarbete.

Innan arbetet påbörjas ska ett anslag med de uppgifter som avses i 2 mom. 1, 2 och 9 punkten fästas på en synlig plats utanför det exponeringsområde som avses i 4 §.

Anvisning

Arbetsgivare och egenföretagare som ska utföra arbete som kräver tillstånd för asbestsanering ska göra en förhandsanmälan till arbetarskyddsmyndigheten. Anmälan ska lämnas in till arbetarskyddsmyndigheten minst sju dagar innan arbetet inleds. Om detta inte är möjligt, ska ska anmälan göras så snart som möjligt. 
Uppgifter som ska ingå i anmälan är:

1) arbetets art, starttidpunkt och uppskattad varaktighet: Vid beskrivning av arbetets art ska de faktiska arbetsförhållandena beaktas. Starttidpunkten ska anges enligt den faktiska tidpunkt då arbetet inleds. Arbetets varaktighet ska anges som en uppskattning av arbetets faktiska varaktighet.

2) plats och specificerade områden där arbetet utförs: Adress, lägenhetens nummer och utrymme, exempelvis Brunnsgatan 1 A, 00100 S:t Michel, lägenhet A 6, badrum och kök.

3) namn och kontaktuppgifter för den som beställt arbetet: Ange om beställaren är ett företag, en privatperson eller annan aktör, samt kontaktperson och kontaktuppgifter.

4) uppgifter om uthyrda arbetstagares arbetsgivare: Den uthyrda arbetstagarens arbetsgivare är det bemanningsföretag som hyrt ut arbetstagaren. 

5) observationer i samband med asbestkartläggningen, datum då asbestkartläggningen utförts och vem som utförde den: Om ingen kartläggning har utförts kan uppgifter om datum och kartläggare utelämnas. Anmälan ska dock innehålla uppgifter om de asbesthaltiga konstruktioner som rivs, mängder, typ av asbest och asbestens placering i konstruktionerna.

6) principer för begränsning av exponering för asbest och principer för säkert asbestrivningsarbete och arbetsmetoder som används vid asbestrivningsarbeten: Ange arbetsmetod, uppgifter om andningsskydd, förfaranden vid rivning och avlägsnande av konstruktioner, förfaranden för bekämpning av damm som uppstår till följd av arbetet samt övriga åtgärder som tryggar säkerheten i arbetet.

7) specificerade uppgifter om de luftbehandlingsanordningar som används för skydd och rengöring av arbetstagarna samt för förhindrande av spridning av asbestdamm, anordningarnas egenskaper samt tidpunkten för den senaste kontrollen av filtreringseffekten: För att kunna identifiera anordningarna ska varje anordnings handelsnamn, effekt och serienummer anges. Även tidpunkten för den senaste kontrollen av respektive luftbehandlingsanordnings filtreringseffekt ska anges.

8) avfallshantering och namnet på den avfallshanteringsanläggning dit avfallet förs: Redogör för hur avfallet hanteras, förpackas, flyttas, transporteras och märks för att förhindra att asbest sprids via avfallsförpackningarna. Ange den avfallshanteringsanläggning dit asbestavfallet transporteras.

9) anmälarens namn och kontaktuppgifter. 
I 48 § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006) anges även vilka uppgifter som ska anges i förhandsanmälan om asbestsanering.
Även följande uppgifter ska anges i förhandsanmälan:

1. namn på de arbetstagare som utför arbetet.
2. uppgift om bedömning av arbetstagarnas hälsomässiga lämplighet för asbestarbete
3. datum för arbetstagarens senaste hälsoundersökning, samt undersökningens giltighetstid
4. datum för det senaste testet av andningsskyddets täthet
5. arbetstagarens yrkeskompetens
6. datum då intyg över genomförd särskild utbildning och handledning utfärdats
7. andra uppgifter som anses behövliga än de som anges i punkterna 1–6.

Punkt 2 och 3, bedömning av arbetstagarens lämplighet för asbestsanering anges i läkarutlåtandet som ”lämplig för asbestsanering”. Datumet för hälsoundersökningen är det datum då läkarutlåtandet utfärdats. Hälsoundersökningen är giltig i högst 3 år, om inte tidigare uppföljning eller ny undersökning förutsätts i läkarutlåtandet.

Punkt 5 och 6, arbetstagarens yrkeskompetens: Yrkeskompetensen ska säkerställas genom att kontrollera att arbetstagaren är införd i registret över behöriga asbestsanerare samt genom att verifiera utbildningen med arbetstagarens utbildningsintyg. Registreringen kan kontrolleras per e-post eller telefon hos den arbetarskyddsmyndighet som upprätthåller registret.

Om en skada eller ett rörbrott i ett asbesthaltigt material kräver omedelbara åtgärder för att minimera skada eller fara, kan reparationsarbetet inledas genast. Arbetet ska då begränsas till sådana åtgärder som är nödvändiga för att förhindra eller avvärja skada eller fara. Anmälan skall då göras så snart som möjligt. I ovan nämnda situationer där omedelbara åtgärder krävs kan arbetarskyddsmyndigheten godkänna en muntlig anmälan. Anmälan ska dock även göras skriftligen så snart som möjligt.

Arbetstagarens lämplighet för asbestsanering ska kontrolleras i enlighet med statsrådets förordning om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001). Läkarutlåtandet ska innehålla en bedömning av lämplighet för asbestarbete.

Anmälan till arbetarskyddsmyndigheten måste förnyas om det sker sådana förändringar i arbetsförhållandena som leder till att exponeringen för damm från asbest eller asbesthaltigt material ökar avsevärt. Dessutom måste anmälan kompletteras om någon annan än de arbetstagare som anmälts på förhand kommer att utföra rivningsarbete.

I enlighet med bestämmelserna om innehållet i anmälan ska förhandsanmälan om asbestsanering kompletteras om en anmäld luftbehandlingsanordning byts ut eller ändras.

Förhandsanmälan ska fästas på en synlig plats utanför det exponeringsområde som avses i 4 §. Av anmälan ska framgå: arbetets art, starttidpunkt och beräknade varaktighet, den plats där arbetet utförs samt anmälarens namn och kontaktuppgifter.

10 § Ledning och övervakning av asbestrivningsarbeten

Arbetsgivaren ska utse en arbetsledare för utförande av asbestrivningsarbetet.

Arbetsledaren ska fortgående kontrollera och bedöma hur den säkerhetsplan som avses i 8 § genomförs och se till att asbestrivningsarbetet utförs i enlighet med säkerhetsplanen.

Anvisning

Arbetsgivaren ska utse en arbetsledare för utförande av asbestrivningsarbetet. Arbetsledaren ansvarar för att arbetet fortlöpande följs upp och utförs enligt säkerhetsplanen.

Arbetsledaren ska ha tillräckliga befogenheter att vid behov fatta nödvändiga beslut för att arbetet ska kunna utföras säkert.

Arbetsledaren ska ha avlagt en för uppgiften lämplig yrkesexamen, eller en del av den, precis som de andra arbetstagarna som utför arbetet

11 § Principer för säkert asbestrivningsarbete

Asbestrivningsarbetet ska utföras så att det bildas så lite asbestdamm som möjligt och så att det damm som bildats elimineras vid källan.

Asbest ska i första hand avlägsnas helt och hållet från de konstruktioner som rivs. Om det här inte är möjligt ska asbest med tanke på säker användning av utrymmet avlägsnas i tillräcklig utsträckning och på ett ändamålsenligt sätt. Asbest som lämnas kvar i konstruktionerna ska täckas in och vid behov förses med behöriga märkningar.

