Även om lastens vikt är en central riskfaktor spelar också lastens storlek, form och hanterlighet en roll. Det är svårt att få grepp om ett stort föremål (t.ex. stora lådor, långa rör, stora skivor) och det är svårt att lyfta dem nära kroppen. Om föremålet saknar handtag är det svårt att få grepp om det. Dessutom medför vassa kanter och hörn på föremål olycksfallsrisker. Lasten kan också vara instabil (t.ex. säckar och kärl som innehåller vätska).

Riskens storlek påverkas av kroppsställningen under lyftet. Riskfaktorer är i synnerhet hukade och utsträckta ställningar, ställningar där kroppen är vriden och lyft ovanför axelhöjd.

Ett stort antal upprepade lyft ökar risken för överbelastning. Något förenklat kan man säga att ju längre lyftperioden är, desto lägre borde lyftfrekvensen vara. Det gäller dock att komma ihåg att även ett enda lyft i en svår ställning kan leda till att man till exempel försträcker ryggen.

Även arbetsmiljön inverkar på en säker hantering av laster. Dåligt planerade arbetsplatser leder till att man måste böja sig ner, sträcka på sig och vrida på kroppen. Dessutom ökar trånga passager samt ojämna och hala golv olycksfallsrisken. Även en hög temperatur på arbetsplatsen ökar lyft- och förflyttningsarbetets belastning.

Risken påverkas också av arbetstagarens kön, ålder, muskelkraft, räckvidd och arbetserfarenhet. Eftersom belastningsupplevelserna varierar mellan arbetstagarna, varierar också konsekvenserna även i samma arbete. Genom att lära ut rätt lyfttekniker kan man dock minska arbetsbelastningen.