Anställningsförhållande
Lokalt avtal
Förfaringssätten för det tillämpliga kollektivavtalet | Avtal om arbetarskyddssamarbete | Avtal som arbetsavtalslagen möjliggör | Avtal som arbetstidslagen möjliggör | Avtal som semesterlagen möjliggör
I en vid bemärkelse täcker ett lokalt avtal på en arbetsplats all sådan verksamhet genom vilken man strävar efter att öka samförståndet mellan arbetstagarna och arbetsgivarna. Med avtal i arbetslivet kan avses en situation där parterna vid förhandlingar når ett slags samförstånd om den aktuella situationen och dess betydelse.
Ingående av det egentliga avtalet är en ömsesidigt förpliktande rättshandling som båda parterna inser betydelsen av.
I kollektivavtal har man uppgjort omfattande överenskommelser om bland annat den ersättning som betalas för arbetet och om arbetstiderna.I en snäv bemärkelse kan man med lokala avtal avse avtal gällande villkoren för ett anställningsförhållande utgående från ett kollektivavtal.
Förfaringssätten för det tillämpliga kollektivavtalet
Förfaringssätten för lokala avtal bestäms i enlighet med det tillämpliga kollektivavtalet och de ska alltid framgå av kollektivavtalet i fråga. Det kan vara fråga om att avtala annorlunda än vad som avses i ett kollektivavtal endast då det i kollektivavtalet ingår en uttrycklig bestämmelse eller ett befullmäktigande om att avtala annorlunda eller om tillämpningen av någon punkt i kollektivavtalet på arbetsplatsen.
På arbetsplatsen kan man lokalt avtala med arbetstagaren om arbetsvillkor som är bättre än vad som förutsätts i lagen och kollektivavtalet för branschen. Man kan även avtala om bättre villkor i arbetsavtalet för en enskild arbetstagare.
Man kan inte avtala om villkor som står i strid med kollektivavtalet vare sig lokalt eller i arbetsavtalet. En företrädare för personalen (förtroendeman, förtroendefullmäktig) behöver alltid en separat fullmakt av avtalsparten, om man med ett lokalt avtal ingriper i de frågor som avtalats i arbetsavtalet för en enskild arbetstagare.
Ingående av ett lokalt avtal
Parterna kring ett lokalt avtal lyckas i allmänhet gemensamt avgöra frågan om huruvida det lokala avtalet ska ingås muntligen eller skriftligen. I arbetslagstiftningen och i kollektivavtalen kan man emellertid förutsätta att ett lokalt avtal i vissa situationer ingås skriftligen.
Ett lokalt avtal kan också gälla frågor för vilka det inte finns några bestämmelser eller föreskrifter i arbetslagarna, kollektivavtalen eller arbetsavtalen. Som exempel kan nämnas distansarbete, rörligt arbete och frågor gällande arbetsförmåga och arbetshälsa. Om arbetsgivaren så önskar kan man lokalt även avtala om frågor som omfattas av arbetsgivarens direktionsrätt.
En företrädare för arbetstagarna (förtroendeman, förtroendefullmäktig) behöver i frågor som inte hänför sig till anställningsförhållanden alltid ett separat befullmäktigande av parterna.
Avtal om arbetarskyddssamarbete
Om arbetarskyddssamarbete föreskrivs i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (444/2006), det vill säga arbetarskyddstillsynslagen. Om vissa bestämmelser i lagen kan avtalas antingen mellan de riksomfattande arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna eller på arbetsplatsen.
Avtal mellan riksomfattande föreningar
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har rätt att avtala annorlunda om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen med ett skriftligt avtal. Samma avtalsmöjlighet finns även inom den offentliga sektorn, till exempel hos statens, kommunens och kyrkans förhandlingsmyndigheter.
Följande rättigheter i tillsynslagen kan inte begränsas ens genom riksomfattande kollektivavtal:
- arbetarskyddsfullmäktigens rätt att få uppgifter (32 §)
- arbetarskyddsfullmäktigens rätt att avbryta farligt arbete (36 §)
- arbetarskyddsfullmäktigens uppsägningsskydd (37 §)
och inte heller slopa följande i lagen föreskrivna rättigheter:
- rätt till utbildning för arbetarskyddsfullmäktig och ersättare (33 §)
- arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning (34 § 1 mom. och 3 mom.)