Konstruktioner som innehåller asbest ska rivas så att asbesten och asbesthaltiga material avlägsnas innan resten av konstruktionen rivs, om inte arbetstagarna då exponeras för mer asbestdamm än om asbesten lämnas i konstruktionen.

Anvisning

Damm från asbestrivningsarbeten ska bekämpas vid källan. Rivning och avlägsnande av asbesthaltiga material samt andra åtgärder som kan ge upphov till asbestdamm, såsom öppning av kapslade konstruktioner som innehåller asbesthaltig isolering, ska vid arbete inomhus utföras med avskärmningsmetoden.

Vid asbestrivningsarbete ska arbetsmetoder och arbetsredskap användas som minimerar bildningen av asbestdamm. Damm från asbestrivningsarbeten ska bekämpas med exempelvis punktutsug, saneringsspåsar, bevattning eller andra metoder för dammbekämpning.

Allt asbesthaltigt material ska alltid avlägsnas först i det område som rivs. Skadade asbesthaltiga material ska transporteras bort från byggarbetsplatsen. Hela konstruktioner som innehåller asbest får endas lämnas kvar på asbestrivningsområdet om de inte kan transporteras bort och om de är tydligt märkta och placerade så att de inte äventyrar säkerheten och hälsan vid fortsatt arbete eller användning av området.

Konstruktioner som innehåller asbest på byggarbetsplatsen ska avlägsnas innan andra konstruktioner eller anordningar rivs. Konstruktioner som innehåller asbest ska även avlägsnas om det vid avlägsnande, bearbetning eller montering av andra konstruktioner finns risk för att en konstruktion som innehåller asbest skadas så att asbest frigörs.

12 § Arbetsmetoder för asbestrivningsarbeten

Vid val av metod för asbestrivningsarbeten ska man utöver de principer som nämns i 11 § även beakta omfattningen av det rivningsarbete som ska utföras och förhållandena vid rivningsobjektet.

Asbestrivningsarbeten kan utföras med

1) avskärmningsmetoden så att rivningsarbetet utförs på exponeringsområdet, som är lufttätt avskilt från den övriga arbetsmiljön,

2) saneringspåsemetoden så att en liten konstruktion eller ett litet tekniskt system som innehåller asbest avskärmas från och utsätts för undertryck jämfört med det omgivande luftområdet med en specialtillverkad saneringspåse, inuti vilken konstruktionen eller det tekniska systemet rivs och i vilken rivningsavfallet avlägsnas från rivningsobjektet,

3) avlägsnande av hela delar så att en hel sådan del av en konstruktion eller anordning som innehåller asbest avlägsnas från konstruktionen och transporteras bort täckt av material som förhindrar att damm sprids,

4) doppningsmetoden så att en sådan lösgjord del av en konstruktion eller anordning som innehåller asbest doppas, för att förhindra uppkomst av damm, i en bassäng där asbesten avlägsnas,

5) våtsanering så att en konstruktion som innehåller asbest väts grundligt innan den rivs för att förhindra uppkomst av damm eller en fasadbeläggning som innehåller asbest avlägsnas genom våtblästring,

6) någon annan metod än de som avses i 1–5 punkten som blivit möjlig till följd av teknisk utveckling och med vilken motsvarande säkerhetsnivå uppnås.

Vid rivning av spröda asbestmaterial ska den avskärmningsmetod som avses i 2 mom. 1 punkten användas.
Om asbesthalten i det material som ska rivas inte kan anges med säkerhet, ska avskärmningsmetoden enligt 2 mom. 1 punkten användas vid rivningsarbetet.

Anvisning

Vid rivning av spröda asbestmaterial ska den avskärmningsmetod som avses i 2 mom. 1 punkten användas. Med spröda asbestmaterial avses material som med handkraft kan smulas sönder till damm eller finfördelat material. Som spröda asbestmaterial räknas avjämningsbruk, rörisolering, magnesiummassa, krokidolit/blåst/sprutad asbest.
 
Vid rivning av spröda asbestmaterial ska en tryckluftsmatad helmask användas. Vid användning av tryckluftsanordningar ska man kontrollera att andningsskydd och övriga komponenter är kompatibla med varandra. I planeringen ska man säkerställa att arbetstagaren på ett säkert sätt kan lämna asbestrivningsområdet vid exempelvis strömavbrott. Utrustningen ska som helhet uppfylla gällande krav.  Vid användning av tryckluftsmatade helmasker ska tryckluftsslangarna ledas genom luftslussen och då behöver man säkerställa att luftslussens kammare är täta. Arbetsgivaren ska se till att tryckluftsanordningar och övriga anordningar och skydd används och underhålls enligt tillverkarens anvisningar. Arbetsgivaren ska även se till att arbetstagarna får introduktion i korrekt användning av tryckluftsanordningar, tillhörande utrustning och andningsskydd. Introduktionen ska baseras på tillverkarens anvisningar samt på arbetsgivarens bedömning av arbetsutrustningens säkerhet. Arbetsgivaren ska systematiskt utreda och bedöma arbetsutrustningens säkerhet. 

Detta ska göras i synnerhet då produktionen och arbetsmetoderna förändras. Vid bedömningen ska man fästa vikt vid risker och olägenheter som orsakas av arbetsutrustningen och dess rörliga delar, yttre konstruktion, fysikaliska och kemiska egenskaper, automatiska funktioner, elektricitet samt av arbetet i fråga och användningsförhållandena.

Saneringspåsemetoden är en godkänd metod för avlägsnande av rörisolering vid reparation av en enskild ventil. Till exempel förutsätter reparation av en ventil att rörisoleringen i området kring röret eller ventilen som ska repareras avlägsnas. Då kan arbetet utföras med saneringspåsemetoden. Saneringspåsemetoden får endast användas om den specialtillverkade påsen kan förslutas tätt på båda sidor om den del av rörisoleringen som ska avlägsnas. Om detta är möjligt behöver avskärmningsmetoden inte användas.

För att förhindra spridning av asbestfibrer vid avskärmning kan bland annat följande metoder användas: bekämpning av av damm vid källan med punktutsug, bevattning, injekteringsbevattning, saneringspåsar, lösning av materialet, avlägsnande av hela delar eller en annan metod som möjliggjorts genom teknisk utveckling.
Som spröda asbestmaterial räknas däremot inte fasadfärg, plattor, hårda fogmaterial eller andra material som kan brytas sönder och från vilka damm endast uppstår i liten utsträckning vid brott.

Vid varje asbestrivningsarbete ska följande säkerställas:

För tillståndspliktig asbestsanering ska en förhandsanmälan om asbestsanering alltid göras till arbetarskyddsmyndigheten. För varje asbestrivningsarbete och asbestsaneringsobjekt ska en skriftlig säkerhetsplan upprättas och arbetet ska utföras i enlighet med säkerhetsplanen. Varje asbestrivningsarbete ska planeras med hänsyn till möjliga avvikelser som kan äventyra säkerheten. De säkerhetsåtgärder som arbetet kräver ska vara tillräckligt noggrant planerade.  Asbestrivningsområdet ska alltid avgränsas och förses med varningsskyltar för asbest samt med nödvändig information. Innan arbetet påbörjas ska det säkerställas att skydd, skyddskonstruktioner, anordningar och ventilation fungerar. Tillträde till ett asbestrivningsområdet ska förhindras på ett tillförlitligt sätt för obehöriga personer.

Arbetstagarna ska ha tillgång till nödvändiga redskap och utrustning för rengöring. Täthetsmätta andningsskydd och skyddskläder för engångsbruk ska alltid användas vid asbestrivningsarbete. Innan arbetstagaren lämnar exponeringsområdet ska andningsskyddets filter alltid förslutas.

Asbestrivningsarbetet ska alltid utföras så att frigörandet av asbestfibrer minimeras och att damm bekämpas vid källan.