- ersättning för arbetarskyddsfullmäktigens inkomstbortfall (35 §)
Avtal på arbetsplatsen
Frågan om hur arbetarskyddssamarbete ordnas på ett sätt som lämpar sig för förhållandena på arbetsplatsen kan också avtalas lokalt på arbetsplatsen. Parterna i ett lokalt avtal är arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktig eller någon annan befullmäktigad företrädare för personalen. Om en företrädare för personalen inte har valts på arbetsplatsen, kan personalen eller en personalgrupp ingå ett avtal.
Avtalet ska trygga goda möjligheter för arbetstagarna att i samarbete delta i handläggningen av ärenden som gäller arbetarskydd. Avtalet binder de arbetstagare som anses företrädas av den företrädare för personalen som ingått avtalet.
Arbetsgivaren ska skriftligen meddela arbetstagarna om det tillämplia avtalet på arbetsplatsen. Ett avtal om ordnande av arbetarskyddssamarbete gäller tillsvidare och det kan sägas upp så att det upphör två månader räknat från uppsägningen.
Ett avtal på arbetsplatsnivå som gäller arbetarskyddssamarbete kan inte begränsa följande rättigheter som getts i lagarna om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen:
- Arbetarskyddsfullmäktig och ersättare (29 §):
- Arbetarskyddsfullmäktigens rätt att få uppgifter (32 §)
- Rätt till utbildning för arbetarskyddsfullmäktig och ersättare (33 §)
- Arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning (34 §)
- Ersättning för arbetarskyddsfullmäktigens inkomstbortfall (35 §)
- Arbetarskyddsfullmäktigens rätt att avbryta farligt arbete (36 §)
- Arbetarskyddsfullmäktigens uppsägningsskydd (37 §)
- Tidsanvändningen för arbetarskyddskommissionens medlemmar samt den ersättning som betalas till dem (40 §)
- Arbetsutrymmen för arbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddskommission (41 §).
Avtal som arbetsavtalslagen möjliggör
Arbetsavtalslagen (55/2001) är i princip tvingande rätt. I arbetsavtalslagen finns det även bestämmelser om vilka arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar genom kollektivavtal kan avtala annorlunda. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan genom arbetsavtal endast avvika från sådana bestämmelser i lagen, i vilka det uttryckligen nämns om avtalsrätt.
Avtal mellan riksomfattande föreningar
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har rätt att genom riksomfattande kollektivavtal avtala annorlunda om följande moment i arbetsavtalslagen:
- förmåner som är beroende av anställningsförhållandets längd (AAL 1 kap. 5 §)
- skyldighet att förhandla om varierande arbetstid (AAL 1 kap. 11 § 3 mom.)
- arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda arbete (AAL 2 kap. 5 §)
- lön för sjukdomstid (AAL 2 kap. 11 §)
- lönebetalningstid och -period (AAL 2 kap. 13 §)
- grunder till permittering (AAL 5 kap. 2 § 1 mom. 2 kap. 2 mom.) Permitteringens maximitid kan dock inte avtalas på annat sätt (AAL 5 kap. 2 § 2 mom.).
- förhandsinformation om permittering och hörande av arbetstagare (AAL 5 kap. 3 §)
- meddelande om permittering (5 kap. 4 §)
- arbetsgivarens rätt att dra av lönen för uppsägningstiden från lönen för uppsägningstiden (AAL 5 kap. 7 § 2 mom.)
- bedömningsgrunder för ersättningsbar inkomstförlust gällande lönen under uppsägningstiden vid varierande arbetstid (AAL 6 kap. 4 a §)
- återanställande av arbetstagare (AAL 6 kap. 6 §)
- territoriell omfattning av skyldigheten att tillhandahålla arbete (AAL 7 kap. 4 §)
- en uppsagd arbetstagares rätt till anställningsfrämjande coachning eller utbildning (AAL 7 kap. 13 §)
- förfarandet vid upphävande av arbetsavtal (AAL 9 kap.).
Lokala avtal
Genom arbetsavtal kan man komma överens om
- allmänna bestämmelser om uppsägningstider (AAL 6 kap. 2 §) (uppsägningstid kan avtalas högst 6 månader)
- att fortsätta anställningsförhållandet när arbetstagaren har nått pensionsåldern
- arbete under moderskaps- och föräldraledighet.