Luftbehandlingsanordningar avsedda för asbestrivningsarbete ska alltid användas. Deras funktionsduglighet ska kontrolleras genom mätning, och de ska vara underhållina och rengjorda efter föregående användning.

Asbestavfall ska alltid förpackas och märkas med varningsmärkningar om asbest. Asbestavfallet ska flyttas direkt till ett förslutet flak eller container.

Arbetsområdet överlåts alltid till beställaren med ett överlåtelseprotokoll, och avskärmningarna får inte rivas förrän man har säkerställt att området är fritt från asbest.

Avskärmningsmetoden

Avskärmningsmetoden är alltid den primära arbetsmetoden vid asbestsanering och ska användas när konstruktioner som innehåller asbest avlägsnas på ett sådant sätt att de skadas. Kravet på användning av avskärmningsmetoden påverkas inte av miljön där arbetet utförs, exempelvis arbete utomhus.

Vid användning av avskärmningsmetoden avskärmas rivningsområdet lufttätt och avskiljs från omgivande utrymmen. Avskärmningen och luftslussen kan byggas på byggarbetsplatsen av tillräckligt hållbara plastväggar, stommar eller motsvarande material. Konstruktioner, ytor eller anordningar som inte rivs inom avskärmningen ska skyddas. Skyddet minskar behovet av städning och förhindrar onödig nedsmutsning.

Det avskärmade utrymmet ska förses med undertryck samt med en anordning för övervakning av undertrycket. Övervakningsanordningen ska mäta och registrera trycket och larma vid avvikelser från föreskrivna värden. Larmet ska kunna uppfattas av asbestrivningsarbetaren genom ljus, ljud eller på annat tillförlitligt sätt.

Vid rivning av icke-spröda asbestmaterial med avskärmingsmetoden ska trycket i det avskärmade området vara minst 5 pascal lägre än i omgivande utrymmen. Vid rivning av spröda asbestmaterial med avskärmingsmetoden ska trycket i det avskärmade området vara minst 10 pascal lägre än i omgivande utrymmen.

Undertrycksfläkten och övriga luftbehandlingsanordningar som används vid asbestarbete ska rena den behandlande luften så att frånluften har en asbestfiberhalt på högst 0,01 fibrer per kubikcentimeter, vilket motsvarar en filtreringsgrad på 99,97 % av fibrerna i luftflödet. Luftbehandlingsanordningarnas funktionsduglighet ska alltid säkerställas genom mätning. Mätningen av funktionsdugligheten ska göras med en metod baserad på partikelberäkning. Funktionsdugligheten kan inte säkerställas genom mätning med asbestfibrer.

Ersättningsluften till det avskärmade området ska i första hand alltid ledas via en luftsluss. Ersättningsluft som tillförs via luftslussen får inte stängas av helt, även om det avskärmade området har en separat tilluftsöppning.

Luftslussen och avskärmningen ska utformas och utrustas så att asbestfibrer inte kan spridas via luft, avfall, arbetstagarnas kläder, arbetsredskap eller på annat sätt. Slussens dörrar ska sluta tätt vid störningar i undertrycket, till exempel till följd av ett elavbrott. Dörrarna ska monteras på sidan mot exponeringsområdet så att ersättningsluften kan strömma genom slussen till det avskärmade området. En korrekt monterad dörr ska pressas mot slusskonstruktionen om undertrycket försvinner, för att förhindra spridning av asbestfibrer via slussen. Det avskärmade området ska endast vara tillgängligt via en tredelad sluss. Användning av andra eventuella öppningar ska förhindras, exempelvis andra dörrar i ett avskärmat utrymme.

Slussens innersta kammare, närmast exponeringsområdet, ska utrustas med en förslutbar avfallsbehållare och en kläddammsugare. I slussens innersta kammare ska arbetstagarna ha tillgång till kläddammsugare. Med tillgång avses en sugslang samt möjlighet att start och stänga av dammsugaren. Sugslangen får inte dras genom slussens dörr. Slussens mellersta kammare ska utrustas med de tvättredskap som krävs för rengöring. Tvättvattnet skall filtreras innan det släpps ut i avloppet eller terrängen. De tvättdukar och filter som används vid rengöring räknas som asbestavfall.

Slussens yttersta kammare är en ren zon och ska utrustas med klädhängare, gångkläder och förvaringsmöjlighet för annan personlig skyddsutrustning. I slussens yttersta kammare kan endast andningsskydd med förslutna filter förvaras. Luftslussens kammare ska vara tillräckligt rymliga för att arbetstagaren ska kunna rengöra sig, klä på sig och transportera avfall från kamrarna.

Detta förfarande ska alltid följas när man lämnar exponeringsområdet eller det avskärmade området. I slussens innersta kammare (kammaren närmas exponeringsområdet) dammsuger arbetstagarna sina skyddskläder, tar av dem och lämnar dem i den förslutbara avfallsbehållaren. I slussens mellersta kammare, som fortfarande är en exponerad zon, rengör arbetstagarna ytorna på den personliga skyddsutrustningen och på skorna. I slussens yttersta del, som är en ren zon, försluter arbetstagarna andningsskyddets filter och tar av sig andningsskyddet. I slussens yttersta del klär sig arbetstagarna i de skyddskläder som krävs på byggarbetsplatsen.

Slussen ska hållas i gott skick under hela rivningsarbetet. På grund av undertrycket i det avskärmade området strömmar ren luft genom slussen, vilket renar luften i slussen och transporterar eventuella asbestfibrer till undertrycksfläkten. En ren och välfungerande sluss utgör en betydande del av säkerheten vid asbestsanering. Även slussen rengörs alltid i samband med rengöring av asbestrivningsområdet. Rengöring av det avskärmade området inleds från slussens mellersta kammare och fortsätter mot det avskärmade området.

Om slussen eller en annat avskärmningskonstruktion avviker från godkända arbetsmetoder ska metoden godkännas av den arbetarskyddsmyndighet som övervakar arbetsplatsen. En tillräcklig motivering för användningen av den avvikande avskärmningskonstruktionen ska då lämnas in, tillsammans med en utredning eller plan som beskriver den använda metoden samt dess skyddseffekt. Endast med arbetarskyddsmyndighetens samtycke får arbetet inledas med en metod som avviker från det godkända.

Luftbehandlingsanordningar vid användning av avskärmningsmetoden är punktutsug, kläddammsugare och undertrycksfläkt med föravskiljare. Funktionsdugliga luftbehandlingsanordningar som används i asbestarbete kan även placeras utanför det avskärmade området. I sådana fall ska man bland annat säkerställa att arbetstagaren kan använda dammsugaren och att sugslangarnas genomföringar är täta. Frånluften från undertrycksfläkten leds alltid ut när det är möjligt.

Vid rivning av icke-spröda asbestmaterial med avskärmningsmetoden ska en helmask med fläktassisterat andningsskydd och filter klass P3 alltid användas Vid rivning av spröda asbestmaterial ska en tryckluftsmatad helmask användas där andningsluften tillförs från en tryckluftskompressor eller syrgasflaska. Vid användnig av avskärmningsmetoden, precis som vid användning av andra metoder, ska dammtäta och huvförsedda skyddskläder för engångsbruk användas. Skyddsklädseln får inte ha fickor och veck som kan samla damm.

Skyddshandskar för engångsbruk ska användas i arbetet. Skodon som används i arbetet får inte ha veck eller snören som kan samla damm. Skodonens övriga skyddsegenskaper ska väljas utifrån riskerna i det aktuella byggarbetet, till exempel spiktrampskydd eller tåskydd. Skodonen ska kunna tvättas på ett tillförlitligt sätt i slussens mellersta kammare när arbetstagaren lämnar exponeringsområdet. Byxben och ärmslut ska under arbetet vara tätt förslutna, till exempel med tejp.