Avtal som arbetstidslagen möjliggör
Arbetstidslagen (872/2019) är i princip tvingande rätt. De riksomfattande arbetsmarknadsparterna har möjlighet att genom tjänste- och kollektivavtal avtala annat om flera av bestämmelserna i arbetstidslagen. Även på arbetsplatser kan man avtala om vissa frågor.
Att avtala annat i tjänste- och kollektivavtal
Arbetsgivaren eller en riksomfattande arbetsgivarförening samt en riksomfattande arbetstagarförening får i kollektivavtal enligt 34 § i lagen avtala annat om:
- ordinarie arbetstid (5 §)
- att ordna den ordinarie arbetstiden i form av skiftarbete (6 § 1 mom.)
- periodarbetstid (7 §)
- dygnsarbetstiden för motorfordonsförare (9 §)
- utjämningsperiodens längd vid utökad flextid, dock som längst 26 veckor (13 §).
En riksomfattande arbetsgivarförening och en riksomfattande arbetstagarförening får i kollektivavtal avtala annat om:
- beredskap (4 §)
- uppgifter där nattarbete får beordras, nattarbetares maximala arbetstid under 24 timmar, nattarbetstidens utjämning och förläggning (8 §)
- gränserna för flextid, maximum för flextidssaldot och uppföljningsperiodens längd (12 § 2 mom.)
- varaktigheten för ett tidsbegränsat avtal om förkortad arbetstid (15 § 2 mom.)
- samtycke till söndagsarbete (17 §)
- förlängning av utjämningsperioden för maximal arbetstid (18 §)
- ersättningen för mer- och övertidsarbete samt söndagsarbete (20 §)
- givande av mertids- och övertidsersättning samt ersättning för söndagsarbete i form av ledighet (21 §)
- arbetsavtals upphörande under en utjämningsperiod (22 §)
- beräkning av mertids- och övertidsersättningens grunddel (23 §)
- dagliga raster (24 §)
- dygnsvila, dock inte om ersättande vilotid (25 §)
- motorfordonsförares dygnsvila (26 §)
- veckovila (27 §)
- avvikelse från veckovila (28 § 1 mom.)
- utjämningsschema för arbetstiden (29 §)
- arbetsskiftsförteckning (30 §).
Arbetsgivare som ska iaktta ett allmänt bindande kollektivavtal får inom kollektivavtalets tillämpningsområde också iaktta sådana bestämmelser i kollektivavtal som ingåtts med stöd av 34 § i arbetstidslagen och som arbetsgivaren kan iaktta som sådana. Arbetsgivare kan dock inte iaktta sådana med stöd av 34 § 2 mom. avtalade bestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal som förutsätter lokala avtal.
Avtal på arbetsplatsen som baserar sig på kollektivavtal
I allmänt bindande kollektivavtal har man kunnat avtala om möjligheten till lokala avvikelser från ordinarie arbetstid, skiftarbete, periodarbetstid, motorfordonsförares dygnsarbetstid, eller förlängning av utjämningsperioden för genomsnittlig ordinarie arbetstid. Om det i kollektivavtalet har avtalats om möjligheten till lokala avtal, kan man på arbetsplatsen upprätta avtal inom de ramar som bestämmelserna i kollektivavtalet tillåter. Vid upprättande av ett lokalt avtal ska bestämmelserna om förfaringssätt i kollektivavtalet iakttas, med undantag för bestämmelser om förhandlingsordning.
Vilka kan upprätta ett lokalt avtal?
Ett lokalt avtal får ingås av de parter som bestäms i kollektivavtalet. Om det i kollektivavtalet har bestämts att en förtroendeman ska vara part i avtalet, men det inte har valts en sådan förtroendeman, får avtalet på personalens vägnar ingås av ett i arbetsavtalslagen avsett förtroendeombud eller någon annan företrädare som personalen bemyndigat, eller om någon sådan inte valts, av personalen eller en personalgrupp tillsammans.
Hur upprättas ett lokalt avtal?