Avskärmningsmetoden ska användas vid rivning av asbesthaltigt material när materialet som rivs inte kan avlägsnas i hela delar eller när man gör genomföringar. Avskärmningsmetoden ska till exempel användas när man river skivor som fästs med med spik, plattor, fogmaterial, mattor m.m. Materialet måste antingen vara skruvat eller helt löst för att kunna avlägsnas i hela delar. Avskärmningsmetoden ska användas vid rivning av spröda asbestmaterial.

Avskärmninsmetoden ska användas vid öppning av konstruktioner inomhus när materialen bakom konstruktionen innehåller asbest eller när man vid kartläggningen inte med säkerhet har kunnat fastställa att materialen bakom konstruktionen är asbestfria, till exempel inkapslade stamrör eller takkonstruktioner.

Efter rivningsarbetet ska det avskärmade områdets renhet alltid säkerställas genom aggressiv luftmätning. Avskärmningen och slussen får rivas först när renheten i utrymmet har säkerställts genom luftmätning och en gemensam besiktning tillsammans med beställaren. Ett gemensamt protokoll som intygar att utrymmet är rent och säkert att vistas i ska upprättas för varje asbestsaneringsområde.

Saneringspåsemetoden

Användningen av saneringspåse är endast godkänd för småskaliga arbeten, såsom demontering av en enskild ventil, där reparationen av rörläckaget kräver att isoleringen avlägsnas från den del av röret eller ventilen som ska repareras.

Saneringspåsen får inte användas utan avskärmning där rörisoleringen som rivs går in i en konstruktion. 

Saneringspåsen får endast användas utan avskärmning på en enskild plats där den specialtillverkade påsen tätt kan omsluta den konstruktion som ska rivas på båda sidor, såsom rörisoleringen ovan. Om detta är möjligt behöver avskärmningsmetoden inte användas.
Vid kapning av isolerade rör som ska avlägsnas (rivning av spröda asbestmaterial) används avskärmningsmetoden. Saneringspåsen kan även användas i avskärmade områden för dammbekämpning.

Samma krav gäller vid användning av saneringspåsemetoden som vid annat asbestrivningsarbete. Det vill säga: avgränsning och skyltning, användning av personlig skyddsutrustning, användning av luftbehandlingsanordningar, säkerställande av att rivningsområdet är rent, hantering av avfall, rengöringsförfarande m.m.

Vid arbete med saneringspåsemetoden ska arbetstagaren minst använda andningsskydd av halvmaskmodell som är försett med filter av klass P2 samt skyddskläder för engångsbruk. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete. Påsen ska förses med punktutsug och rivningsutrustning. Endast specialtillverkade påsar avsedda för saneringspåsemetoden får användas i arbetet.

Påsen får avlägsnas först när rivningspunkten har behandlats eller gipsats för att förhindra dammspridning.
Efter arbetet med saneringspåsen behöver inte renheten säkerställas genom mätning. Renheten ska istället konstateras genom en visuell besiktning och intygas i ett gemensamt protokoll.

Avlägsnande av hela asbesthaltiga delar inomhus utan undertrycksatt avskärmning

Inomhus får en konstruktion av icke-sprött material, eller en del av den, avlägsnas utan undertrycksatt avskärmning om den kan demonteras i ett helt och oskadat stycke samt om det damm som uppstår till följd av arbetet kan sugas upp direkt vid källan med en lämplig dammsugare för asbestarbete. För att kunna avlägsna en konstruktion i hela delar krävs att den är fäst med skruvar. Det kan också exempelvis röra sig om en mellantaksskiva som inte är mekaniskt fäst.

Vid avlägsnande av hela delar ska bestämmelserna om asbestrivning följas vad gäller avgränsning av arbetsområdet, skyltning, personlig skyddsutrustning, luftbehandlingsanordningar, rengöring m.m.

Minst andningsskydd av halvmaskmodell med filter av klass P2 samt skyddskläder ska användas i arbetet. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete. Endast lämpliga dammsugare för asbestarbete, vars funktionsduglighet har kontrollerats genom mätning ska användas i arbetet. 

Fästpunkterna ska rengöras med dammsugare innan fästena lösgörs. Vid lösgöring ska dammsugare användas och efter demontering ska fästpunkterna och ytorna dammsugas.

Vid lösgöring av en konstruktion eller en del av en konstruktion som inte är fäst med spikar, nitar eller andra infästningar än skruvar ska avskärmningsmetoden användas. Om en konstruktion som är fäst med skruvar skadas vid löstagning ska arbetsmetoden ändras till avskärmningsmetoden.

Finnflex-plattan och asbesthaltig bitumenlim kan avlägsnas utan undertrycksatt avskärmning om underlagsmassorna inte innehåller asbest. Plattorna ska avlägsnas hela. Dammsugare för asbestarbete ska användas i arbetet, kompletterat med dammbekämpning med undertrycksfläkt. Minst andningsskydd av halvmaskmodell med filter av klass P2 samt skyddskläder för engångsbruk ska användas i arbetet. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete. När underlaget består av magnesiat eller något annat bruk som innehåller asbest ska arbetet utföras med avskärmningsmetoden enligt kraven för rivning av spröda asbestmaterial. Om plattor avlägsnas med maskin ska arbetet utföras med avskärmingsmetoden.

Avskiljning av ett rör med asbesthaltig isolering från en isolering som inte innehåller asbest räknas som asbestrivningsarbete och ska utföras av en aktör med tillstånd för asbestsanerig. En konstruktion som avlägsnats hel ska förpackas i en hållbar förpackning och markeras som asbestavfall. Hela konstruktionsdelar som innehåller asbest ska transporteras till avfallshanteringsanläggningen och lämnas på anvisad plats.

Om en hel konstruktion transporteras till en annan plats för borttagning av isolering, till exempel till ett serviceutrymme eller rivs med doppningsmetoden, ska en separat förhandsanmälan om asbestsanering göras till den myndighet som övervakar arbetet minst sju dagar innan arbetet inleds. När konstruktionsdelar separeras i ett serviceutrymme ska bestämmelserna om asbestsanering iakttas.

För att säkerställa att utrymmet är rent efter ett arbete som utförts utan undertrycksatt avskärmning krävs ingen luftmätning. Renheten ska istället konstateras genom en visuell besiktning och intygas i ett gemensamt protokoll.

Asbestrivningsarbete utomhus

Miljön ändrar inte kraven på arbetsmetod eller möjliggör avvikelser från bestämmelserna kring asbestsanering. Avskärmningsmetoden ska även användas vid asbestrivningsarbete utomhus, där dammet som uppstår till följd av arbetet inte med säkerhet kan sugas upp helt vid källan t.ex. om konstruktionerna skadas när de avlägsnas. Avskärmningsmetoden ska användas vid rivning av spröda asbestmaterial.

När asbestcementskivor rivs utomhus ska konstruktionerna avlägsnas hela. Konstruktionen får inte skadas vid lösgöring. De avlägsnade konstruktionerna ska hanteras på ett kontrollerat sätt. En konstruktion som avlägsnas hel och oskadd får inte kastas eller hanteras på ett sätt som gör att den skadas. Endast en konstruktioner som avlägsnas oskadda får flyttas oförpackade från rivningsplatsen till en pall eller en behållare, där materialet därefter ska förpackas och märkas som en större avfallsenhet.

Vid rivning av asbestcementskivor ska en lämplig dammsugare för asbestarbete användas, liksom lågtryckssug för dammbekämpning, skyddskläder för engångsbruk samt täthetsmätt andningsskydd. Andningsskyddet ska minst vara av halvmaskmodell med filter av klass P2 . Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete. Efter att asbestcementprodukterna avlägsnats ska läktarna och underlaget dammsugas med en lämplig dammsugare för asbestarbete.

Konstruktioner som skadas under rivningen ska omedelbart förpackas och märkas som asbestavfall direkt på rivningsplatsen. Skadade och oförpackade konstruktioner får inte flyttas runt på arbetsplatsen. Vid ytterligare skador på andra konstruktioner ska arbetsmetoden ändras till avskärmningsmetoden. Efter avslutat arbete, och varje gång arbetstagarna lämnar exponeringsområdet, ska de rengöra sig med avsedda rengöringsanordningar.

Avlägsnande av asbesthaltig isolering med doppningsmetoden

Asbestisoleringen i en demonterad konstruktion kan avlägsnas genom att konstruktionen sänks ner i vätska. Vid arbetet ska bestämmelserna om asbestrivningsarbete följas vad gäller avgränsning av arbetsområdet, skyltning, personlig skyddsutrustning, luftbehandlingsanordningar, renhållning m.m. 

Bassängen ska vara utrustad med en suganordning som avlägsnar asbestdamm och som är anpassad för ändamålet. Suganordningen ska vara lämplig för asbestrivningsarbete, och dess funktionsduglighet ska kontrolleras genom mätning. Konstruktionen ska vara dammfri när den sänks ner i bassängen. Innan materialen separeras ska konstruktionen tillåtas bli genomvåt så att torrt asbestdamm från den rivna konstruktionen inte kan stiga upp till vätskeytan. Arbetstagaren ska minst använda andningsskydd av halvmaskmodell som är försett med filter av klass P2. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete. Arbetstagaren ska ha skyddskläder för engångsbruk som krävs vid asbestarbete. Asbestavfall ska filtreras bort från vätskan med filterduk eller med motsvarande filter som samlar upp asbestavfallet. Filtret är för engångsbruk och ska efter användning hanteras som asbestavfall. 

Asbestavfall ska förpackas och märkas med varningsmärkningar för asbest.

Vid arbete med doppningsmetoden ska en funktionsduglig kläddammsugare för asbestarbete finnas tillgänglig så att arbetstagaren kan rengöra sina skyddskläder innan de tas av. För övrig rengöring ska arbetstagaren ha tillgång till tvätt. Skyddsklädsel för engångsbruk ska hanteras som asbestavfall efter arbetet och varje gång arbetstagarna lämnar exponeringsområdet.

Våtsanering

Detta är en arbetsmetod där konstruktionen eller materialet som innehåller asbest bevattnas eller fuktas med exempelvis fuktningskemikalier före rivning för att förhindra dammspridning.

Våtsanering ska utföras enligt avskärmningsmetoden och de krav som gäller vid rivning av sprött asbestmaterial ska beaktas. Den personliga skyddsutrustningen ska väljas enligt avskärmningsmetoden och anpassas efter de krav som det aktuella asbestmaterialet ställer. Efter avslutat rivningsarbete, och innan avskärmningarna rivs, ska utrymmets renhet säkerställas genom mätning samt en visuell besiktning tillsammans med beställaren. Renheten på rivningområdet ska intygas i ett gemensamt protokoll.

Våtsanering kan även användas för att till exempel avlägsna asbesthaltigt lim genom att lösa upp limmet med vätska, skum eller annat lösningsmedel. Vid avlägsnande av kemiskt lim ska den personliga skyddsutrustningen väljas så att den skyddar både mot asbest och mot de kemikalier som används. 

Våtblästring

Våtblästring betraktas som asbestsanering. Våtblästring av en konstruktion som innehåller asbest, till exempel asbesthaltig färg, ska alltid utföras i tätt intäckta byggställningar. Arbetet förutsätter inget undertryck inne i den intäckta byggställningen. Ställningen ska däremot täckas in med en så pass tät duk att asbestdamm inte kan spridas till omgivningen. Ställningsdukens skyddseffekt ska kontrolleras fortlöpande och eventuella brister ska åtgärdas omedelbart. Brister kan exempelvis upptäckas genom blästersand som tränger ut utanför ställningsduken. Under ställningarna ska presenningar monteras för att förhindra nedsmutsning av marken nedanför samt för att bilda ett uppsamlingstråg för det asbestavfall som uppstår vid blästringen. Presenningarna ska monteras så att asbestavfallet kan förpackas inne i det intäckta utrymmet. Asbestavfallet ska sedan flyttas direkt till ett förslutbart avfallsflak. Flaket ska vara fodrat med plast så att rivningsavfallet på flaket kan förpackas till en enhetlig avfallsförpackning. Förpackningen av asbestavfall ska ske inom exponeringsområdet. Det innebär att endast behöriga asbestrivningsarbetare får förpacka avfallet. Om en högeffektsdammsugare används för att samla upp asbestavfall ska den som utför dammsugningen inom exponeringsområdet, eller hanterar sugslangen, vara behörig asbestrivningsarbetare. Byggställningens intäckning får inte öppnas medan asbestavfallet förpackas. Byggställningens intäckning får öppnas först när asbestrivningsområdet har kostaterats vara rent.

Både den som utför våtblästring och den som hanterar blästringsavfallet ska ha lämpliga skyddskläder för asbestsanering. Andningsskyddet ska vara täthetstestat och utrustat med filter av minst klass P2. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete.

Tillträde till arbetsområdet ska ske genom en luftsluss. I luftslussen ska det finnas tvättmöjligheter, avfallsbehållare samt kläddammsugare för rengöring av arbetstagarnas skyddskläder. Luftslussens yttersta kammare ska utrustas med klädhängare. När arbetstagaren lämnar exponeringsområdet ska andningsskyddets filter ska förslutas.

Byggställningens intäckning ska förses med varningsskyltar för asbest, åtminstone på varje sida av intäckningen och vid luftslussen. Även information om det arbete som utförs ska presenteras väl synligt.

När våtblästringen är klar och asbestavfallet har förpackats ska asbestrivningsområdet rengöras genom att tvätta byggställningen och intäckningen. Tvättvattnet samlas upp och leds bort på ett kontrollerat sätt och filtreras. Det filter som används vid filtreringen av tvättvattnet är avsett för engångsbruk och ska efter användning förpackas som asbestavfall. Efter att den asbesthaltiga fasadbeläggningen har avlägsnats ska utrymmets besiktigas. Vid besiktningen ska ska kontrollera att asbesthaltig blästringssand inte förekommer på byggställningen eller i dess konstruktioner, exempelvis i U-tvärbalkar, presenningar, veck i ställningsduken eller på utsidan av ställningsduken. Om blästringssand hittas är asbestrivningsområdet inte tillräckligt rent. Ett förorenat asbestrivningsområde ska då städas på nytt och annat arbete på området får inte utföras innan utrymmet har konstaterats vara rent. Väl utförda skyddsåtgärder underlättar rengöringen av rivningsområdet. Efter våtblästring behöver inte renheten på arbetsplatsen säkerställas genom mätning. Renheten ska istället konstateras genom en visuell besiktning och intygas i ett gemensamt protokoll. 

Pikningsmetoden

När man avlägsnar asbesthaltigt fasadbruk eller annat bruk som innehåller asbest och är av spröd karaktär ska pikningsmetoden användas. Arbetet ska utföras med avskärmningsmetoden och kraven som gäller för rivning av sprött asbestmaterial ska följas.

När konstruktioner av sprött material som innehåller asbest avlägsnas genom pikning ska arbetet utföras med avskärmingsmetoden.