Ett lokalt avtal ska ingås skriftligen om inte parterna anser att det är onödigt eller om inte något annat följer av ett kollektivavtal. Om avtalet är avsett att vara i kraft längre än två veckor, ska det dock alltid ingås skriftligen. Ett avtal om ordinarie arbetstid som har ingåtts av en företrädare som arbetstagarna valt ska delges arbetstagarna senast en vecka innan det börjar tillämpas. Avtalet binder alla de arbetstagare som nämnda företrädare för arbetstagarna ska anses företräda. En arbetstagare har dock rätt att iaktta sin tidigare arbetstid, om han eller hon meddelar arbetsgivaren detta senast två dagar innan avtalet börjar tillämpas.
Kan avtalet sägas upp?
Lokala avtal kan också sägas upp. I princip bestäms uppsägningstiden vid uppsägning i enlighet med allmänt bindande kollektivavtal. Om inte något annat följer av kollektivavtalet eller något annat avtalats i ett lokalt avtal, kan ett avtal som ingåtts att gälla tills vidare sägas upp så att det upphör med iakttagande av en uppsägningstid på två veckor. Ett avtal om ordinarie arbetstid som ingåtts att gälla tills vidare kan sägas upp så att det upphör vid utgången av utjämningsperioden för arbetstiden. Ett tidsbestämt avtal för längre än ett år kan när det gått fyra månader från det att avtalet ingicks sägas upp på samma sätt som ett avtal som har ingåtts att gälla tills vidare.
Avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren
Arbetsgivaren och arbetstagaren har möjlighet att upprätta ett lagenligt lokalt avtal gällande förlängning av den ordinarie arbetstiden (11 §). Arbetsgivaren och arbetstagaren har avtalsrätt endast om inte något annat följer av bestämmelserna om avtalande om ordinarie arbetstid i det kollektivavtal som tillämpas på arbetet. I anställningsförhållanden där inget kollektivavtal tillämpas får lokala avtal om ordinarie arbetstid ingås inom de ramar som tillåts i paragrafen.
Vad kan man avtala om?
I avtalet kan man avtala om förlängning av den ordinarie arbetstiden per dygn med högst två timmar. Den ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till högst 40 timmar under en tidsperiod på högst fyra månader. Arbetstiden per vecka får dock vara högst 48 timmar.
Hur upprättas avtalet och hur sägs det upp?
Avtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan upprättas för att gälla tills vidare eller under en bestämd period. Avtal som gäller tills vidare eller tidsbegränsat i minst två veckor ska ingås skriftligen.
Avtalet kan sägas upp för att upphöra vid utgången av arbetstidens utjämningsperiod. Ett tidsbegränsat avtal för längre än ett år kan sägas upp fyra månader efter avtalets upprättande på samma sätt som ett avtal som gäller tills vidare.
Avtal som semesterlagen möjliggör
De riksomfattande arbetsmarknadsparterna har möjlighet att genom tjänste- och kollektivavtal avtala annat om flera av bestämmelserna i semesterlagen (162/2005). Även på arbetsplatser kan man avtala om vissa frågor.
Avtal mellan riksomfattande föreningar
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar har rätt att avtala annorlunda om följande moment i semesterlagen:
- semesterperioden (4 §)
- tid som är likställd med arbetstid, om det arrangemang som avtalats erbjuder arbetstagaren semester som är minst lika lång som den som föreskrivs i semesterlagen. (7 §)
- rätt till ledighet för en arbetstagare som har arbetat för samma arbetsgivare på basis av flera arbetsavtal som efter varandra har ingåtts för viss tid (8 § 2 mom.)
- beräkning av semesterlön och semesterersättning (9 §, 10 §, 11 §, 12 §, 13 § och 14 §)
- att arbetstagaren tar ut den del av semestern som överstiger 12 vardagar i en eller flera delar (21 §)
- sparande av semester (27 §)
- vintersemester som ges i samband med en i kollektivavtal överenskommen annan förkortning av arbetstiden
Avtal på arbetsplatsen
Arbetsgivaren får tillämpa bestämmelserna om semester i kollektivavtalet även på anställningsförhållanden för de arbetstagare, som inte är bundna till kollektivavtalet, med på vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) ska tillämpa bestämmelserna i kollektivavtalet.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan dessutom inom de gränser som semesterlagen ställer upp avtala om
- när semestern ska ges
- att den del av semestern som överstiger 12 vardagar tas ut inom ett år från semesterperiodens utgång
- att en del av semestern som överstiger 24 vardagar tas ut i form av förkortad arbetstid (endast på arbetstagarens initiativ)