Krokidolit

Blåst eller sprutad krokidolit är ett sprött asbestmaterial och de krav som gäller för rivning av sprött asbestmaterial ska därför följas. Samma krav gäller även vid rivning av krokidolitrester.

Icke-spröda asbestcementskivor som innehåller krokidolit kan dock rivas på samma sätt som ljusa asbesttyper.
Asbestavfall från rivning av krokidolit ska märkas med varning för krokidolitasbest eller blå asbest.

Rivning av en hel byggnad

Innan byggnaden rivs ska en asbestkartläggning utföras. De konstruktioner och andra material som enligt kartläggningen innehåller asbest ska avlägsnas med godkända metoder av ett företag eller egenföretagare med tillstånd för asbestsanering.

Inga material som vid kartläggningen konstaterats innehålla asbest får lämnas kvar i konstruktionerna. Detta gäller även asbesthaltiga material som upptäcks under rivningsarbetet. Asbesthaltiga material får inte blandas med annat rivningsavfall.

Om ytterligare asbesthaltiga material upptäcks efter att de kartlagda konstruktionerna har rivits, ska arbetet omedelbart avbrytas tills nödvändiga utredningar har genomförts och lämpliga åtgärder vidtagits. Asbestkonstruktioner som upptäcks ska avlägsnas av en aktör med tillstånd för asbestsanering innan det egentliga rivningsarbetet kan fortsätta. Om konstruktionerna inte kan avlägsnas på ett säkert sätt med godkända arbetsmetoder ska rivningsarbetet slutföras som asbestrivningsarbete, och då ska anvisningarna för rivning av en hel byggnad som innehåller asbest följas. Maskinellt asbestrivningsarbete får endast utföras i situationer där det till exempel finns risk för att byggnaden kollapsar eller där andra förhållanden gör att asbestrivningsarbetet inte kan utföras manuellt enligt godkända arbetsmetoder.
 
Vid maskinell rivning av en byggnad som innehåller asbest ska arbetsområdet avgränsas tillräckligt och förses med varningsskyltar för asbest på varje sida av det avgränsade arbetsområdet. Ventilationen i maskinens förarhytt ska vara utrustad med HEPA-filter som avskiljer asbestfibrer. Alternativt ska maskinföraren använda lämpliga skyddskläder för asbestarbete och en helmask med fläktförsett andningsskydd med filter av klass P3. Maskinförare och andra asbestarbetare ska ha tillgång till kläddammsugare och tvättredskap som lämpar sig för asbestarbete.

Maskinföraren som utför rivningen behöver inte ha behörighet för asbestrivningsarbete eller vara anställd av den arbetsgivare som har tillstånd för asbestsanering.  Arbetet ska dock genomföras som asbestsanering under ledning och övervakning av en aktör med tillstånd för asbestsanering.

Asbesthaltigt rivningsavfall får inte blandas med annat rivningsavfall utan ska förpackas separat på en plastfodrad pall. Dammbildning motverkas genom bevattning. Flaket ska vara fodrat med plast så att rivningsavfallet på flaket kan förpackas till en enhetlig avfallsförpackning. Flaket ska förses med varningsskyltar för asbest och endast användas för transport av asbestavfall. Vid misstanke om att rivningsavfall kan innehålla asbest ska avfallet i sin helhet hanteras som asbestavfall. 

Maskiner som har använts i asbestrivningsarbetet ska alltid rengöras av en aktör med tillstånd för asbestsanering när asbesthaltigt material har hanterats. Maskinens filter ska bytas i samband med rengöringen och förpackas som asbestavfall.

Damm som uppstår till följd av maskinell rivning ska bekämpas genom bevattning. Bevattningen ska utföras av en arbetstagare från ett företag med tillstånd för asbestsanering. Arbetstagaren ska ha lämpliga skyddskläder för asbestsanering och helmask med fläktassisterat andningsskydd med filter av klass P3.

Renheten på asbestrivningsområdet ska säkerställas genom en visuell besiktning, ingen mätning krävs. Renheten intygas i ett gemensamt protokoll.

Asbestrivning av bro- och gårdsdäck

Arbetsmetoden för rivning av bro- och gårdsdäckskonstruktioner som innehåller asbest fastställs enligt den konstruktion som innehåller asbest. 

För icke-porösa konstruktioner fastställs arbetsmetoden utifrån hur väl det asbesthaltiga damm som uppstår till följd av arbetet kan bekämpas.

Reparation av konstruktioner som innehåller asbest

Skadade asbestmaterial utanför rivningsområdet som kan äventyra säkerheten på arbetsplatsen ska repareras så att asbest inte kan frigöras. Reparation av skadad ytbeläggning på en konstruktion som innehåller asbest räknas som asbestarbete och kräver tillstånd för asbestsanering. Vid sådana arbeten ska avskärmingsmetoden användas. Vid reparation av skadat asbestmaterial ska omfattningen av det område som ska avskärmas fastställas genom provtagning, och utrymmena ska rengöras i den utsträckning som asbestdamm har spridit sig. Vid reparation av rörisolering som innehåller asbest, där själva konstruktionen inte rivs, ska anvisningarna för rivning av icke-poröst asbestmaterial följas.

Tvätt av fasadbeläggning som innehåller asbest

Tvätt av fasadbeläggning som innehåller asbest kräver tillstånd för asbestsanering när syftet är att avlägsna asbesthaltig färg eller material från fasaden, eller när asbest lossnar under tvättningen.

Det har konstaterats att en högtrycktvätt kan frigöra fibrer från asbestcementskivor redan vid ett tryck på 50 bar. Tvätt med ett tryck på över 50 bar betraktas därför som asbestarbete och kräver tillstånd för asbestsanering.

Vid tvätt av fasadbeläggning som innehåller asbest med ett tryck på över 50 bar ska arbetsområdet avgränsas och skyddas i den omfattning som stänkvatten uppstår. Avgränsningarna ska förses med varningskyltar för asbest på varje sida. Marken ska skyddas så tvättvatten och asbest som följer med vattnet kan samlas upp.

Tvättvattnet ska ledas kontrollerat genom ett filter till avlopp eller terräng. Om tvättvattnet leds ut i terrängen ska ytjorden på utsläppsplatsen alltid rengöras efter avslutat arbete. Ytjorden ska avlägsnas och förpackas som asbestavfall. Skyddsanordningarna ska alltid tvättas efter varje arbetspass och får inte lämnas otvättade över natten.

Skyddskläder för engångsbruk ska användas i arbetet. Under skyddskläderna kan vattentäta kläder användas. Andningsskydd av halvmaskmodell med filter av minst klass P2 ska användas i arbetet. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsutrustningen är lämplig för asbestarbete. Filtren ska alltid förslutas efter arbetspasset och när andningsskyddet tas av.

Tvätt av icke-flagnade beläggningar som innehåller asbest med ett tryck under 50 bar betraktas däremot inte som asbestarbete och kräver inte skyddsåtgärder eller tillstånd för asbestsanering enligt beskrivningen ovan. Detta förutsätter dock att material som innehåller asbest inte lossnar.

Andra metoder

Den tekniska utvecklingen kan även möjliggöra andra metoder än de som anges ovan vid asbestrivningsarbeten. En förutsättning är att motsvarande säkerhetsnivå uppnås som vid användning av godkända metoder. Vid rivning av porösa material är det dock inte tillåtet att avvika från gällande bestämmelser.

Den verksamhetsutövare som använder en alternativ metod vid asbestrivningsarbeten ska kunna visa att metoden är minst lika säker som de godkända arbetsmetoderna.

13 § Ytterligare krav på avskärmningsmetoden

Vid användning av den avskärmningsmetod som avses i 12 § 2 mom. 1 punkten ska exponeringsområdet, för förhindrande av att asbestdamm sprids, avskiljas lufttätt från den övriga arbetsmiljön med en tryckskillnad på minst fem och vid rivning av spröda asbestmaterial minst tio pascal. Stabiliteten i tryckskillnaden ska övervakas med utrustning som registrerar och slår larm ifall tryckskillnaden på exponeringsområdet underskrids i skadlig utsträckning.

Förbindelse till det exponeringsområde som avses i 1 mom. ska ordnas med slussar eller på något annat tillförlitligt sätt så att asbesthaltiga ämnen och redskap och asbesthaltig utrustning kan hanteras, arbetstagarna rengöras och övriga åtgärder utföras säkert.

Anvisning

Rivning av spröda asbestmaterial som avses i 12 § i förordningen ska utföras med avskärmningsmetoden och trycket i det avskärmade utrymmmet ska vara minst 10 pascal lägre än i omgivande utrymmen. Som spröda asbestmaterial räknas avjämningsbruk, rörisolering, magnesiummassa, krokidolit/blåst/sprutad asbest.

Vid rivning av icke-spröda asbestmaterial med avskärmingsmetoden ska trycket i det avskärmade området vara minst 5 pascal lägre än i omgivande utrymmen.

Det avskärmade utrymmet ska förses med undertryck samt med en anordning för övervakning av undertrycket. Övervakningsanordningen ska mäta och registrera trycket och larma vid avvikelser från föreskrivna värden. Larmet ska kunna uppfattas av asbestrivningsarbetaren genom ljus, ljud eller på annat tillförlitligt sätt.

Luftslussens kammare ska vara tillräckligt rymliga för att arbetstagaren ska kunna rengöra sig, klä på sig och transportera avfall från kamrarna. Minsta golvarean för en kammare i luftslussen ska vara cirka 1 m2 och höjden minst 1,8 m.

Mer information om användningen av avskärmningsmetoden finns i anvisningarna till 12 § i förordningen

14 § Användning av personlig skyddsutrustning och säkerställande av dess funktionsduglighet

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har skyddskläder som lämpar sig för asbestrivningsarbete, uppfyller kraven och är avsedda för engångsbruk samt annan behövlig personlig skyddsutrustning.

I avskärmade utrymmen för asbestrivning ska arbetstagarna använda helmask med fläkt. Vid rivning av spröda asbestmaterial ska en tryckluftsmatad helmask användas.

Arbetstagaren ska före varje användning kontrollera tätheten för andningsskydd som används i asbestarbete.

I allt sådant asbestarbete där iakttagandet av det gränsvärde som anges i 3 a § 1 mom. förutsätter användning av andningsskydd som sluter tätt mot ansiktet, ska det säkerställas att andningsskyddet sluter tätt mot ansiktet då det tas i bruk och då förhållandena för användningen ändras samt därefter minst med ett års mellanrum. Tillpassningsprovning ska utföras på arbetstagaren med en kvantitativ metod med undertryck eller metod för partikelmätning eller med någon annan metod som den tekniska utvecklingen möjliggör och som ger ett motsvarande tillförlitligt mätresultat. Testresultatet ska dokumenteras.

Arbetsgivaren ska tillräckligt noggrant fastställa regelbundna pauser i användningen av det andningsskydd som används i asbestarbete.  Då ska arbetets art och varaktighet, arbetsställets särdrag och arbetets belastning samt vilken typ av andningsskydd som använts beaktas.

Anvisning

Vid asbestrivningsarbete ska endast skyddskläder för engångsbruk användas. Vid asbestrivningsarbete ska tätningsmätta andningsskydd som uppfyller kraven och föreskrifterna användas.

Vid rivning av icke-spröda asbestmaterial med avskärmningsmetoden kan en helmask med fläktassisterat andningsskydd med filter av klass P3 användas.

Vid rivning av spröda asbestmaterial ska en tryckluftsmatad helmask användas. 

Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren kan kontrollera andningsskyddets täthet och att tätheten alltid kontrolleras med tillgängliga metoder före varje förflyttning till exponeringsområdet.

4 mom. träder i kraft 21.12.2026. Ändringen gäller även sådant asbestarbete där förebyggande av exponering förutsätter användning av andningsskydd som sluter tätt mot ansiktet. Kravet innebär att andningsskyddets täthet ska kontrolleras genom mätning, när ett nytt andningsskydd tas i bruk, när användningsförhållandena förändras, dock med ett maximalt mätintervall på ett år. Som förändringar i användningsförhållandena räknas även sådana förändringar hos arbetstagaren som kan påverka andningsskyddets passform och täthet. I sådana fall ska andningsskyddets täthet säkerställas genom en ny mätning. Fram till den 21.12.2026 tillämpas de gällande kraven på mäting av andningsskyddets täthet.

Arbetsgivaren ska fastställa regelbundna pauser i användningen av andningsskydd. Fastställandet av pauser ska grunda sig på bland annat riskerna i arbetet, arbetsbelastningen samt typen av andningsskydd som används. Vid tungt och dammande arbete ska pauserna fastställas med tillräckligt täta intervaller.

Bestämmelser om pauser i användningen av personlig skyddsutrustning finns i statsrådets förordning om val och användning av personlig skyddsutrustning i arbetet (427/2021). Vid behov ska arbetsgivaren i säkerhetsplanen fastställa regelbundna pauser i användningen av andningsskydd. Mer information finns på sidan Skyddsutrustning i arbetet i arbetarskyddsförvaltningens webbtjänst.

14 a § Användning av arbetsredskap och säkerställande av deras funktionsduglighet

Arbetsgivaren ska säkerställa att den filtrerande effekten hos apparater för behandling av luften och filter som i asbestrivningsarbete används för skydd och rengöring av arbetstagare samt för förhindrande av spridning av asbestdamm är tillräcklig för att säkerställa att det i rena utrymmen inte släpps ut mer asbestdamm än 0,01 fibrer per kubikcentimeter luft.  Filtreringseffekten ska kontrolleras med en testmetod baserad på partikelberäkning innan luftbehandlingsanordningen tas i bruk, vid ändringar som påverkar filtreringseffekten samt därefter minst en gång per år.

I servicejournalen för en apparat för behandling av luften ska antecknas den service och de övriga åtgärder som utförts för säkerställande av funktionsdugligheten.  Till servicejournalen ska bifogas det utlåtande som gäller testning av den filtrerande effekten.

De arbetsredskap som används i asbestarbeten ska hållas säkra genom regelbunden service och regelbundet underhåll. De ska efter användning rengöras innan de tas i bruk på nytt.

Anvisning

Arbetsgivaren ska genom mätning kontrollera funktionsdugligheten hos de luftbehandlingsanordningar som används i asbestarbete. Med luftbehandlingsanordningar avses kläddammsugare, högeffektsdammsugare, undertrycksfläktar, samt andra luftrenare och punktutsug som används för att rena arbetstagare och luft samt för att skapa ventilation och undertryck.

Mätningen ska göras med en metod som baserar sig på partikelberäkning innan en ny luftbehandlingsanordning tas i bruk och därefter minst en gång per år. Funktionsdugligheten ska alltid kontrolleras genom mätning vid förändringar som påverkar luftbehandlingsanordningens filtreringseffekt, till exempel vid byte av finfilter. Syftet med mätningen är att säkerställa anordningens filtreringseffekt och att förebygga risken för läckage. Mätningar som utförs efter den 21 december 2025 ska genomföras i enlighet med det förfarande som anges i förordningen.

Underhåll och rengöring av luftbehandlingsanordningen ska dokumenteras i anordningens servicebok. Till serviceboken ska även fogas ett mätutlåtande för anordningen.

Luftbehandlingsanordningar som använts vid ett asbestsaneringsobjekt ska efter avslutat arbete underhållas och rengöras i ett för ändamålet avsett serviceutrymme. Detsamma gäller vid behov innan anordningen används vid ett nytt asbestsaneringsobjekt.

15 § Säkerställande av exponeringsområdets renhet samt säkerhet vid fortsatt användning

Arbetsgivaren ska efter att asbestrivningsarbetet är slutfört försäkra sig om att exponeringsområdet är omsorgsfullt rengjort från asbest och asbesthaltigt material.

Efter att utrymmena rengjorts ska arbetsgivaren utföra en mätning för att säkerställa att det i luften på exponeringsområdet inte finns mer asbest än 0,01 fibrer per kubikcentimeter luft. På utförandet av mätningen och beräkningen av fibrerna tillämpas 3 a § 2–4 mom.

Den arbetsgivare som utfört rivningsarbetet och den byggherre som beställt arbetet ska göra upp en gemensam handling över ibruktagandet av utrymmet där det konstateras att utrymmet är rent och vilka iakttagelser som gjorts om säkerheten vid fortsatt användning.

Vad som i denna paragraf föreskrivs om arbetsgivaren tillämpas även på egenföretagare på sådana gemensamma arbetsplatser som avses i 49 § i arbetarskyddslagen.

Anvisning

Efter asbestrivningsarbete som utförts med avskärmningsmetoden ska ytorna och luften i utrymmet rengöras. Renheten i det avskärmade utrymmet ska efter rivningsarbetet säkerställas genom aggressiv luftmätning. Ett gemensamt protokoll ska upprättas som ska intyga att utrymmet är rent och säkert att vistas i innan avskärmningen och luftslussen rivs.

Vid besiktningen ska man säkerställa att allt asbesthaltigt material har avlägsnats från utrymmet. Luften och ytorna ska vara rena och dammfria och allt asbestmaterial eller konstruktioner som innehåller asbest och som äventyrar den fortsatta användningen av utrymmet ska ha avlägsnats.

Ett aggressivt luftprov tas efter att luften rörts upp i det undertrycksatta utrymmet. Alla ytor i utrymmets borstas alltid två gånger, varje gång med en ren borste. Mellan borstningarna hålls en paus på 20 minuter. Mättiden är i genomsnitt 45 minuter. Filtret i provtagningsanordningen placeras på 1,5 meters höjd från golvytan, framför undertrycksfläkten. Ungefär 500-700 liter luft ska passera filtret. Vid provtagningen ska till exempel ett polykarbonatfilter på 0,2 mikron användas för att få ett tillförlitligt resultat. Uppgifter om mätplats, mättid, den som utför mätningen samt luftmängd som passerat filtret ska dokumenteras. Provtagningsanordningen stängs och skickas för analys. Mer information om mätningar finns i anvisningarna till 12 § i förordningen.

Analysen ska utföras med den metod som ger det mest tillförlitliga resultatet, det vill säga med elektronmikroskop och tillhörande grundämnesanalysator, eller på annat sätt som anges förordningen.

Om analysutlåtandet visar att asbestfiberhalten i utrymmet inte överstiger 0,01 fibrer/cm3 kan avskärmningen rivas och utrymmet överlåtas till beställaren. Om analysutlåtandet visar att asbestfiberhalten i utrymmet överstiger 0,01 fibrer/cm3 ska utrymmet städas på nytt och en ny luftmätning utföras.

Efter asbestrivningsarbete som utförts med avskärmningsmetoden upprättas ett gemensamt överlåtelseprotokoll. Analysutlåtande för luftprovet samt mätdata över undertrycket ska fogas som bilagor till protokollet.

För att bekräfta att ett utrymme där asbestrivningsarbete har utförts utan undertrycksatt avskärmning är rent, ska en gemensam visuell besiktning genomföras. Iakkttagelser från besiktningen och övriga nödvändiga uppgifter ska dokumenteras i ett gemensamt protokoll.

Den som utför mätningen ska ha tillräcklig yrkeskompetens för provtagning och bedömning av resultaten. Vid behov ska en utomstående sakkunnig anlitas för provtagning, analys och utvärdering.

Säkerställandet av asbestrivningsområdets renhet åligger den byggherre som beställt rivningsarbetet samt den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet på en gemensam byggarbetsplats. Renheten ska säkerställas gemensamt, och de iakttagelser som görs ska dokumenteras i överlåtelseprotokollet, inklusive uppgifter som påverkar säkerheten för dem som fortsätter att använda utrymmet, exempelvis uppgifter om kvarvarande asbesthaltiga material.

Byggherren ska även anteckna uppgifter om asbestmaterial som lämnats kvar i konstruktionerna i de bruks-, service- och underhållsanvisningar som överlämnas till utrymmets slutanvändare. Med byggherre avses en person eller organisation som inleder ett byggprojekt eller någon annan som leder eller övervakar byggprojektet eller, om en sådan saknas, beställaren, Den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet ansvarar för att arbetsförhållandena inte äventyrar säkerheten och hälsan. Uppgifterna om rengörandet skall vara tillgängliga på arbetsplatsen, för byggherren, för den som ansvarar för genomförandet av byggprojektet och för den som utfört asbestrivningsarbetet.

16 § Asbestkartläggning på fartyg

Redaren ska se till att det vid asbestkartläggning som görs på ett fartyg utreds vilka konstruktioner på fartyget som innehåller asbest och att dessa konstruktioner märks ut.

Den som gör asbestkartläggningen ska vara förtrogen med asbest, fartygets konstruktioner och de material som används.

Anvisning

Redaren är skyldig att säkerställa att en asbestkartläggning genomförs på fartyget samt att alla områden med konstruktioner som inehåller asbest förses med varningsskyltar. Med redare avses den som äger eller hyr hela fartyget eller någon annan fysisk eller juridisk person som ensam eller tillsammans med andra personer utövar faktisk beslutanderätt på fartyget,

Redaren ska se till att fartygets arbetsmiljö är säker och inte äventyrar fartygspersonalens hälsa. Konstruktioner som innehåller asbest, såsom värme-, brand- och ljudisolering, samt isolering i avgasrör och heta rör, ska märkas med varningsetiketter. Om man misstänker att det kan finnas asbest på ett fartyg, ska man med beaktande av fartygsarbetets särskilda karaktär utföra en heltäckande asbestkartläggning innan fartyget tas i bruk.

I fråga om asbestarbete på fartyg gäller det som föreskrivs i denna förordning. På finska fartyg förekommer i allmänhet inga konstruktioner som innehåller asbest. Nyanvändning av asbesthaltiga material på fartyg är i regel förbjuden enligt 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (SOLAS-konventionen, FördrS 11/1981).

Den som utför asbestkartläggning på ett fartyg ska ha tillräcklig kunskap om asbest och om fartygets konstruktioner och de material som använts i dem.

17 § Asbestarbeten som utförts på ett utländskt varv

Om asbestarbeten på ett fartyg har utförts på ett utländskt varv, ska redaren se till att de utrymmen där asbestarbetet har utförts och dit asbestdamm kan ha spridit sig rengörs.

Efter att utrymmena rengjorts ska redaren utföra en mätning för att säkerställa att det i luften på exponeringsområdet inte finns mer asbest än 0,01 fibrer per kubikcentimeter luft.

Anvisning

Redaren ska i samband med asbestarbete på ett utländskt varv se till att de utrymmen där asbestarbete har utförts, och dit asbestdamm kan ha spridits, rengörs tillräckligt noggrant.

Efter att utrymmena rengjorts ska redaren utföra en mätning för att säkerställa att det i luften på exponeringsområdet inte finns mer asbest än 0,01 fibrer per kubikcentimeter luft.